Hur tänker de som gör matteböcker?

diffust

Jag har tittat i en matematikbok och tyckte inte om det jag såg:

  • En matta kostar 4 kr,
  • en pall 6 kr,
  • en kastrull 3 kr,
  • en fotogenlampa 5 kr,
  • en säng 8 kr,
  • en stol 7 kr,
  • en nappflaska 2 kr
  • och en docka 9 kr.

Vad skickar matematikboken för signaler till eleverna om vad olika saker kostar när författarna gör dessa jämförelser? Jag förstår kanske att den/de som gör boken inte kan skriva högre siffror med tanke på elevernas kunskaper men då anser jag att de måste använda sig av andra föremål att prissätta. Ska man göra en matematikbok måste den vara anpassbar till den vardag som finns runt omkring oss så att eleverna lär sig på riktigt. Annars tycker jag matematikboken inte fyller den funktion som den är tänkt för och det matematiska blir en aning diffust och ogreppbart. Då kan vi som arbetar med matematik i skolan lika bra använda oss av annat material för att utveckla elevernas matematiska kunskaper.

Japp, idag var en dag då jag stack ut hakan.

3 reaktion på “Hur tänker de som gör matteböcker?

  1. En ganska enkel idé till verklighetsanpassning är att ändra byta texten ”kr” till ”hundralappar”.
    Kanske också en utstucken haka, men sånt behövs för att hjälpa varandra att tänka efter och försöka göra saker lite bättre.

Kommentera