Interaktiva bilder visualiserar lärandet

Hittade ThingLink efter tips på Twitter och måste säga att det kan vara mycket användbart. Att visualisera kan underlätta för många elever. Jag tänker mig att ThingLink går att använda till hur mycket som helst, oavsett vilka ämnen eller åldrar man undervisar i. Mitt första försök till en ThingLink blev en Bokhylla. För muspekaren över bilden så händer det grejer.

Eller vad sägs om andra som har gjort ThingLinks om kroppenalfabetet, Avengers (som många elever gillar) eller varför inte ta ett kort på whiteboarden där du gjort anteckningar under lektionen och länka sedan vidare till olika videoklipp eller poddar utifrån det ni har pratat om.  Låt fantasin flöda och lägg sedan upp din interaktiva bild på klassbloggen där eleverna sedan kan utforska den. Visualisera mera!

Hur kan vi säkerställa att ALLA elever utvecklar sin medie- och informationskunnighet (MIK)

Ja det är en mycket viktig fråga att diskutera i kollegiet och framför allt att förhålla sig till. För vi kan inte säga att elevernas medie- och informationskunnighet är oviktig eftersom det är inskriven i Lgr 11 att vi ska utbilda våra elever i just det.  Hur gör vi på den egna skolan? Gör vi något över huvud taget? Behöver vi få input från andra som redan är där? Finns det någon kollega att hämta inspiration från? Struntar vi helt och hållet i det eftersom det verkar så jobbigt?

Jag hittade UR Samtidens föreläsningsserie om IT och digital pedagogik i skolan. Halvtimmeslånga föreläsningar med mycket intressant och viktigt innehåll. Här kan du och jag få många svar på våra frågor men framför allt dyker det upp många tankar hos mig vilket sätter igång mina pedagogiska funderingar.

Och hur arbetar vi med digitala verktyg i våra klassrum? Som en naturlig del av alla ämnen eller som en isolerad färdighet. Här är en bild över TPACK som illustrerar var vi befinner oss. Förhoppningen är att vi så småningom ska kunna placera vår undervisning i mitten, vid den rosa cirkeln. Är jag där? Är du där?

tpck-och-samr-sklderviken-8-638Bilden är hämtad från riktengelholm

Snabbt svar om upphovsrätt

Vi har ett fadderbarn och det bloggar mina elever om på sobita.se Vi har lite olika projekt på gång och bl a ska eleverna göra ett bokomslag till en berättelse de skrivit.

Flera elever ritar sina bokomslag medan flertalet faktiskt gör sina bokomslag i Minecraft. Detta utmynnade idag i en diskussion om de verkligen får publicera en skärmdump, från Minecraft på vår gemensamma klassblogg. Jag föreslog att de skulle hitta kontaktuppgifter till Minecraft och en elev satte genast igång att leta, iPaden låg på bordet framför honom. Det var inte det lättaste att hitta kontaktuppgifter och medan eleven surfade runt på Mojangs webbsida såg jag deras Twitterflöde. Eftersom mina elever har ett eget twitterkonto var det lätt för dem att twittra ut vår undran angående skärmdumpar och copyright. Svaret kom snabbt. Det tog bara 2 timmar.

Den digitala kommunikationen är helt fantastisk! Elever på den gotländska landsbygden kan faktiskt få tag på nästan vem som helst när frågorna pockar på. Det digitala skapar möjligheter till det livslånga lärandet och jag som lärare sitter bredvid och småler.

IMG_6694.PNG

Elever och lärare ska vara motiverade att lära nytt

Jag läste helt enkelt om den – Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen – så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr11. Jag läste om några kapitel som jag kom ihåg var viktiga – inte enbart för digtiala verktyg och sociala medier i undervisningen utan för lärandet rent allmänt. Jag kom ihåg att Christina Löfving skrev om inre och yttre motivation och det var det jag ville läsa om en gång till. Det är viktigt. Hur skapar vi en relevant skola där elever känner sig nyfikna, utmanade och motiverade? Tänker jag vidare undrar jag hur skapar en relevant skola där läraren känner nyfikenhet, utmaningar och motivation…

Jag har arbetat med digitala verktyg och sociala medier i min egen undervisning under flera år och vet lite vad det handlar om. När jag nu läser Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen – så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr11 ser jag inte en bok som handlar om just det utan om lärande och respekten gentemot våra elever. Att lärare ska se hela barnet och inte enbart skolbarnet som kommer in genom klassrumsdörren på morgonen och sedan slinker ut genom samma dörr på eftermiddagen. Att lärare ska erbjuda en undervisning som utmanar och motiverar eleverna och gör dem nyfikna att vilja lära sig mer och fråga mer. En undervisning där kommunikationen står i fokus eftersom den gör det när vi kommer till förmågorna och syftet med vår undervisning. När jag läser boken läser jag även in mig själv i det som skrivs, jag som vuxen och jag som lärare. Det som Christina skriver om gäller synnerligen mig, dig och alla som verkar i skolans värld.

Kapitel 3 och 8 blir viktiga kapitel för mig. Det här bär jag med mig när jag nu har läst boken en gång till:

Kapitel 3:

  • Lärare och elever bör se lärande i nätverk som centralt. Hemma, i skolan och på arbetet. Vi lär och utvecklas tillsammans där kommunikationen står i fokus. Att diskutera, redogöra, argumentera osv.
  • Lärare och elever har dagens teknik i sina klassrum och troligtvis finns den även hemma. Se till att börja använda verktygen som banar väg för det livslånga lärandet.
  • Lärare och elever måste våga komma med nya idéer och våga ställa frågor som gör att vi måste tänka nytt.
  • Lärare och elever måste ställa relevanta frågor. Gör eleverna det? Gör lärarna det?
  • Lärare och elever har kanske olika inställningar till lärande. Följer de talangteorin (fixed mindeset) eller steg-för-stegteorin (growth mindset)? Talanginställningen tror att mycket av det som eleven/läraren möter i livet är förutbestämt och att det inte går att påverka. Vi kan kalla det ett låst läge och här skyddar vi oss från att misslyckas, våga testa nytt och har svårt att anta en utmaning. Steg-för-steginställningen däremot lyfter fram att utmana eleven/läraren som i sin tur kan leda vidare till nytt lärande. Här vågar vi göra saker och välja uppgifter som ligger en aning utanför vår komfortzon. Utmaningen blir ett sätt att lära nytt.
  • Styrs lärare och elever av inre (ta sig vidare av egen vilja) eller yttre (påtvingad i form av belöning) motivation? Det här är så viktigt och det är bra att denna del i boken är kopplad till forskning där det visar att yttre motivation tar död på elevens/lärarens initiativförmåga. Den inre motivationen däremot drivs av den egna viljan att göra något, utforska det outforskade, dela med sig och samarbeta. Här står inte en påtvingad belöning i fokus utan detta gör eleven/läraren för att vi faktiskt vill – vi drivs av vår nyfikenhet och att använda den inre motivationen för att uppnå tillfredsställelse. Det är hit vi ska. Eleverna ska känna så när de är i skolan och du och jag som lärare ska även hitta hit i vårt arbete. Jag citerar boken: ”Inre motivation föder kreativitet, vilket i sin tur ger oss vilja att utforska och lära mer. Därför är forskning om motivation viktig för dagens skola. Den hjälper oss att se vad eleverna behöver utveckla.”
  • Hur får vi motiverade elever? Christina hänvisar till Dan Stone, Edvard Deci och Richard Ryan (2009) som har utarbetat en metod i  6 steg för att väcka motivation. Jag tänker att detta gäller för eleverna men självklart även för läraren och de kollegor som finns runt om oss. Så läs även lärare där det står elev: 1. Ställ öppna frågor och bjud in eleverna till att delta i problemlösning. 2. Lyssna aktivt på eleverna och försök sätta dig in i deras perspektiv. 3. Erbjud eleverna valmöjligheter och klargör ansvarsområden. 4. Ge uppriktig, positiv respons som uppmärksammar inititativförmåga. 5. Undvik sk tvingande kontroll av elevers som att bjuda på glass om och när mål har uppnåtts. 6. Utveckla ert kunnande och dela med er av det ni lär för att visa att man genom detta ökar kompetensen.

Kapitel 8 undrar om vill ha motiverade elever och lyfter fram vår roll som pedagog. I slutet dyker det upp hur ett fungerande arbetslag fungerar och att arbetslag går igenom fyra faser från det att de träffas som nya för varandra. Så viktigt och intressant att veta och framför allt att diskutera på våra arbetsplatser. Att lyfta fram och medvetandegöra: Jag citerar:

  • Fas 1: Gruppmedlemmarna försöker känna av stämningen och vill vara till lags då man strävar efter att känna tillhörighet till gruppen.
  • Fas 2: Kännetecknas av att gruppmedlemmarna vill bryta sig loss. Man är inte lika beroende av gruppledaren utan vågar yttra avvikande åsikter.
  • Fas 3: Att nå fas tre kan ta tid. Men det får det göra. Kommunikationen i gruppen blir mer öppen och uppgiftsorienterad.
  • Fas 4: ... ett fungerande team som kan koncentrera sig på att vara verkligt produktivt och effektivt. Teamet lägger energi på att nå de mål man har satt upp och på att genomföra uppgifter som man har kommit överens om.

Självklart handlar hela boken om digitala verktyg och sociala medier i undervisningen men det är inte det jag ser idag när jag läser boken. Jag ser grunden för lärande,kopplat till forskning, teorier och våra styrdokument, både när det gäller eleven men även för mig som vuxen, som lärare. En fin bok, av en fin författare som ställer elevens rätt till undervisning i fokus och lärarens skyldighet att axla ansvaret som pedagog.

20140525-105932-39572412.jpg

Vi vill ha ett eget fadderbarn

Jag läste Hanna Stehagens bok Språk i alla ämnen och blev inspirerad av de lektionsplaneringar, språkmål och skrivmallar som hon skriver om. Det i sin tur resulterade i ett första försök från min sida att göra något liknande. 

Eleverna i min klass vill att skolan ska ha ett eget fadderbarn. Så här långt har de kommit nu efter att ha läst, sökt och samlat information på nätet. Efter påsklovet blir det omröstning, digitalt, på nätet. Då vet vi vilken organisation eleverna kommer att välja.

Använd det eleverna har i fickan, del 2

När vi pedagoger talar om för föräldrar att deras barn använder mobilen i undervisningen måste vi vara väldigt tydliga med vad just det innebär. Det kan nämligen lätt bli missförstånd.

För mig kan användandet av mobilen i undervisningen t ex vara:

  • fotografera av undervisningens innehåll (anteckningar, info från projektor/smartboard/whiteboard, läromedel etc)
  • spela in röstmemo (prata in något som eleven själv ska komma ihåg till imorgon, kanske en bok som ska lämnas tillbaka till bokbussen)
  • filma (något som läraren eller kompisen säger, visar eller gör) för att i lugn och ro hemma kunna se/repetera
  • blogga och därmed kommunicera med omvärlden
  • använda miniräknare (vi har upptäckt att det är skillnad på skolans miniräknare och elevernas miniräknare i mobilen).
  • Söka upp information på nätet (som idag när eleven läste om en sfinx och inte visste vad det ordet betydde Vi googlade (på min mobil) och kunde därför både läsa information om sfinxen och se bilder på hur en sfinx ser ut. Tror att den här eleven kommer veta vad en sfinx är i fortsättningen).
  • använda SAOL (ordbok)
  • twittra/facebooka med omvärlden vid behov för att få svar på frågor som har med lärandet att göra…
  • se YouTube-klipp

.. och säkert en hel del andra viktiga saker som jag inte kommer på just nu. Vad skulle du tillägga på listan?

En del föräldrar kanske tror att när deras barn använder mobilen på lektionstid så gör de något som inte har med undervisningens innehåll att göra. Så behöver det inte alls vara.

Elevers integritet på nätet

Denna sida kommer att användas på arbetsplatsträffen Västerhejde/Eskelhem den 28 januari 2014.

Kristina Alexandersons föreläsning på Internetdagarna 2013:

Webbstjärnans lärarhandledningar om elevers integritet på nätet:

År 1-3:

År 4-6:

Webbstjärnans ritfilm Integritet på nätet – vad innebär det?

Infografik: Jag tog en bild på min kompis – Nu då?

Du som vill se föreläsningar från Internetdagarna 2013, Elevers integritet på nätet hittar föreläsningarna här.

Likt en ekorre har jag samlat på mig favoritmarkerade tweets

Jag samlar på mig favoritmarkerade tweets men läser dem aldrig. Har tidigare skrivit ett inlägg om detta. Nu har jag gått igenom de nya favoritmarkerade tweetsen och inser att jag sparar på tok för mycket. Här nedanför hittar du de länkar som jag i alla fall tycker att jag borde titta lite närmare på: De som står efter länken är de personer som twittrat om länkarna.

Inser nu att jag borde göra dessa sammanställningar lite oftare eftersom det blev en lååång lista. Vill också passa på att avsluta med några favoritmarkerade tweetar där Anne-Marie Körling säger kloka och viktiga ord som vi bör ta med oss in i klassrummet:

 

 

 

 

Scratch i undervisningen

Jag kom i kontakt med Scratch för något år sedan och installerade det direkt på min egen dator som sedan en intresserad elev fick använda men det blev tyvärr inte mycket mer än så. Jag själv lade inte ner så mycket arbete på hur det går till att programmera och hela Scratchtanken rann ut i sanden. Nu vill jag ta tag i det här igen och känner att jag själv måste sätta mig in lite mer i hur det går till att programmera och sedan höra med eleverna vad de skulle tänka sig att göra. Åsa Kronkvist har gjort en bra och enkel instruktionsfilm om hur du programmerar i Scratch:

För någon vecka sedan skrev jag en tweet för att se om någon lärare använde sig av Scratch i undervisningen och jag fick svar på en gång. Det i sin tur har gjort att jag nu navigerar runt på nätet för att hitta andra som arbetar med Scratch, jag läser och jag ser på olika tutorials, videos och webinars. Jag vill lära mig hur andra lärare gör, tänker och funderar kring användandet av Scratch i undervisningen.

Vad, hur, varför Scratch? – Webinar – Four questions about Scratch with Mitch Resnick and Karen Brennen:

Four questions about Scratch – Webinariet som PDF

Här är några användbara länkar för att lära dig lite mer:

Scratch – Kreativ teknik och nya lärandeperspektiv – Omvärldsbloggen

Morgondagens förutsättningar för digitalt lärande? – Omvärldsbloggen

Scratchkonferens – Anders Berggren, IKT-pedagog på Smedjebacken

Få svar på dina funderingar kring Scratch – Scratch Ed

ScratchDay på Flickr

Följ ScratchEd Team på Twitter

Andra Scratchwebinarer

Och det här är nog bara början. Jag funderar också på hur The Big Five och Scratch hör ihop och utan att ha kollat upp det känns det som om alla fem förmågor är aktiva under skapandet av ett Scratchprojekt. Jag lär återkomma med fler blogginlägg när jag börjar förstå vad Scratch faktiskt kan användas till. Nu tänker jag mig ”bara” programmering men jag är övertygad om att det inte riktigt är så. Vet t ex att alla projekt ligger under Creative commons och hela ”Skratchidéen bygger på ett liknande tänk som Flickr och YouTube – dela med dig av det du har gjort på en plattform och andra kan ta del av vad du gjort och i Scratch går det t o m att ladda ner någon annans projekt, se hur det är uppbyggt och vill du kan du ändra och göra det till ditt.

Ser fram emot en spännannde resa i Scratch kreativa värld och har du frågor eller erfarenhet om att arbeta med Scratch i undervisningen vore jag glad om du skrev ner det här i kommentarsfältet.

 

 

Litterära figurer kan få liv genom appen Every Trail

Jag fick tips om appen Everty trail på Skolappar.nu Idag var jag tvungen att testa appen för att se vad det innebar att använda den och jag blev verkligen inte besviken. Mycket enkel att använda och det finns många användningsområden som appen kan användas i, både som privatperson men även hur Every Trail kan användas i skolan. Jag köpte till Pro-versionen (28 kr) vilket bl a innebär att jag kan filma filmklipp (som laddas upp på You-Tube) under min vandring och jag tycker att appen helt klart är värd 28 kronor.

Följ och lyssna på min vandring här: Pippi Långstrumps fotspår.

Skärmavbild 2013-01-13 kl. 14.52.45

Skärmavbild 2013-01-13 kl. 14.52.53

Jag ser också att mina elever skulle kunna göra en liknande vandring men istället berätta om Emil Wern och de platser som han besöker i Visby. Vad skulle du och dina elever kunna använda appen till, utifrån var ni befinner er: En historisk vandring, en blomstervandring, en mattevandring … ja, fantasin sätter bara gränser.

Läs hur appen kan användas på Skolappar.nu