Interaktiva bilder visualiserar lärandet

Hittade ThingLink efter tips på Twitter och måste säga att det kan vara mycket användbart. Att visualisera kan underlätta för många elever. Jag tänker mig att ThingLink går att använda till hur mycket som helst, oavsett vilka ämnen eller åldrar man undervisar i. Mitt första försök till en ThingLink blev en Bokhylla. För muspekaren över bilden så händer det grejer.

Eller vad sägs om andra som har gjort ThingLinks om kroppenalfabetet, Avengers (som många elever gillar) eller varför inte ta ett kort på whiteboarden där du gjort anteckningar under lektionen och länka sedan vidare till olika videoklipp eller poddar utifrån det ni har pratat om.  Låt fantasin flöda och lägg sedan upp din interaktiva bild på klassbloggen där eleverna sedan kan utforska den. Visualisera mera!

Elever och lärare ska vara motiverade att lära nytt

Jag läste helt enkelt om den – Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen – så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr11. Jag läste om några kapitel som jag kom ihåg var viktiga – inte enbart för digtiala verktyg och sociala medier i undervisningen utan för lärandet rent allmänt. Jag kom ihåg att Christina Löfving skrev om inre och yttre motivation och det var det jag ville läsa om en gång till. Det är viktigt. Hur skapar vi en relevant skola där elever känner sig nyfikna, utmanade och motiverade? Tänker jag vidare undrar jag hur skapar en relevant skola där läraren känner nyfikenhet, utmaningar och motivation…

Jag har arbetat med digitala verktyg och sociala medier i min egen undervisning under flera år och vet lite vad det handlar om. När jag nu läser Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen – så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr11 ser jag inte en bok som handlar om just det utan om lärande och respekten gentemot våra elever. Att lärare ska se hela barnet och inte enbart skolbarnet som kommer in genom klassrumsdörren på morgonen och sedan slinker ut genom samma dörr på eftermiddagen. Att lärare ska erbjuda en undervisning som utmanar och motiverar eleverna och gör dem nyfikna att vilja lära sig mer och fråga mer. En undervisning där kommunikationen står i fokus eftersom den gör det när vi kommer till förmågorna och syftet med vår undervisning. När jag läser boken läser jag även in mig själv i det som skrivs, jag som vuxen och jag som lärare. Det som Christina skriver om gäller synnerligen mig, dig och alla som verkar i skolans värld.

Kapitel 3 och 8 blir viktiga kapitel för mig. Det här bär jag med mig när jag nu har läst boken en gång till:

Kapitel 3:

  • Lärare och elever bör se lärande i nätverk som centralt. Hemma, i skolan och på arbetet. Vi lär och utvecklas tillsammans där kommunikationen står i fokus. Att diskutera, redogöra, argumentera osv.
  • Lärare och elever har dagens teknik i sina klassrum och troligtvis finns den även hemma. Se till att börja använda verktygen som banar väg för det livslånga lärandet.
  • Lärare och elever måste våga komma med nya idéer och våga ställa frågor som gör att vi måste tänka nytt.
  • Lärare och elever måste ställa relevanta frågor. Gör eleverna det? Gör lärarna det?
  • Lärare och elever har kanske olika inställningar till lärande. Följer de talangteorin (fixed mindeset) eller steg-för-stegteorin (growth mindset)? Talanginställningen tror att mycket av det som eleven/läraren möter i livet är förutbestämt och att det inte går att påverka. Vi kan kalla det ett låst läge och här skyddar vi oss från att misslyckas, våga testa nytt och har svårt att anta en utmaning. Steg-för-steginställningen däremot lyfter fram att utmana eleven/läraren som i sin tur kan leda vidare till nytt lärande. Här vågar vi göra saker och välja uppgifter som ligger en aning utanför vår komfortzon. Utmaningen blir ett sätt att lära nytt.
  • Styrs lärare och elever av inre (ta sig vidare av egen vilja) eller yttre (påtvingad i form av belöning) motivation? Det här är så viktigt och det är bra att denna del i boken är kopplad till forskning där det visar att yttre motivation tar död på elevens/lärarens initiativförmåga. Den inre motivationen däremot drivs av den egna viljan att göra något, utforska det outforskade, dela med sig och samarbeta. Här står inte en påtvingad belöning i fokus utan detta gör eleven/läraren för att vi faktiskt vill – vi drivs av vår nyfikenhet och att använda den inre motivationen för att uppnå tillfredsställelse. Det är hit vi ska. Eleverna ska känna så när de är i skolan och du och jag som lärare ska även hitta hit i vårt arbete. Jag citerar boken: ”Inre motivation föder kreativitet, vilket i sin tur ger oss vilja att utforska och lära mer. Därför är forskning om motivation viktig för dagens skola. Den hjälper oss att se vad eleverna behöver utveckla.”
  • Hur får vi motiverade elever? Christina hänvisar till Dan Stone, Edvard Deci och Richard Ryan (2009) som har utarbetat en metod i  6 steg för att väcka motivation. Jag tänker att detta gäller för eleverna men självklart även för läraren och de kollegor som finns runt om oss. Så läs även lärare där det står elev: 1. Ställ öppna frågor och bjud in eleverna till att delta i problemlösning. 2. Lyssna aktivt på eleverna och försök sätta dig in i deras perspektiv. 3. Erbjud eleverna valmöjligheter och klargör ansvarsområden. 4. Ge uppriktig, positiv respons som uppmärksammar inititativförmåga. 5. Undvik sk tvingande kontroll av elevers som att bjuda på glass om och när mål har uppnåtts. 6. Utveckla ert kunnande och dela med er av det ni lär för att visa att man genom detta ökar kompetensen.

Kapitel 8 undrar om vill ha motiverade elever och lyfter fram vår roll som pedagog. I slutet dyker det upp hur ett fungerande arbetslag fungerar och att arbetslag går igenom fyra faser från det att de träffas som nya för varandra. Så viktigt och intressant att veta och framför allt att diskutera på våra arbetsplatser. Att lyfta fram och medvetandegöra: Jag citerar:

  • Fas 1: Gruppmedlemmarna försöker känna av stämningen och vill vara till lags då man strävar efter att känna tillhörighet till gruppen.
  • Fas 2: Kännetecknas av att gruppmedlemmarna vill bryta sig loss. Man är inte lika beroende av gruppledaren utan vågar yttra avvikande åsikter.
  • Fas 3: Att nå fas tre kan ta tid. Men det får det göra. Kommunikationen i gruppen blir mer öppen och uppgiftsorienterad.
  • Fas 4: ... ett fungerande team som kan koncentrera sig på att vara verkligt produktivt och effektivt. Teamet lägger energi på att nå de mål man har satt upp och på att genomföra uppgifter som man har kommit överens om.

Självklart handlar hela boken om digitala verktyg och sociala medier i undervisningen men det är inte det jag ser idag när jag läser boken. Jag ser grunden för lärande,kopplat till forskning, teorier och våra styrdokument, både när det gäller eleven men även för mig som vuxen, som lärare. En fin bok, av en fin författare som ställer elevens rätt till undervisning i fokus och lärarens skyldighet att axla ansvaret som pedagog.

20140525-105932-39572412.jpg

Mobiltelefon – ja visst

Elevens mobiltelefon – ett verktyg för lärande.

20140410-175455.jpg

Leta upp klassbloggen

20140410-175508.jpg

Ladda ner en skrivmall från Dropbox.

20140410-175523.jpg

Tillsammans hittar vi information om Plan.

Använd det eleverna har i fickan, del 2

När vi pedagoger talar om för föräldrar att deras barn använder mobilen i undervisningen måste vi vara väldigt tydliga med vad just det innebär. Det kan nämligen lätt bli missförstånd.

För mig kan användandet av mobilen i undervisningen t ex vara:

  • fotografera av undervisningens innehåll (anteckningar, info från projektor/smartboard/whiteboard, läromedel etc)
  • spela in röstmemo (prata in något som eleven själv ska komma ihåg till imorgon, kanske en bok som ska lämnas tillbaka till bokbussen)
  • filma (något som läraren eller kompisen säger, visar eller gör) för att i lugn och ro hemma kunna se/repetera
  • blogga och därmed kommunicera med omvärlden
  • använda miniräknare (vi har upptäckt att det är skillnad på skolans miniräknare och elevernas miniräknare i mobilen).
  • Söka upp information på nätet (som idag när eleven läste om en sfinx och inte visste vad det ordet betydde Vi googlade (på min mobil) och kunde därför både läsa information om sfinxen och se bilder på hur en sfinx ser ut. Tror att den här eleven kommer veta vad en sfinx är i fortsättningen).
  • använda SAOL (ordbok)
  • twittra/facebooka med omvärlden vid behov för att få svar på frågor som har med lärandet att göra…
  • se YouTube-klipp

.. och säkert en hel del andra viktiga saker som jag inte kommer på just nu. Vad skulle du tillägga på listan?

En del föräldrar kanske tror att när deras barn använder mobilen på lektionstid så gör de något som inte har med undervisningens innehåll att göra. Så behöver det inte alls vara.

Tänk utanför appen

Som recensent på Skolappar.nu så har jag lärt mig att tänka utanför appen. Det innebär att försöka se och hitta nya användningsområden till en app där syftet/målet egentligen är något helt annat. En kreativ och pedagogisk utmaning för att använda apparna utifrån Lgr11.

Igår letade jag efter en användbar app till att skriva enskilda ord på. Jag fick hjälp av mina kollegor i FB-gruppen Ipads i skola och förskola. De gav mig intressanta apptips men det var inte riktigt det jag ville ha. Inte förrän jag själv kom på att lapparna också skulle dras av eleverna kom jag på vilken app jag skulle använda.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Pick a student är egentligen en app där läraren skriver in sina elevers namn för att sedan kunna dra dem vid olika tillfällen, t ex när elevgrupper ska skapas. Istället för att skriva in elevernas namn skrev jag in de ord som jag ville ha, i det här fallet ord som har med ljud att göra. Så nu är det bara för eleverna att slumpa fram ett ljudord som sedan de ska härma.

Jag vill också härma, hoppas på att jag slumpar fram ”svirrade”. Det blir något att bita i.

Likt en ekorre har jag samlat på mig favoritmarkerade tweets

Jag samlar på mig favoritmarkerade tweets men läser dem aldrig. Har tidigare skrivit ett inlägg om detta. Nu har jag gått igenom de nya favoritmarkerade tweetsen och inser att jag sparar på tok för mycket. Här nedanför hittar du de länkar som jag i alla fall tycker att jag borde titta lite närmare på: De som står efter länken är de personer som twittrat om länkarna.

Inser nu att jag borde göra dessa sammanställningar lite oftare eftersom det blev en lååång lista. Vill också passa på att avsluta med några favoritmarkerade tweetar där Anne-Marie Körling säger kloka och viktiga ord som vi bör ta med oss in i klassrummet:

 

 

 

 

Undervisning i engelska kan vara så många olika saker

Mina elever ska under hösten ha ett utbyte med en skola i Kaliningrad där fokus ligger på att använda digitala verktyg för att kommunicera med varandra. Eleverna kommer att kommunicera med varandra via deras gemensamma blogg KaliningradEskelhem. Eftersom mina elever är vana bloggare och behärskar bloggverktyget WordPress till stor del, håller de nu på att göra olika instruktionsfilmer på engelska för att eleverna i Kaliningrad också ska kunna sätta igång att blogga på den gemensamma bloggen. Fler instruktionsfilmer är på gång.

Skärminspelningarna är knappt en minut långa. De kan därför tyckas innehålla väldigt lite undervisning och lärande, men icke. Det har varit ett intensivt arbete med att skriva, lyssna, samarbeta, hitta ord, använda appen Skolstil/School Font mm.

Följande innehåll från läroplanen finns att hämta i förarbetet till denna korta men väldigt innehållsrika instruktionsfilm:

Syfte:
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och … anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen. … De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för språk och kulturer och förmedla nyttan  av språkkunskaper.

Förmågor:

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Centralt innehåll:

  • Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
  • Presentationer, instruktioner, meddelanden… och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.

Vill ni kommentera på bloggen, gör det på engelska eftersom då har eleverna i Kaliningrad också möjlighet att se vad ni skriver. Vi får se var det här tar vägen – spännande är det i alla fall.

Almedalsnytt #3: Hur blir den digitaliserade skolan en skola för alla

Jag deltog i Lärarförbundets frukostseminarium: Hur blir den digitaliserade skolan en skola för alla. I panelen deltog även Erik Fichtelius Utbildningsradion, Eva-Lis Sirén Lärarförbundet, Christina Löfving, lärare och författare och Mimmi Garpebring Förbundsordförande för Sveriges elevråd SVEA

Första 25 minuterna pratar Erik Fichtelius och Eva-Lis Sirén, resterande tid pratar vi andra.

Ipaden skapar förutsättningar för skratt och applåder

.. och så enkel den är att använda, även utomhus.

Eleverna hade i uppgift att göra film om en sak man får göra och en sak man inte får göra, enligt Allemansrätten. Under en promenad drog de lappar och i grupp på väg tillbaka mot skolan planerade de vad innehållet i deras filmen skulle vara, vem som ansvarade för vad och vilka platser de behövde till sin film. Väl tillbaka på skolan delades iPadarna ut till grupperna och vips så försvann eleverna. Kreativitet och uppfinningsrikedom flödade, i skogen, vid en grind, utanför en trädgård, vid en bäck och på en fotbollsplan:

Under promenad på väg tillbaka till skolan planerade varje grupp hur de skulle göra sin Allemansrättsfilm.

På skolan filmades det...

... och här undersöks resultatet - blev det bra??

Redigering i iMovie sker utomhus, på skolans trapp.

Alla elever var engagerade och nyfiket intresserade. Samarbete, skapande, lärande och slutligen filmvisning med glada skratt och applåder 🙂

Respons på ett positivt och utvecklande sätt – svårt eller lätt?

Och så var det där med kommentarer – igen. Eleverna har ibland till uppgift att kommentera andras blogginlägg, det kan vara ett arbete som görs i skolan eller hemifrån. Jag ber dem att kommentera olika saker med olika syften. Däremot har jag på senare tid insett att jag inte alls har undervisat, diskuterat eller prövat mig fram tillsammans med eleverna kring hur vi skriver och ger positiv och utvecklande respons/kommentarer.

Så igår satt vi i halvklass och följde en mall som jag har knåpat ihop, där vi gick igenom fem steg hur vi kan tänkas skriva och gensvara på andras berättelser, filmer, presentationer, redovisningar etc. Det blev många diskussioner i smågrupper innan klassen till slut kunde bestämma sig för hur de skulle formulera sig. Eleverna och jag var inte alltid överens kring det vi diskuterade.

Hur skriver vi så att någon annan inte tar illa upp? Vissa ord i en mening är mer ”laddade” än andra. Förstår mottagaren verkligen vad vi vill föra fram? Om vi byter ut ordet ”men” mot ordet ”och” hände det otroligt mycket med en endaste mening.

Det här var väldigt lärorikt även för mig. Jag har kommit på något som jag tycker att jag har missat under året som gått.  Jag inser att positiv feedback/respons är en viktig del i arbetet med att webbpublicera, kommunicera och delge varandra på nätet. Genom att kommentera bidrar vi till att mottagaren får ta emot respons på ett arbete som han/hon har gjort. Då ska vi lyfta fram det positiva som vi ser/hör och kanske också lyfta fram något som kan förbättras och hur gör vi det utan att göra någon annan ledsen eller besviken? Det är det här svåra som vi håller på att utforska för tillfället.

Här nedanför ser du vårt första försök 🙂