Elever och lärare ska vara motiverade att lära nytt

Jag läste helt enkelt om den – Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen – så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr11. Jag läste om några kapitel som jag kom ihåg var viktiga – inte enbart för digtiala verktyg och sociala medier i undervisningen utan för lärandet rent allmänt. Jag kom ihåg att Christina Löfving skrev om inre och yttre motivation och det var det jag ville läsa om en gång till. Det är viktigt. Hur skapar vi en relevant skola där elever känner sig nyfikna, utmanade och motiverade? Tänker jag vidare undrar jag hur skapar en relevant skola där läraren känner nyfikenhet, utmaningar och motivation…

Jag har arbetat med digitala verktyg och sociala medier i min egen undervisning under flera år och vet lite vad det handlar om. När jag nu läser Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen – så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr11 ser jag inte en bok som handlar om just det utan om lärande och respekten gentemot våra elever. Att lärare ska se hela barnet och inte enbart skolbarnet som kommer in genom klassrumsdörren på morgonen och sedan slinker ut genom samma dörr på eftermiddagen. Att lärare ska erbjuda en undervisning som utmanar och motiverar eleverna och gör dem nyfikna att vilja lära sig mer och fråga mer. En undervisning där kommunikationen står i fokus eftersom den gör det när vi kommer till förmågorna och syftet med vår undervisning. När jag läser boken läser jag även in mig själv i det som skrivs, jag som vuxen och jag som lärare. Det som Christina skriver om gäller synnerligen mig, dig och alla som verkar i skolans värld.

Kapitel 3 och 8 blir viktiga kapitel för mig. Det här bär jag med mig när jag nu har läst boken en gång till:

Kapitel 3:

  • Lärare och elever bör se lärande i nätverk som centralt. Hemma, i skolan och på arbetet. Vi lär och utvecklas tillsammans där kommunikationen står i fokus. Att diskutera, redogöra, argumentera osv.
  • Lärare och elever har dagens teknik i sina klassrum och troligtvis finns den även hemma. Se till att börja använda verktygen som banar väg för det livslånga lärandet.
  • Lärare och elever måste våga komma med nya idéer och våga ställa frågor som gör att vi måste tänka nytt.
  • Lärare och elever måste ställa relevanta frågor. Gör eleverna det? Gör lärarna det?
  • Lärare och elever har kanske olika inställningar till lärande. Följer de talangteorin (fixed mindeset) eller steg-för-stegteorin (growth mindset)? Talanginställningen tror att mycket av det som eleven/läraren möter i livet är förutbestämt och att det inte går att påverka. Vi kan kalla det ett låst läge och här skyddar vi oss från att misslyckas, våga testa nytt och har svårt att anta en utmaning. Steg-för-steginställningen däremot lyfter fram att utmana eleven/läraren som i sin tur kan leda vidare till nytt lärande. Här vågar vi göra saker och välja uppgifter som ligger en aning utanför vår komfortzon. Utmaningen blir ett sätt att lära nytt.
  • Styrs lärare och elever av inre (ta sig vidare av egen vilja) eller yttre (påtvingad i form av belöning) motivation? Det här är så viktigt och det är bra att denna del i boken är kopplad till forskning där det visar att yttre motivation tar död på elevens/lärarens initiativförmåga. Den inre motivationen däremot drivs av den egna viljan att göra något, utforska det outforskade, dela med sig och samarbeta. Här står inte en påtvingad belöning i fokus utan detta gör eleven/läraren för att vi faktiskt vill – vi drivs av vår nyfikenhet och att använda den inre motivationen för att uppnå tillfredsställelse. Det är hit vi ska. Eleverna ska känna så när de är i skolan och du och jag som lärare ska även hitta hit i vårt arbete. Jag citerar boken: ”Inre motivation föder kreativitet, vilket i sin tur ger oss vilja att utforska och lära mer. Därför är forskning om motivation viktig för dagens skola. Den hjälper oss att se vad eleverna behöver utveckla.”
  • Hur får vi motiverade elever? Christina hänvisar till Dan Stone, Edvard Deci och Richard Ryan (2009) som har utarbetat en metod i  6 steg för att väcka motivation. Jag tänker att detta gäller för eleverna men självklart även för läraren och de kollegor som finns runt om oss. Så läs även lärare där det står elev: 1. Ställ öppna frågor och bjud in eleverna till att delta i problemlösning. 2. Lyssna aktivt på eleverna och försök sätta dig in i deras perspektiv. 3. Erbjud eleverna valmöjligheter och klargör ansvarsområden. 4. Ge uppriktig, positiv respons som uppmärksammar inititativförmåga. 5. Undvik sk tvingande kontroll av elevers som att bjuda på glass om och när mål har uppnåtts. 6. Utveckla ert kunnande och dela med er av det ni lär för att visa att man genom detta ökar kompetensen.

Kapitel 8 undrar om vill ha motiverade elever och lyfter fram vår roll som pedagog. I slutet dyker det upp hur ett fungerande arbetslag fungerar och att arbetslag går igenom fyra faser från det att de träffas som nya för varandra. Så viktigt och intressant att veta och framför allt att diskutera på våra arbetsplatser. Att lyfta fram och medvetandegöra: Jag citerar:

  • Fas 1: Gruppmedlemmarna försöker känna av stämningen och vill vara till lags då man strävar efter att känna tillhörighet till gruppen.
  • Fas 2: Kännetecknas av att gruppmedlemmarna vill bryta sig loss. Man är inte lika beroende av gruppledaren utan vågar yttra avvikande åsikter.
  • Fas 3: Att nå fas tre kan ta tid. Men det får det göra. Kommunikationen i gruppen blir mer öppen och uppgiftsorienterad.
  • Fas 4: ... ett fungerande team som kan koncentrera sig på att vara verkligt produktivt och effektivt. Teamet lägger energi på att nå de mål man har satt upp och på att genomföra uppgifter som man har kommit överens om.

Självklart handlar hela boken om digitala verktyg och sociala medier i undervisningen men det är inte det jag ser idag när jag läser boken. Jag ser grunden för lärande,kopplat till forskning, teorier och våra styrdokument, både när det gäller eleven men även för mig som vuxen, som lärare. En fin bok, av en fin författare som ställer elevens rätt till undervisning i fokus och lärarens skyldighet att axla ansvaret som pedagog.

20140525-105932-39572412.jpg

Almedalsnytt #1; Skola med tilltro

Skolinspektionen medverkar under Almedalsveckan och jag går alltid på något av deras seminarier. I år blev det En skola med tilltro lyfter alla elever. Där redovisades Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning från 2011. På seminariet deltog även Mats Nilsson, nytillsatt ordförande i Skolledarförbundet.

Under 2011 gjorde Skolinspektionen någon form av tillsyn i samtliga 290 kommuner och på ett eller annat sätt granskades en fjärdedel av landets skolor… En skolenkät skickades ut ill 871 grundskolor och besvarades av 31 403 elever i årskurs 5 och 9,
20 183 föräldrar till elever samt 12 621 lärare och används inför regebunden tillsyn i skolorna.

I punktform redovisar jag några saker som lyftes fram på seminariet och det är inte ett resultat som kan generaliseras till hela riket men lyfter fram vissa mönster i de brister som upptäcks:

  • Läraren tror inte att eleven kan prestera och då finns heller ingen anledning att anpassa undervisningen.
  • 1/5 av lärarna kan inte hjälpa elever i behov av stöd.
  • I skolenkäten svarade 1/3 av lärarna att rektor inte arbetar med fokus på det pedagogiska arbetet.
  • Varannan elev i årskurs 9 tycker inte att det är kul att vara i skolan och att det i sin tur påverkar förmågan att lära.
  • Många elever tycker att undervisningen är för enkel.
  • Lärarna sänker kraven för att eleverna ska nå målen.
  • Elever energidräneras av rädsla för att gå ut på rast.
  • Var tionde elev i enkäten säger att lärarna tittar bort när elever bråkar.

Vi ska tala väl om skolan men jag tycker också att det är oerhört viktigt att lyfta fram det som Skolinspektionen faktiskt ser vid sina tillsyner. Om du och jag tänker till kring detta så kan vi i alla fal göra något på vår egen skola och därmed förbättra förutsättningarna för de elever som vi dagligen möter i skolan. De har rätt att gå till skolan med förutsättningen att nå de kunskapskrav som är satta.

Generaldirektör Anne-Marie Begler talade också om att hon aldrig någonsin skulle vilja arbeta på sådana arbetsplatser som eleverna i sina anmälningar, gällande kränkningar,  beskriver.

Elevers behov kopplat till läroplanen

Jag är ganska säker på att jag fick idéen från Anne-Marie Körling.

Kom att tänka på detta när jag läste tipspromenadfrågan i höstas. Jag tror att vi lärare ska lyssna mer på eleverna och deras behov än vad vi gör och koppla behoven till läroplanen. Gå bara till dig själv. Hur lär du dig bäst, med hörlurar i öronen, en luvtröja på huvudet eller med hjälp av något annat? Det kan ju ha betydelse för ditt eget lärande vad du får ha med dig och det är garanterat ingen skillnad om du är elev.

Kollegorna, variationsteorin och det flippade klassrummet

Ville bara presentera några av mina kollegor (det finns många, många fler). De som hjälper mig att utveckla mig själv som lärare eller rättare sagt, mig som människa i stort. Jag tittar ibland in på Twitter och där finns de. De skriver, länkar och skickar bilder – allt det som de delar med sig av kan jag i min tur göra till mitt. Vissa saker intresserar mig inte alls medan andra saker gör mig väldigt nyfiken.

När nyfikenheten grabbar tag i mig måste jag i min tur leta vidare och hitta mer kring det intressanta – just nu är det the flipping classrom, variationsteorin och Learning study. Det gör att jag skulle vilja läsa, studera och lära mig nytt. Skrapa ihop ett par högskolepoäng och koncentrera mig på mitt eget lärande…

Gotlands rektorer bjöd in mig

Jag blev inbjuden att prata för grundskolans rektorer i Region Gotland. 1,5 timme senare hade jag berättat om och visat delar av min undervisning. Jag gick därifrån alldeles varm i hjärtat och med ett leende på läpparna.

Det bästa som finns är … skolan

Jag har aldrig hört ett barn som blir intervjuat på radio eller TV säga något i stil med:

  • Skolan är det roligaste jag vet.
  • Jag längtar till skolan.
  • Mattelektionerna är så himla intressanta.
  • Engelskalektionerna kittlar min nyfikenhet.
  • Det bästa som finns är … skolan.
Istället svarar ofta barnen på intervjuarens frågor, lite mer så här:
  • Spela piano är det roligaste jag vet.
  • Jag längtar till min kompis.
  • Att spela TV-spel är det bästa som finns.
Skolan verkar inte ha så stor dragningskraft, skolan verkar inte ens kittla elevernas nyfikenhet då de svarar på intervjuarens frågor. Det i sin tur får mig att fundera på varför det är så. Skolan är en stor del av elevernas dag – den borde kännas som lustfylld och något att längta till … eller?

En del kunde redan läsa, andra inte

Jag kommer ihåg dem. De små 7-åringarna som började skolan. En del kunde redan läsa, andra inte. En del var intresserade av matematik, andra inte. En del av dem var inte alls intresserade av skolan och den organisation som skolan erbjöd. De var mer intresserade av traktorer, leka i sandlådan, pyssla med pärlplattor eller annat. De här barnen var på intet sätt några oskrivna blad, de var fullklottrade när de steg in i skolans värld. De hade hur mycket erfarenheter och nyfikenhet med sig som helst in i det där klassrummet. Tog skolan tillvara på dessa erfarenheter och den spirande nyfikenhet som dessa 7 åringar hade? 12 år senare har de nu avslutat sina studier. Igår var de festklädda, åkte cab i strålande solsken och firade loss med en avslutande studentbal.

Några av dessa erfarna och nyfikna barn träffade jag igår. Kramar och frågor – vad ska du göra nu, nu när du är ”färdig”? De flesta som jag pratade med hade ingen aning mer än att de skulle arbeta för att spara pengar till en resa till Australien, USA eller Asien. 12 års skolgång och inte sjutton vet de riktigt vart de är på väg. Låter lysande tycker jag. Ut och res och se er om! Kanske att ni på er resa stöter på något som gör att ni stannar kvar där ni är eller omedelbart inser att ni faktiskt visste vad ni ville göra när ni gav er ut på er resa och vänder kosan tillbaka till där ni kom ifrån. Det kanske bara behövdes lite tid att komma på det.

Kram till alla 7-åringar som just nu ligger och sover. Balklänningar och kostymer ligger huller om buller i en hög på golvet och kommer antagligen aldrig mer att användas.

Intresserad av IT i utbildning och skola?

Har under eftermiddagen sett livesänding från regeringskansliet, där IT-ministern Anna-Karin Hatt hade bjudit in 26 olika personer som fick ge sin syn på hur och varför IT ska vara en självklar del av skolan. Har du tid att avsätta nästan 3 timmar, så är det definitivt värt det. Här kan du se.

Lärarcoaching

I en vecka har vi coachat lärare i Ystad.

Lgr11 – aktiva, kreativa och kompetenta entreprenörer

Lpo94 lämnar över till Lgr11

Jag läser och jämför Lpo94 med Lgr11. Med överstrykningspennan har jag markerat det som har förändrats (markerat med fet stil här i inlägget) i övergången från Lpo94 till Lgr11.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

Nu när vi har i uppdrag att utbilda aktiva, kreativa och kompetenta medborgare undrar jag vad det innebär för den undervisning du och jag bedriver i våra klassrum. Behöver du och jag ändra på något? Möbleringen, schemat, innehållet, kontrollen, bedömningen eller vad?

Detta är en ny skrivning i Lgr11:

Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få  möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Får dina och mina elever visa sin kreativitet, nyfikenhet och vilja att pröva egna idéer när de befinner sig i skolan? Och vad innebär entreprenörskap i ditt och mitt klassrum? Jag har skrivit inlägg om entreprenörskap i förskolan och om entreprenörskap i allmänhet och det är inte så ”farligt” som det låter. Det här är vårt nya uppdrag som ska bli en naturlig del av elevernas arbetsdag. Kanske ser vi redan kreativa, aktiva entreprenörer i våra elever och det vore ju toppen om det är så men om vi inte har det – då har du och jag ett och annat att fundera över.