Idag titulerar jag mig som en JÄKLA STOLT lärare

Jag brukar inte använda svärord i mina blogginlägg men idag tänker jag göra det. Jag är så JÄKLA STOLT över mina elever och vad de har presterat. Hur de har bjudit in till sina innersta tankar och känslor kring saker i deras liv som betyder eller har betytt något för dem. Att de sedan ville dela det med mig, sina klasskamrater och dig är grymt stort. Efter nitton #talsomberör stod jag där med tårar i ögonen och vi diskuterade hur vi blir berörda av olika saker. Jag blev så oerhört berörd av en elev som pratade om sin moster som dött i cancer eftersom min mamma dog i somras i cancer. En elev blev berörd av en klasskompis eftersom de hade upplevt exakt samma saker kring sina döda husdjur och så fortsatte diskussionerna.

Efter att ha fått se sina inspelade tal ville nästan alla elever dela med sig av sitt tal på nätet.  Aldrig har jag sett eleverna så engagerade i sitt skrivande eller i sitt muntliga framförande, trots att nervositet och rädsla stod där och drog i dem innan de satte igång. Efteråt stod eleverna glada och lyckliga för att de hade genomfört och lyckats med något som kändes en aning skrämmande.

Det jag tar med mig till nästa gång de ska göra nya tal, för det vill några göra, är att köpa in en bättre mikrofon så att alla verkligen hörs. Men man tager vad man haver och det blev ju himla bra ändå.

Elever och lärare ska vara motiverade att lära nytt

Jag läste helt enkelt om den – Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen – så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr11. Jag läste om några kapitel som jag kom ihåg var viktiga – inte enbart för digtiala verktyg och sociala medier i undervisningen utan för lärandet rent allmänt. Jag kom ihåg att Christina Löfving skrev om inre och yttre motivation och det var det jag ville läsa om en gång till. Det är viktigt. Hur skapar vi en relevant skola där elever känner sig nyfikna, utmanade och motiverade? Tänker jag vidare undrar jag hur skapar en relevant skola där läraren känner nyfikenhet, utmaningar och motivation…

Jag har arbetat med digitala verktyg och sociala medier i min egen undervisning under flera år och vet lite vad det handlar om. När jag nu läser Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen – så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr11 ser jag inte en bok som handlar om just det utan om lärande och respekten gentemot våra elever. Att lärare ska se hela barnet och inte enbart skolbarnet som kommer in genom klassrumsdörren på morgonen och sedan slinker ut genom samma dörr på eftermiddagen. Att lärare ska erbjuda en undervisning som utmanar och motiverar eleverna och gör dem nyfikna att vilja lära sig mer och fråga mer. En undervisning där kommunikationen står i fokus eftersom den gör det när vi kommer till förmågorna och syftet med vår undervisning. När jag läser boken läser jag även in mig själv i det som skrivs, jag som vuxen och jag som lärare. Det som Christina skriver om gäller synnerligen mig, dig och alla som verkar i skolans värld.

Kapitel 3 och 8 blir viktiga kapitel för mig. Det här bär jag med mig när jag nu har läst boken en gång till:

Kapitel 3:

  • Lärare och elever bör se lärande i nätverk som centralt. Hemma, i skolan och på arbetet. Vi lär och utvecklas tillsammans där kommunikationen står i fokus. Att diskutera, redogöra, argumentera osv.
  • Lärare och elever har dagens teknik i sina klassrum och troligtvis finns den även hemma. Se till att börja använda verktygen som banar väg för det livslånga lärandet.
  • Lärare och elever måste våga komma med nya idéer och våga ställa frågor som gör att vi måste tänka nytt.
  • Lärare och elever måste ställa relevanta frågor. Gör eleverna det? Gör lärarna det?
  • Lärare och elever har kanske olika inställningar till lärande. Följer de talangteorin (fixed mindeset) eller steg-för-stegteorin (growth mindset)? Talanginställningen tror att mycket av det som eleven/läraren möter i livet är förutbestämt och att det inte går att påverka. Vi kan kalla det ett låst läge och här skyddar vi oss från att misslyckas, våga testa nytt och har svårt att anta en utmaning. Steg-för-steginställningen däremot lyfter fram att utmana eleven/läraren som i sin tur kan leda vidare till nytt lärande. Här vågar vi göra saker och välja uppgifter som ligger en aning utanför vår komfortzon. Utmaningen blir ett sätt att lära nytt.
  • Styrs lärare och elever av inre (ta sig vidare av egen vilja) eller yttre (påtvingad i form av belöning) motivation? Det här är så viktigt och det är bra att denna del i boken är kopplad till forskning där det visar att yttre motivation tar död på elevens/lärarens initiativförmåga. Den inre motivationen däremot drivs av den egna viljan att göra något, utforska det outforskade, dela med sig och samarbeta. Här står inte en påtvingad belöning i fokus utan detta gör eleven/läraren för att vi faktiskt vill – vi drivs av vår nyfikenhet och att använda den inre motivationen för att uppnå tillfredsställelse. Det är hit vi ska. Eleverna ska känna så när de är i skolan och du och jag som lärare ska även hitta hit i vårt arbete. Jag citerar boken: ”Inre motivation föder kreativitet, vilket i sin tur ger oss vilja att utforska och lära mer. Därför är forskning om motivation viktig för dagens skola. Den hjälper oss att se vad eleverna behöver utveckla.”
  • Hur får vi motiverade elever? Christina hänvisar till Dan Stone, Edvard Deci och Richard Ryan (2009) som har utarbetat en metod i  6 steg för att väcka motivation. Jag tänker att detta gäller för eleverna men självklart även för läraren och de kollegor som finns runt om oss. Så läs även lärare där det står elev: 1. Ställ öppna frågor och bjud in eleverna till att delta i problemlösning. 2. Lyssna aktivt på eleverna och försök sätta dig in i deras perspektiv. 3. Erbjud eleverna valmöjligheter och klargör ansvarsområden. 4. Ge uppriktig, positiv respons som uppmärksammar inititativförmåga. 5. Undvik sk tvingande kontroll av elevers som att bjuda på glass om och när mål har uppnåtts. 6. Utveckla ert kunnande och dela med er av det ni lär för att visa att man genom detta ökar kompetensen.

Kapitel 8 undrar om vill ha motiverade elever och lyfter fram vår roll som pedagog. I slutet dyker det upp hur ett fungerande arbetslag fungerar och att arbetslag går igenom fyra faser från det att de träffas som nya för varandra. Så viktigt och intressant att veta och framför allt att diskutera på våra arbetsplatser. Att lyfta fram och medvetandegöra: Jag citerar:

  • Fas 1: Gruppmedlemmarna försöker känna av stämningen och vill vara till lags då man strävar efter att känna tillhörighet till gruppen.
  • Fas 2: Kännetecknas av att gruppmedlemmarna vill bryta sig loss. Man är inte lika beroende av gruppledaren utan vågar yttra avvikande åsikter.
  • Fas 3: Att nå fas tre kan ta tid. Men det får det göra. Kommunikationen i gruppen blir mer öppen och uppgiftsorienterad.
  • Fas 4: ... ett fungerande team som kan koncentrera sig på att vara verkligt produktivt och effektivt. Teamet lägger energi på att nå de mål man har satt upp och på att genomföra uppgifter som man har kommit överens om.

Självklart handlar hela boken om digitala verktyg och sociala medier i undervisningen men det är inte det jag ser idag när jag läser boken. Jag ser grunden för lärande,kopplat till forskning, teorier och våra styrdokument, både när det gäller eleven men även för mig som vuxen, som lärare. En fin bok, av en fin författare som ställer elevens rätt till undervisning i fokus och lärarens skyldighet att axla ansvaret som pedagog.

20140525-105932-39572412.jpg

#pedagogiskpubGotland

Nu startar vi igång pedagogisk pub på Gotland. Du kommer väl?

Plastkuber och Minecraft

Lös problemet så här tänker kanske läraren:

20140410-182349.jpg

Eleverna löser det hellre så här:

20140410-182427.jpg

Så var det i alla fall i mitt klassrum när mina elever skulle lösa en problemlösningsuppgit i Matematiklyftet.

Vi vill ha ett eget fadderbarn

Jag läste Hanna Stehagens bok Språk i alla ämnen och blev inspirerad av de lektionsplaneringar, språkmål och skrivmallar som hon skriver om. Det i sin tur resulterade i ett första försök från min sida att göra något liknande. 

Eleverna i min klass vill att skolan ska ha ett eget fadderbarn. Så här långt har de kommit nu efter att ha läst, sökt och samlat information på nätet. Efter påsklovet blir det omröstning, digitalt, på nätet. Då vet vi vilken organisation eleverna kommer att välja.

Mobiltelefon – ja visst

Elevens mobiltelefon – ett verktyg för lärande.

20140410-175455.jpg

Leta upp klassbloggen

20140410-175508.jpg

Ladda ner en skrivmall från Dropbox.

20140410-175523.jpg

Tillsammans hittar vi information om Plan.

Låsa in blyertspennorna för att sedan boka dem

Jag har haft förmånen att ha iPads i mitt klassrum under några år. Inte så att vi kan arbeta 1:1 men vi har haft dem tillgängliga hela tiden. Vi har använt dem till många olika saker: färdighetsträning, blogga, twittra, kommunicera, filma, fota, redigera, skriva, Skypa, upphovsrätt, nätsäkerhet, ja listan kan göras lång. iPadsen är ett naturligt verktyg i mitt klassrum.

Nu har en kollega på en annan skola kontaktat mig och undrat hur vi gör på min skola med våra iPads eftersom den skola där kollegan arbetar har ett bokningssystem. Ipadsen är inlåsta och får bara användas om en bokning är gjord. Rektor har bestämt så. Jag själv tror inte att det är rätt väg att gå. Jag tror på tillgängligheten för att iPads ska användas som ett av många verktyg i klassrummet. Inte skulle vi väl låsa in en klassuppsättning pennor som vi sedan ska boka när eleverna behöver använda dem.

Av ren nyfikenhet ställde jag frågan om hur andra gör med sina iPads i Facebookgruppen Ipads i förskolan och skolan och jag fick svar.

Sudda, sudda, sudda, sudda bort din…

Sudd, radergummi eller vad man nu kallar det. Jag har på senare tid börjat fundera på varför mina elever ska sitta med ett sudd i ena handen när de har pennan i den andra. Jag har sakta men säkert upptäckt att de suddar bort sina tankar, sin kunskap och sitt lärande. Det som de själva ska se och upptäcka, det som jag, de själva och deras kompisar ska bedöma och hjälpa dem vidare med. Suddets vara eller inte vara blev glasklart för mig när jag i veckan såg på en film från Mattelyftet:

Jag skickade ut en tweet om detta för några dagar sedan eftersom jag sakta men säkert börjar ta bort suddet från mina elevers händer och jag fick snabbt svar av Anne-Marie Körling.

 

 

 

Igår diskuterade jag detta med mina kollegor i matematiklyftsgruppen. Nu ska jag bara övertyga mina elever att de inte alltid behöver det där suddet. Det som raderar deras väg till ny kunskap.

Tala och lyssna kan väl alla

Hur mycket har jag undervisat om att vara muntlig? Detta tänker jag mycket på efter att eleverna har gjort ämnesproven i svenska. Jag tycker att jag har synliggjort en hel del för mig själv nu vad gäller min muntliga undervisning.

Tala och lyssna. Det låter enkelt, talar och lyssnar gör väl alla varje dag? Hur är det med eleverna? Är de aktiva och medvetna talare och lyssnare? Vet de hur de ska agera eller är det någon tyst överenskommelse att alla elever kan tala och lyssna men i själva verket har de inte fått verktygen för att kunna blomma ut?

Nu håller jag på att planera den muntliga undervisningen – den som ska utveckla elevernas  förmåga att kommunicera i tal. Den undervisning som ska göra eleverna säkrare i att tala inför sina kamrater och andra i deras omgivning. Den undervisning som ska förbereda dem inför kommande utbildning och yrkesliv. Den undervisning som ska fylla den muntliga verktygslådan till bredden.

Ingen har väl lyckats undgå Årstaskolans #TalasomTED. Jag lyssnade och tittade på några klipp igår och jag är verkligen imponerad. Jag inspireras och tänker delvis använda mig av deras lärarhandledning. Jag inspireras även av Malin Larsson och hennes flippfilmer. Utbildningsradion har också bra material att använda, vad sägs om lärarhandledning, övningshäften och kopieringsunderlag. UR har också en användbar TV-serie Tungan rätt i mun som jag tänker mig att eleverna ska få titta och lyssna på och som säkert kan skapa intressanta och viktiga diskussioner. Retorikmatchen är också något som jag har lyssnat på här hemma och tänkt att det skulle kunna komma till användning. Programserien Tungan rätt i mun ska jag även låta eleverna titta på. Där fanns det mycket intressanta saker att ta upp.

Utifrån allt detta blir det förhoppningsvis någon typ av tal, samtal, redogörelse eller presentation som mina elever kan göra mot slutet av denna termin där de har med sig nya verktyg och som också skapar en förutsättning för en muntlig framställan. Vad det ska bli, vad det ska heta eller innehålla har jag ingen aning om. Det måste mina elever få vara med och bestämma om.

Använd det eleverna har i fickan, del 2

När vi pedagoger talar om för föräldrar att deras barn använder mobilen i undervisningen måste vi vara väldigt tydliga med vad just det innebär. Det kan nämligen lätt bli missförstånd.

För mig kan användandet av mobilen i undervisningen t ex vara:

  • fotografera av undervisningens innehåll (anteckningar, info från projektor/smartboard/whiteboard, läromedel etc)
  • spela in röstmemo (prata in något som eleven själv ska komma ihåg till imorgon, kanske en bok som ska lämnas tillbaka till bokbussen)
  • filma (något som läraren eller kompisen säger, visar eller gör) för att i lugn och ro hemma kunna se/repetera
  • blogga och därmed kommunicera med omvärlden
  • använda miniräknare (vi har upptäckt att det är skillnad på skolans miniräknare och elevernas miniräknare i mobilen).
  • Söka upp information på nätet (som idag när eleven läste om en sfinx och inte visste vad det ordet betydde Vi googlade (på min mobil) och kunde därför både läsa information om sfinxen och se bilder på hur en sfinx ser ut. Tror att den här eleven kommer veta vad en sfinx är i fortsättningen).
  • använda SAOL (ordbok)
  • twittra/facebooka med omvärlden vid behov för att få svar på frågor som har med lärandet att göra…
  • se YouTube-klipp

.. och säkert en hel del andra viktiga saker som jag inte kommer på just nu. Vad skulle du tillägga på listan?

En del föräldrar kanske tror att när deras barn använder mobilen på lektionstid så gör de något som inte har med undervisningens innehåll att göra. Så behöver det inte alls vara.