Skolans textgenre: Instruerande texter

Som en del av att förstå mig på genrepedagogiken utforskar jag den genom att göra flippfilmer. Här är första filmen om olika texttyper som läroplanen säger att vi ska undervisa våra elever om. Filmen handlar om instruktioner:

Utbildningsradion har även en intressant webbsida om genrepedagogik.

Kan du vissla Johanna

Jag försöker bli bättre på att förstå hur jag ska arbeta tillsammans med eleverna för att utveckla deras läsförståelse. Jag behöver hela tiden utvecklas. Jag läser därför en hel del pedagogisk litteratur och tar även till mig vad andra erfarna lärare skriver om läsförståelse och lässtrategier. Det senaste som dök upp var Läsfixarna: kort och film.

Jag tänker mig att eleverna ska få arbeta med Ulf Starks bok Kan du vissla Johanna. En mycket vacker bok där det finns många saker att lyfta upp till diskussion tillsammans med eleverna. Jag kom också på att eleverna kan se filmen:

Jag tänker mig att eleverna ska få se filmen efter att vi har läst klart boken – hur det blir med det återstår att se. Det kan bli intressant att se vilka likheter och skillnader vi hittar i boken/filmen och diskussioner kring varför en filmmakare gör om en bok och inte riktigt följer den. Filmen kan du också hitta som kortare avsnitt, ca 10 minuter/film på YouTube.

Eleverna ska även få lyssna på en stenkaka med sången Kan du vissla Johanna. Undrar hur många elever som har lyssnat på en stenkaka? Det blir en historisk tillbakablick i musikens värld i alla fall:

Försökte även hitta sångtexten men där gick jag bet. Skulle eleverna kunna bidra med sångtexten på Lyrics.com? Det finns alltså en hel del att göra när vi arbetar med en bok.

Slutligen hittade jag även en studiehandledning för den som är intresserad men har inte tittat i den själv så mycket. Tänk – en idé om en bok blev så mycket mer. Vad det egentligen blir av det hela vet vi inte förrän vi är klara vilket jag har mycket positiv erfarenhet av kring arbetet med Detektiven Emil och vi.

Likt en ekorre har jag samlat på mig favoritmarkerade tweets

Jag samlar på mig favoritmarkerade tweets men läser dem aldrig. Har tidigare skrivit ett inlägg om detta. Nu har jag gått igenom de nya favoritmarkerade tweetsen och inser att jag sparar på tok för mycket. Här nedanför hittar du de länkar som jag i alla fall tycker att jag borde titta lite närmare på: De som står efter länken är de personer som twittrat om länkarna.

Inser nu att jag borde göra dessa sammanställningar lite oftare eftersom det blev en lååång lista. Vill också passa på att avsluta med några favoritmarkerade tweetar där Anne-Marie Körling säger kloka och viktiga ord som vi bör ta med oss in i klassrummet:

 

 

 

 

En berättelse får inget liv om ingen vill lyssna

DSC_0007

Min sommmarläsning är delvis pedagogisk litteratur som har koppling till språkutveckling. Jag vill verkligen borra ner mig, förstå, ställa mig frågande och få mer kunskap kring detta så viktiga område. Jag har läst Pauline Gibbons Stärk språket, stärk lärandet, Hallgren&Fallgrens Låt språket bära och Anne-Marie Körlings bok Den meningsfulla högläsningen. Du kan också se ett videoklipp där bl a Mathias Sundin och Anne-Marie pratar om högläsning under Almedalsveckan, länken finner du här. Jag var även på ett seminarium under Almedalsveckan som hette ”Elevernas läsförståelse minskar – läget är akut#, där bl a författaren Martin Widmark medverkade och pratade om hans projekt En läsande klass. På seminariet lovade Martin Widmark att en studiehandledning kring En läsande klass kommer att skickas ut till alla låg- och mellanstadieklasser i Sverige under april 2014.

I Den meningsfulla högläsningen läser jag om boklockarknep – ett sätt att få barn och unga att bli nyfikna på läsning. Jag undrade vilka  boklockarknep andra vuxna använder sig av för att få nyfikna läsare och twittrade därför:

Och svaren lät inte vänta på sig:

Av det jag har läst och lyssnat på under de senaste veckorna förstår jag att ett medvetet språkutvecklande arbetssätt från lärarens håll är ett måste i skolan, i alla ämnen, i alla åldrar och med mycket tydlig koppling till Lgr11 och språkutvecklande forskning. Har du inte funderat på det här är det nog dags nu.

Jag har tittat tillbaka för att kunna se framåt

Jag har blivit så inspirerad av kollegor runt om i Sverige som på olika sätt arbetar med elevernas lärande – tänk vilken fantastisk lärarkår som varje dag undervisar runt om i Sveriges skolor. Björklund borde vara stolt som en tupp!

Jag har läst vad mina kollegor skrivit, tittat och läst på det som de länkat till och jag har lyssnat på dem när de har föreläst. När jag har inspirerats har jag självklart funderat hur jag själv arbetar med de områden som kollegorna har berättat om och hänvisat till. Utifrån det har jag funderat över min egen undervisning, min roll i klassrummet, elevernas kunskapsnivåer, elevernas lärande, elevernas inflytande på undervisningen, klassrummets utformning, elevernas språkutveckling och deras kunskaper i matematik. Elevernas resultat återspeglar min undervisning – så är det bara och det har fått mig att se tillbaka på vad jag har gjort under detta läsår för att på så sätt kunna se framåt. Se framåt och ändra på invanda mönster som behöver utvecklas och/eller undersökas djupare.

Jag satte mig helt enkelt ner och gjorde en tankekarta över saker som jag och eleverna kommer att fokusera mycket på under nästa läsår. Först kändes det lite sådär att visa upp mina ”tillkortakommanden” här på bloggen men samtidigt är det väl bara så det är. Alla lärare behöver ständigt utvärdera och fundera hur de ska utveckla sin undervisning för att eleverna ska känna sig motiverade och intresserade av den undervisning som erbjuds. Visst vore det intressant att se hur jag, du och alla andra funderar kring vårt uppdrag och tänk att samla alla våra fundering – det skulle bli värsta dokumentationen om vad vi lärare vill och behöver utveckla. En lärare till har i alla fall funderat och delgivit oss andra, nämligen Johan Falk. Han har verkligen strukturerat upp sina tankar medan ni hos mig får fundera hur jag tänker utifrån min tankekarta.

tankekarta

Nyfiket undrar jag nu hur du har tänkt, när du har tittat tillbaka för att kunna se framåt och kanske ändra något litet i kommande undervisning? Det vore så himla intressant att få ta del av.

Scratch i undervisningen

Jag kom i kontakt med Scratch för något år sedan och installerade det direkt på min egen dator som sedan en intresserad elev fick använda men det blev tyvärr inte mycket mer än så. Jag själv lade inte ner så mycket arbete på hur det går till att programmera och hela Scratchtanken rann ut i sanden. Nu vill jag ta tag i det här igen och känner att jag själv måste sätta mig in lite mer i hur det går till att programmera och sedan höra med eleverna vad de skulle tänka sig att göra. Åsa Kronkvist har gjort en bra och enkel instruktionsfilm om hur du programmerar i Scratch:

För någon vecka sedan skrev jag en tweet för att se om någon lärare använde sig av Scratch i undervisningen och jag fick svar på en gång. Det i sin tur har gjort att jag nu navigerar runt på nätet för att hitta andra som arbetar med Scratch, jag läser och jag ser på olika tutorials, videos och webinars. Jag vill lära mig hur andra lärare gör, tänker och funderar kring användandet av Scratch i undervisningen.

Vad, hur, varför Scratch? – Webinar – Four questions about Scratch with Mitch Resnick and Karen Brennen:

Four questions about Scratch – Webinariet som PDF

Här är några användbara länkar för att lära dig lite mer:

Scratch – Kreativ teknik och nya lärandeperspektiv – Omvärldsbloggen

Morgondagens förutsättningar för digitalt lärande? – Omvärldsbloggen

Scratchkonferens – Anders Berggren, IKT-pedagog på Smedjebacken

Få svar på dina funderingar kring Scratch – Scratch Ed

ScratchDay på Flickr

Följ ScratchEd Team på Twitter

Andra Scratchwebinarer

Och det här är nog bara början. Jag funderar också på hur The Big Five och Scratch hör ihop och utan att ha kollat upp det känns det som om alla fem förmågor är aktiva under skapandet av ett Scratchprojekt. Jag lär återkomma med fler blogginlägg när jag börjar förstå vad Scratch faktiskt kan användas till. Nu tänker jag mig ”bara” programmering men jag är övertygad om att det inte riktigt är så. Vet t ex att alla projekt ligger under Creative commons och hela ”Skratchidéen bygger på ett liknande tänk som Flickr och YouTube – dela med dig av det du har gjort på en plattform och andra kan ta del av vad du gjort och i Scratch går det t o m att ladda ner någon annans projekt, se hur det är uppbyggt och vill du kan du ändra och göra det till ditt.

Ser fram emot en spännannde resa i Scratch kreativa värld och har du frågor eller erfarenhet om att arbeta med Scratch i undervisningen vore jag glad om du skrev ner det här i kommentarsfältet.

 

 

Starta bokcirkel på arbetstid

20120806-120743.jpg

Starta en bokcirkel på din arbetsplats och du skapar förutsättningar för pedagogiska och utvecklande diskussioner.

Respons på ett positivt och utvecklande sätt – svårt eller lätt?

Och så var det där med kommentarer – igen. Eleverna har ibland till uppgift att kommentera andras blogginlägg, det kan vara ett arbete som görs i skolan eller hemifrån. Jag ber dem att kommentera olika saker med olika syften. Däremot har jag på senare tid insett att jag inte alls har undervisat, diskuterat eller prövat mig fram tillsammans med eleverna kring hur vi skriver och ger positiv och utvecklande respons/kommentarer.

Så igår satt vi i halvklass och följde en mall som jag har knåpat ihop, där vi gick igenom fem steg hur vi kan tänkas skriva och gensvara på andras berättelser, filmer, presentationer, redovisningar etc. Det blev många diskussioner i smågrupper innan klassen till slut kunde bestämma sig för hur de skulle formulera sig. Eleverna och jag var inte alltid överens kring det vi diskuterade.

Hur skriver vi så att någon annan inte tar illa upp? Vissa ord i en mening är mer ”laddade” än andra. Förstår mottagaren verkligen vad vi vill föra fram? Om vi byter ut ordet ”men” mot ordet ”och” hände det otroligt mycket med en endaste mening.

Det här var väldigt lärorikt även för mig. Jag har kommit på något som jag tycker att jag har missat under året som gått.  Jag inser att positiv feedback/respons är en viktig del i arbetet med att webbpublicera, kommunicera och delge varandra på nätet. Genom att kommentera bidrar vi till att mottagaren får ta emot respons på ett arbete som han/hon har gjort. Då ska vi lyfta fram det positiva som vi ser/hör och kanske också lyfta fram något som kan förbättras och hur gör vi det utan att göra någon annan ledsen eller besviken? Det är det här svåra som vi håller på att utforska för tillfället.

Här nedanför ser du vårt första försök 🙂

Todays Meet – att bidra och känna delaktighet

Så äntligen har eleverna prövat Todays Meet och det blev succé. Varje enskild elev kunde vara delaktig i det som diskuterades, alla fick sin röst hörd och alla andra kunde se vad kompisen tyckte och tänkte. En elev uttryckte att Todays Meet var sååå roligt! Utrustade med varsin iPad/eller två elever med en iPad skrev de och chattrummet fylldes med många intressanta tankar om vad eleverna har lärt sig och varför de tycker att de ska vinna Webbstjärnan 2011.

En elev och jag diskuterade att vi skulle kunna använda Todays Meet vid t ex klassråd och vi kom på att även om en elev är hemma och är sjuk, så kan eleven närvara och känna delaktighet i det som händer i skolan. Det finns säkert många, många olika användningsområden och eleverna var väldigt motiverade till att skriva och samarbeta med hjälp av moderna verktyg.

Elevers behov kopplat till läroplanen

Jag är ganska säker på att jag fick idéen från Anne-Marie Körling.

Kom att tänka på detta när jag läste tipspromenadfrågan i höstas. Jag tror att vi lärare ska lyssna mer på eleverna och deras behov än vad vi gör och koppla behoven till läroplanen. Gå bara till dig själv. Hur lär du dig bäst, med hörlurar i öronen, en luvtröja på huvudet eller med hjälp av något annat? Det kan ju ha betydelse för ditt eget lärande vad du får ha med dig och det är garanterat ingen skillnad om du är elev.