Vad vore jag utan mina elever

Följde Nobelsändningarna på TV igår. Kvällen i stadshuset avslutades med att pristagarna läste sina tacktal. Från ett av tacktalen kommer följande citat:

… and my students who become my teachers…

Precis så är det! Vad vore jag utan mina elever? De lär mig så oerhört mycket! De utvecklar mig genom sina funderingar, frågor, bilder, filmer, texter och att de finns i klassrummet tillsammans med mig. De utmanar mig och gör att jag måste lära mig nytt – precis hela tiden.

 

Att låta eleverna få vara med

Utsikt över Visby innerstad

När eleverna får vara med och påverka innehållet i den undervisning vi har tillsammans kommer det upp frågor och funderingar som jag aldrig hade kunnat komma på. När undervisningsinnehållet kommer från eleverna blir de nyfikna, intresserade och motiverade inför kommande skolarbete.

Just nu har vi börjat att läsa Anna Janssons bok Förbjudna sopor. Och jag vill inte vara den som ska bestämma vad vi ska undersöka den här gången heller, det ska vara eleverna som ska göra det. Och hade jag bestämt hade det inte blivit de här intressanta sakerna som eleverna är intresserade av att undersöka:

  • jag tycker faktist att det ska handla om hur man ska slänga tvspel.
  • Vi kan åka till nån som har yrket sophämtare. Också kan vi fråga han om ur man ska slänga vissa speciella sopor.
  • Jag tycker det kan handla om pantburkar.
    Vi kan åka till Ica Maxi och se hur mycket folk pantar. Vi kan också åka till Toftagården och se hur mycket dom pantar.
  • Jag tycker att vi ska kontakta polisen. För att fråga om man får lägga soppor i någon anans soptunna. Om inte dom vet. Tycker jag vi ska fråga dom som tar hand om sopporna efter vi slänkt dom.
  • Jag tycker vi skall undersöka varför det kostar pengar att lämna sopor.
  •  jag vill undersöka hur många olika soptunnor det finns.
  • jag tycker att vi ska undersöka sopstaskonen. För att jag undrar varför fålk sleger saker som man fotfarande anvenda.
… och fler intressanta funderingar lär dyka upp.

Skönlitteratur skapar nyfikna och engagerade elevfrågor

Under förra läsåret lärde jag mig något väldigt viktigt – att skönlitteratur är ett kraftfullt läromedel, ett läromedel som engagerar eleverna och att de genom sitt engagemang kan påverka innehållet i undervisningen. Det blir elevernas tankar och funderingar som står i fokus tillsammans med innehållet i den skönlitterära boken. Elevernas tankar och funderingar lyfts upp till diskussion i klassen just för att vi läser och diskuterar tillsammans. Eleverna läser inte tysta i sin egen Emil Wern-bok, utan vi läser tillsammans och då får eleverna syn på varandras läsning. Nuförtiden vill många av eleverna läsa högt och jag träder tillbaka – jag lyssnar och njuter av att eleverna vill och vågar!!!!

Idag började vi arbeta med vår tredje bok om Detektiven Emil Wern, Förbjudna sopor, skriven av Anna Jansson. Vi hann bara till första sidan av boken (och då pratar jag inte om själva berättelsen om Emil Wern, utan första sidan, ni vet, där det står ISBN -nummer, förlag och annat som kan tyckas ointressant). Men för eleverna blev just den här sidan väldigt intressant idag. Bara att diskutera ett copyright-märke kan fylla flera lektioner. Nu är mina elever insatta i vad copyright innebär och Creative Commons-licenser men ändå uppstår det frågor, som t ex den här:

Hur länge efter en upphovsmans död gäller copyright? 

Och så läste vi några rader till och helt plötsligt stod det ett ISBN-nummer där och då kom dessa frågor:

Om man har skrivit en bok och sen vill publicera den hur får en bok sitt ISBN-nummer?
Är det samma ISBN-nummer på en ny upplaga? 

Vissa av frågorna skulle jag kunna svara på på en gång, men det gör jag inte. Självklart diskuterar vi frågan och förslagen kan bli många. Den obesvarade frågan skapar en nyfikenhet hos eleven och de vill ofta ta reda på mer. När vi hade diskuterat klart ISBN-nummer, copyright och upplagor (rätt avancerat innehåll för en årskurs 4-6, men ändå viktiga funderingar) så satte eleverna igång att läsa – med stor inlevelse och fler frågor kom upp – alla med fokus på sopor, återvinning och miljö. Frågorna hittar ni på vår sida om Detektiven Emil och vi.

Skärp er! Ni är som barnungar.

Två elever från Helsingborg ställer sig på stora scenen under Framtidens lärande och helt plötsligt blir det väldigt intressant, roligt och väldigt allvarligt. De pratar om sin undervisning. Hur de själva får vara med och planera sin undervisning utifrån styrdokumenten. De äger sina styrdokument och gör lärandet till sitt. Jag är helt säker på att vi skulle låta eleverna komma till tals mer. Då skulle vuxna och elever kunna mötas och utveckla varandra och skolan tillsammans. Jag skrev ett blogginlägg om det.

Under den fantastiskt intressanta dragningen är det tre saker som fastnar hos mig som eleverna för fram:

  • Vad vi elever behöver är att ni (lärarna) är kreativa.
  • Nu har vi fått datorer. Förut var vi instängda i en bok, nu är vi ute i världen, i verkligheten.
  • Skärp er!! Jag har sett Twitterflödet. Ni är som barnungar.

Det sista tycker jag är det allra bästa. Här sitter vi vuxna och twittrar och Todaysmeet:ar och mycket av det som skrivs är rent dravel. Varför tror vi vuxna att vi vet och kan mer än eleverna. Vi är precis av samma skrot och korn som de.

 

iPad i förskolan

Jag fick låna en iPad under Framtidens lärande. Måste erkänna att jag inte riktigt hade förstått innan vad man skulle ha den till. Efter att ha tillbringat en dag med ”paddan” är jag väl inte så mycket klokare – däremot har jag fått med mig en hel del intryck och information kring paddan.

Marie testera iPad

Visst är det en häftig pryl, lättanvänd och jag förstår att elever/barn tycker den är cool. Pratade med flera andra under dagen som säger att för de yngre barnen/eleverna är den mest intressant men ju äldre eleverna blir desto mer går eleverna över till datorn. Det som var väldigt tydligt under dagen var att jag hörde folk, både här och där, säga: Jag ska köpa in iPad till förskolan.

Jag gick på ett inspirationsmöte Från plutt till Appleskrutt – iPads i förskolan. Det var verkligen inspirerande att höra hur de i Nacka arbetade med iPad i förskolan. Bilder och filmer visades och det kopplades till förskolans styrdokument. Följande utvecklas hos barn som använder iPad: finmotorik, logiskt tänkande, matematik, färre konflikter, samarbete, samtal, turtagning, koncentration, språkutveckling.

När jag står där och lyssnar tänker jag att egentligen skulle det här fungera även på äldre barn. Samma saker utvecklas eller kanske ytterligare något annat, åldern spelar väl ingen större roll. Jag funderar och ser hur det skulle se ut i mitt klassrum  – nyfikna och engagerade elever som samlas kring en iPad – Lägereldseffekten kallar de det.. Men så är jag tillbaka i verkligheten – att få köpa iPads till vår skola – det är utopi med stora bokstäver. Önskar jag kunde få arbeta i en kommun som ser möjligheterna med ny teknik och sedan skrider till verket.

Vad är det med de där bloggarna egentligen

Vad är det med bloggen som gör att elever arbetar när det inte är skoltid? De skriver blogginlägg en sen kväll – kanske i sängen med laptopen i knät. De arbetar fast det är helg eller så sätter de sig en fredag kväll och infogar, bäddar in, skriver ner sitt tänk, sina funderingar och sitt arbete. Vad är det som lockar dem eller lockar det kanske inte alls? Gör de det bara för att jag som lärare säger att de ska eller fyller bloggen en viktig plats hos dem? Jag tror att bloggen är viktig. Mina elever är stolta över sin blogg. De tycker att de lär sig en massa saker genom att arbeta med bloggen, lär känna folk genom deras blogg och de lär andra genom deras blogg.

Som lärare för jag en dialog med mina elever genom vår blogg. De skriver ett inlägg, jag kommenterar och förhoppningsvis (inte alla gånger) så svarar de igen. De fyller på med sitt tänk, vi kommunicerar och synliggör deras arbete tillsammans. Vi sitter hemma hos oss själva – långt ifrån varandra men ändå så samarbetar vi, där och då, vi har en gemensam plattform att arbeta på/med/i/från. Jag får syn på elevens kunskaper, frågor och funderingar och eleven har mitt fulla fokus. Vi samtalar, genom bloggen.

Jag har redan börjat att fundera på hur jag ska använda bloggen tillsammans med eleverna nästa år. Kanske inte Detektiven Emil och vi, utan ev. nya bloggar. Kan eleverna ha sina egna bloggar – en egen, som bara är deras? Nu när de vet vad en blogg innebär, hur den fungerar, tror jag absolut att det skulle gå. Om varje elev hade sin egen blogg som sin plattform/arena, så fanns allt skolarbete samlat där. Eleverna kan läsa varandras bloggar – bli inspirerade eller ha varandras bloggar som utgångspunkt för att diskutera, argumentera etc. Upphovsrätt blir en naturlig del då eleverna producerar och skapar innehåll på sin egen blogg, det blir inget konstigt och tillrättalagt. Jag som lärare kan ha alla bloggar i ett RSS.

Tänk att ha bloggen som utgångspunkt och fokus på utvecklingssamtalet eller att som förälder ha möjlighet att kika in i sitt barns skolarbete/skolvardag – när som helst, var som helst.  Eller mormor, farmor, kusin Anna, kompisen Fredrik, grannen Ida, förra läraren Mats eller på släktträffen… Nej, nu skenar jag iväg – jag ser bara möjligheter och absolut inga hinder.

Bloggande elever

Bloggande elever.

Vad skapar de två orden för bild hos dig?

Min bild blir:

  • samarbete
  • ensam
  • i par
  • i grupp
  • i helklass
  • filmredigering
  • planering
  • bilder
  • animationer
  • webben
  • titta i en karta
  • jämföra två kartor
  • skriva frågor
  • besvara frågor
  • undersöka – i teorin OCH i praktiken
  • mottagare
  • producent
  • dela med sig
  • upphovsrätt
  • Creative Commonlicens
  • på landsbygden
  • i stan
  • enligt kursplanen
  • elevinflytande
  • släppa på ”kontrollen”
  • ämnesövergripande
  • framför en dator
  • bredvid en dator
  • bakom en dator
  • långt från en dator
  • i en dator
  • på en skärm
  • kommunikation
  • … och så kan det fortsätta – hur länge som helst…

Tradera bjuder in sig till en matematiklektion

Tradera på matematiklektionen

En elev blev trött. Eleven behövde göra något annat och ville visa vad eleven gjorde på Tradera. Jag satt nyfiken bredvid och hörde när eleven berättade:

  • att man först söker på Google, skriver i T och vips så kommer Tradera upp som första förslag,
  • man klickar på ”kategorier”
  • att där klickar man på ”Tv-spel och dataspel ”och när det har kommit upp så söker eleven vidare sig på..
  • x-box i  sökrutan bredvid och vips..
  • så kommer det en hel radda med saker man kan buda på,
  • och då klickar man på bilden som man är intresserad av och så
  • står det vad utropspriset är,
  • hur många bud som är lagda,
  • och när budet ska sluta (timmar, minuter och sekunder)
  • uppe i det högra hörnet finns ett objektnummer,
  • besöksantal, publiceringsdatum, fast pris, frakt,
  • snittbetyg på säljaren

Jag tror faktiskt att vi skulle kunna tillbringa flera matematiklektioner på Tradera – decimaltal, medelvärde, datum, tid, statistik, tabeller, jämförpris – det skulle bara vara själva grunden för matematiklektionen. Samtidigt som vi har matematik på ”riktigt” så använder vi oss av datorn som ett pedagogiskt verktyg – ett komplement till matematikboken .

Skriva sig till läsning

Alla suger vi åt oss av att bli bekräftade, vuxen eller barn, spelar ingen roll. Därför blev jag glad när det stod skrivet om Detektiven och vi i Kreativt i klassrummet. Det är Erika Löfgren som på samlingssidan Skriva sig till läsning delar med sig och inspirerar oss andra som är nyfikna på läs- och skrivutveckling genom att använda datorn. Så här presenterar sig sidan:

En samlingssida för den som vill veta mer

Runt om i Svenska klassrum vågar fler och fler låta formandet av bokstäver vänta till förmån för ett skrivande och språkande med datorn som verktyg.  Här finns länkar till många av dessa kommuner och skolor, till bloggar, allmän information och utbildningar. Naturligtvis länkas också till Arne Trageton som beskrivit modellen i sin bok ”Att skriva sig till läsning”.
Flera av kommunsidorna länkar vidare till filmer och tidningsartiklar. Välkommen att botanisera.
Jag skulle gärna arbeta med de yngre eleverna och använda mig av Att skriva sig till läsning (ASL). Vilket spännande, utvecklande, stimulerande och engagerande arbetssätt.

Intresserad av IT i utbildning och skola?

Har under eftermiddagen sett livesänding från regeringskansliet, där IT-ministern Anna-Karin Hatt hade bjudit in 26 olika personer som fick ge sin syn på hur och varför IT ska vara en självklar del av skolan. Har du tid att avsätta nästan 3 timmar, så är det definitivt värt det. Här kan du se.