Vi vill ha ett eget fadderbarn

Jag läste Hanna Stehagens bok Språk i alla ämnen och blev inspirerad av de lektionsplaneringar, språkmål och skrivmallar som hon skriver om. Det i sin tur resulterade i ett första försök från min sida att göra något liknande. 

Eleverna i min klass vill att skolan ska ha ett eget fadderbarn. Så här långt har de kommit nu efter att ha läst, sökt och samlat information på nätet. Efter påsklovet blir det omröstning, digitalt, på nätet. Då vet vi vilken organisation eleverna kommer att välja.

Låsa in blyertspennorna för att sedan boka dem

Jag har haft förmånen att ha iPads i mitt klassrum under några år. Inte så att vi kan arbeta 1:1 men vi har haft dem tillgängliga hela tiden. Vi har använt dem till många olika saker: färdighetsträning, blogga, twittra, kommunicera, filma, fota, redigera, skriva, Skypa, upphovsrätt, nätsäkerhet, ja listan kan göras lång. iPadsen är ett naturligt verktyg i mitt klassrum.

Nu har en kollega på en annan skola kontaktat mig och undrat hur vi gör på min skola med våra iPads eftersom den skola där kollegan arbetar har ett bokningssystem. Ipadsen är inlåsta och får bara användas om en bokning är gjord. Rektor har bestämt så. Jag själv tror inte att det är rätt väg att gå. Jag tror på tillgängligheten för att iPads ska användas som ett av många verktyg i klassrummet. Inte skulle vi väl låsa in en klassuppsättning pennor som vi sedan ska boka när eleverna behöver använda dem.

Av ren nyfikenhet ställde jag frågan om hur andra gör med sina iPads i Facebookgruppen Ipads i förskolan och skolan och jag fick svar.

Sudda, sudda, sudda, sudda bort din…

Sudd, radergummi eller vad man nu kallar det. Jag har på senare tid börjat fundera på varför mina elever ska sitta med ett sudd i ena handen när de har pennan i den andra. Jag har sakta men säkert upptäckt att de suddar bort sina tankar, sin kunskap och sitt lärande. Det som de själva ska se och upptäcka, det som jag, de själva och deras kompisar ska bedöma och hjälpa dem vidare med. Suddets vara eller inte vara blev glasklart för mig när jag i veckan såg på en film från Mattelyftet:

Jag skickade ut en tweet om detta för några dagar sedan eftersom jag sakta men säkert börjar ta bort suddet från mina elevers händer och jag fick snabbt svar av Anne-Marie Körling.

 

 

 

Igår diskuterade jag detta med mina kollegor i matematiklyftsgruppen. Nu ska jag bara övertyga mina elever att de inte alltid behöver det där suddet. Det som raderar deras väg till ny kunskap.

Tala och lyssna kan väl alla

Hur mycket har jag undervisat om att vara muntlig? Detta tänker jag mycket på efter att eleverna har gjort ämnesproven i svenska. Jag tycker att jag har synliggjort en hel del för mig själv nu vad gäller min muntliga undervisning.

Tala och lyssna. Det låter enkelt, talar och lyssnar gör väl alla varje dag? Hur är det med eleverna? Är de aktiva och medvetna talare och lyssnare? Vet de hur de ska agera eller är det någon tyst överenskommelse att alla elever kan tala och lyssna men i själva verket har de inte fått verktygen för att kunna blomma ut?

Nu håller jag på att planera den muntliga undervisningen – den som ska utveckla elevernas  förmåga att kommunicera i tal. Den undervisning som ska göra eleverna säkrare i att tala inför sina kamrater och andra i deras omgivning. Den undervisning som ska förbereda dem inför kommande utbildning och yrkesliv. Den undervisning som ska fylla den muntliga verktygslådan till bredden.

Ingen har väl lyckats undgå Årstaskolans #TalasomTED. Jag lyssnade och tittade på några klipp igår och jag är verkligen imponerad. Jag inspireras och tänker delvis använda mig av deras lärarhandledning. Jag inspireras även av Malin Larsson och hennes flippfilmer. Utbildningsradion har också bra material att använda, vad sägs om lärarhandledning, övningshäften och kopieringsunderlag. UR har också en användbar TV-serie Tungan rätt i mun som jag tänker mig att eleverna ska få titta och lyssna på och som säkert kan skapa intressanta och viktiga diskussioner. Retorikmatchen är också något som jag har lyssnat på här hemma och tänkt att det skulle kunna komma till användning. Programserien Tungan rätt i mun ska jag även låta eleverna titta på. Där fanns det mycket intressanta saker att ta upp.

Utifrån allt detta blir det förhoppningsvis någon typ av tal, samtal, redogörelse eller presentation som mina elever kan göra mot slutet av denna termin där de har med sig nya verktyg och som också skapar en förutsättning för en muntlig framställan. Vad det ska bli, vad det ska heta eller innehålla har jag ingen aning om. Det måste mina elever få vara med och bestämma om.

Använd det eleverna har i fickan, del 2

När vi pedagoger talar om för föräldrar att deras barn använder mobilen i undervisningen måste vi vara väldigt tydliga med vad just det innebär. Det kan nämligen lätt bli missförstånd.

För mig kan användandet av mobilen i undervisningen t ex vara:

  • fotografera av undervisningens innehåll (anteckningar, info från projektor/smartboard/whiteboard, läromedel etc)
  • spela in röstmemo (prata in något som eleven själv ska komma ihåg till imorgon, kanske en bok som ska lämnas tillbaka till bokbussen)
  • filma (något som läraren eller kompisen säger, visar eller gör) för att i lugn och ro hemma kunna se/repetera
  • blogga och därmed kommunicera med omvärlden
  • använda miniräknare (vi har upptäckt att det är skillnad på skolans miniräknare och elevernas miniräknare i mobilen).
  • Söka upp information på nätet (som idag när eleven läste om en sfinx och inte visste vad det ordet betydde Vi googlade (på min mobil) och kunde därför både läsa information om sfinxen och se bilder på hur en sfinx ser ut. Tror att den här eleven kommer veta vad en sfinx är i fortsättningen).
  • använda SAOL (ordbok)
  • twittra/facebooka med omvärlden vid behov för att få svar på frågor som har med lärandet att göra…
  • se YouTube-klipp

.. och säkert en hel del andra viktiga saker som jag inte kommer på just nu. Vad skulle du tillägga på listan?

En del föräldrar kanske tror att när deras barn använder mobilen på lektionstid så gör de något som inte har med undervisningens innehåll att göra. Så behöver det inte alls vara.

Särbegåvade barn

Har idag haft förmånen att få lyssna på en kort föreläsning av en kvinna från Mensa om särbegåvade barn. Mycket tankeväckande och tydligt att dessa barn tycker skolan är öken. Det gäller för oss lärare att hitta dessa barn och därmed också hitta uppgifter på adekvat nivå som utmanar dessa barn. Skolan ska ju vara individanpassad.

Photo 2014-02-18 15 10 41

För mer info om särbegåvade barn kan följande webbsidor rekommenderas: MensaBegåvade barn och Filurum . Läs även Lovisa Linds uppsats Att undervisa elever som förvånar.

Använd det eleverna har i fickan

Jag har inget emot mobiler i klassrummet, tvärtom, men jag har varit dålig på att tala om för mina elever att de kan använda sin mobil om de vill.

Idag har eleverna fotat av det jag skrev på tavlan, fotat webbadresser och använt miniräknaren i sin mobil. En elev googlade sig fram till kunskap utifrån en faktaruta i matteboken. De vill gärna använda sig av sin mobil. När de får.

Och de som inte har, tänker du. De använder någon av skolans iPads.

20140217-182443.jpg