Jag tänker mig att det vore intressant att blogga lite mer om saker som kanske inte alltid går som jag har tänkt mig. Det är genom misstag och fel vi utvecklas och går vidare om vi reflekterar kring det vi har gjort mindre bra.
Creative Commons har jag skrivit en hel del om. Numera lägger jag även mina YouTube-klipp under Creative Commons och likaså gör jag med elevernas filmer. Det fina i kråksången är att vem som helst kan återanvända de filmer jag eller någon annan har gjort när de ligger under Creative Commons -licens. Det blir en sorts digital återanvändning – ett digitalt miljötänk med omtanke om andra i ens digitala omgivning. Ja, det tror jag på!
YouTube visar och beskriver med hjälp av instruktioner och skärmdumpar följande:
Bra lärare och bra undervisning.
Det är skillnad det!
Uppmuntra en kollega
Alla behöver uppmuntran och uppmärksamhet oavsett om vi är liten eller stor. Varför inte uppmunta en kollega när du kommer till jobbet i morgon. Det gör skillnad.
Här är också en som gör skillnad: Fredsuppdraget Och jag vet att det är flera skolor som har annamat Fredsuppdraget, vilket innebär att just de gör skillnad.
Jag läser med förtjusning Joachim Thornströms inlägg Ögonglitter och skollust om ASL – Att skriva sig till läsning. Jag hajar till när Joachim skriver om eleverna:
Ofta har de inte lust att gå ut på rast.
Precis så är det hos mig också. Flera av eleverna är fullt upptagna med att kreativt skapa, lära, kommunicera och dokumentera när de använder datorer och surfplattor. De har varken tid eller lust att gå ut på rast. De är motiverade och en del av dem har hittat det verktyg som passar dem som handen i handsken när det kommer till skolarbete. Andra elever springer gärna ut på rast, oavsett om de gillar de moderna verktygen som vi använder oss av eller inte. Och det är väl det som det hela handlar om. Att hitta rätt pedagogiskt verktyg till varje enskild elev – oavsett om det är en dator, surfplatta, penna eller papper.
På pappret är högskole-/universitetspoöngen av största vikt för min behörighet. Vilken typ av behörighet generar all den tid som jag gör hemma vid köksbordet läsandes rapporter, i soffan med bok eller med datorn i knät där jag kommunicerar med andra lärare, som även de sitter med datorn i knät.
Tanken slog mig…
Ville bara presentera några av mina kollegor (det finns många, många fler). De som hjälper mig att utveckla mig själv som lärare eller rättare sagt, mig som människa i stort. Jag tittar ibland in på Twitter och där finns de. De skriver, länkar och skickar bilder – allt det som de delar med sig av kan jag i min tur göra till mitt. Vissa saker intresserar mig inte alls medan andra saker gör mig väldigt nyfiken.
När nyfikenheten grabbar tag i mig måste jag i min tur leta vidare och hitta mer kring det intressanta – just nu är det the flipping classrom, variationsteorin och Learning study. Det gör att jag skulle vilja läsa, studera och lära mig nytt. Skrapa ihop ett par högskolepoäng och koncentrera mig på mitt eget lärande…
Ibland känns det som om det jag gör måste landa i en teori så att görandet blir mer än görande. Att det finns forskning eller liknande som kan bena ut vad jag gör, varför jag gör det och vad det i sin tur gör för elevernas lärande blir allt viktigare i min lärarvardag.
Jag träffade Erica Lövgren på unconferencen i Nacka. Erica kom att prata om Variationsteorinoch jag blev så intresserad. Jag hade aldrig hört ordet variationsteori tidigare men när Erica förklarade insåg jag att jag hade kommit i kontakt med det på NCM där de tog upp att eleverna måste hitta likheter och skillnader för att kunna förstå t ex ett matematikbegrepp. Nu ska jag fördjupa mig i variationsteorin och paddan är laddad med PDF:er som ska läsas.
Igår kväll föreläste jag på Lärarnas hus i Stockholm om Geocaching i skolan. Det sändes live och finns nu att titta på här:
Detta kommer att tas bort. Testar hur eleverna ska kunna lägga upp sina låtar på en blogg som de har gjort i GarageBand på paddan. Ja och tur är det väl att jag inte blev musiklärare 