En berättelse får inget liv om ingen vill lyssna

DSC_0007

Min sommmarläsning är delvis pedagogisk litteratur som har koppling till språkutveckling. Jag vill verkligen borra ner mig, förstå, ställa mig frågande och få mer kunskap kring detta så viktiga område. Jag har läst Pauline Gibbons Stärk språket, stärk lärandet, Hallgren&Fallgrens Låt språket bära och Anne-Marie Körlings bok Den meningsfulla högläsningen. Du kan också se ett videoklipp där bl a Mathias Sundin och Anne-Marie pratar om högläsning under Almedalsveckan, länken finner du här. Jag var även på ett seminarium under Almedalsveckan som hette ”Elevernas läsförståelse minskar – läget är akut#, där bl a författaren Martin Widmark medverkade och pratade om hans projekt En läsande klass. På seminariet lovade Martin Widmark att en studiehandledning kring En läsande klass kommer att skickas ut till alla låg- och mellanstadieklasser i Sverige under april 2014.

I Den meningsfulla högläsningen läser jag om boklockarknep – ett sätt att få barn och unga att bli nyfikna på läsning. Jag undrade vilka  boklockarknep andra vuxna använder sig av för att få nyfikna läsare och twittrade därför:

Och svaren lät inte vänta på sig:

Av det jag har läst och lyssnat på under de senaste veckorna förstår jag att ett medvetet språkutvecklande arbetssätt från lärarens håll är ett måste i skolan, i alla ämnen, i alla åldrar och med mycket tydlig koppling till Lgr11 och språkutvecklande forskning. Har du inte funderat på det här är det nog dags nu.

… och nu blir det mest skitprat men väldigt allvarligt skitprat

Diskrimenerar du dina elever? Det är en tuff fråga att ställa och en tuff fråga att besvara.

Har du elever som ibland inte kan komma till skolan på grund av sjukdom och sjukdom som du själv faktiskt inte är medveten om att eleven har? Har du elever som inte kan närvara på lektioner men som ändå gör det som ska göras, t ex att inlämningsuppgifter lämnas in och prov/tentor skrivs hemifrån? Har du elever som behöver gå ifrån klassrummet under lektionen och kanske till och med flera gånger under ett 60  minuterspass? Har du elever som inte mår så bra, men där du ändå inte vet anledningen varför? Har du elever som inte kan närvara på vissa lektioner för att de inte orkar? Har du elever som behöver sovmorgon och komma lite senare? Har du elever som klagar över magont? Har du elever som inte vill berätta varför de kommer försent, är hemma eller inte kan delta på lektioner? Har du elever som … och hur bemöter du dessa elever?

Ingen ska i skolan utsättas för diskrimeniring på grund av… eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.

 

Så står det i Lgr11, gällande Skolans värdegrund och uppdrag. Jag tror att vi i skolan faktiskt diskrimenerar eleverna och idag fick jag även det bekräftat.

Jag har idag varit på ett seminarium på Almedalsveckan gällande inflammatoriska mag- och tarmsjukdomar och då framför allt Ulcerös Colit och Chron. Där berättade en tjej som idag är 22 år hur hon i skolan fick sämre betyg för att hon inte kunde närvara på lektionerna pga av ovanstående saker. Hon kämpade och pluggade hemma, på lov och helger, för att hänga med eftersom hon inte alltid kunde närvara på lektionerna. Ibland hade hon så ont så hon inte kunde gå iväg och ibland hade natten varit att springa på toaletten otaliga gånger. Trots att hon gjorde allt som hon kunde fick hon ändå VG istället för MVG med motivering att hon inte varit i skolan tillräckligt mycket.
Visste du att

  • 2 700 unga i åldrarna från 13 år och uppåt varje år insjuknar i mag- och tarmsjukdomar,
  • det idag är vanligare för unga att få en mag-tarmsjukdom än diabetes typ1,
  • toaletten är ett ”andra hem” för dessa elever?
  • de här eleverna väljer att vara hemma för att de är osäkra på om det finns en toalett att tillgå på skolan,
  • de här eleverna behöver använda en toalett NU, inte om en stund eller om några minuter, utan NU!,
  • de här eleverna gör allt i sin makt för att försöka hänga med i skolan,
  • elever får sämre betyg för att de inte närvarar på lektionerna,
  • de här eleverna inte hellre än något annat skulle vilja vara som vilken annan unge eller tonåring som helst – nämligen frisk.

Jag kan fortsätta och göra listan hur lång som helst och jag har på nära håll följt en ung kille som kämpat med sin tarmsjukdom och det är ett rent helvete, man kan inte ens föreställa sig. Det finns ingen som helst förståelse för dessa ungdomars situation, varken i skolan eller samhället i övrigt. Tänk dig själv, vem vill prata om hur många gånger man går på toaletten. Det är väl ingen som frivilligt gör det om man absolut inte måste. Det här är en folksjukdom och jag är helt övertygad om att du som läser detta inlägg känner någon som känner någon med denna sjukdom. Kanske har du en elev i skolan som har en mag-tarmsjukdom, utan att du vet om det.

Vi har ingen rätt att diskriminera elever, vi har bara skyldighet att anpassa undervisningen utifrån varje enskild elevs behov. Läs gärna Hannas blogg ”Magkänsla”, om sjukdomen och läs hennes kommentar här nedanför.

Och nästa gång du står i en toalettkö på stan och någon vill ”tränga” sig före eftersom de är i trängande behov att komma in, släpp då fram personen i fråga med ett leende och knip några minuter till.