Skönlitteratur skapar nyfikna och engagerade elevfrågor

Under förra läsåret lärde jag mig något väldigt viktigt – att skönlitteratur är ett kraftfullt läromedel, ett läromedel som engagerar eleverna och att de genom sitt engagemang kan påverka innehållet i undervisningen. Det blir elevernas tankar och funderingar som står i fokus tillsammans med innehållet i den skönlitterära boken. Elevernas tankar och funderingar lyfts upp till diskussion i klassen just för att vi läser och diskuterar tillsammans. Eleverna läser inte tysta i sin egen Emil Wern-bok, utan vi läser tillsammans och då får eleverna syn på varandras läsning. Nuförtiden vill många av eleverna läsa högt och jag träder tillbaka – jag lyssnar och njuter av att eleverna vill och vågar!!!!

Idag började vi arbeta med vår tredje bok om Detektiven Emil Wern, Förbjudna sopor, skriven av Anna Jansson. Vi hann bara till första sidan av boken (och då pratar jag inte om själva berättelsen om Emil Wern, utan första sidan, ni vet, där det står ISBN -nummer, förlag och annat som kan tyckas ointressant). Men för eleverna blev just den här sidan väldigt intressant idag. Bara att diskutera ett copyright-märke kan fylla flera lektioner. Nu är mina elever insatta i vad copyright innebär och Creative Commons-licenser men ändå uppstår det frågor, som t ex den här:

Hur länge efter en upphovsmans död gäller copyright? 

Och så läste vi några rader till och helt plötsligt stod det ett ISBN-nummer där och då kom dessa frågor:

Om man har skrivit en bok och sen vill publicera den hur får en bok sitt ISBN-nummer?
Är det samma ISBN-nummer på en ny upplaga? 

Vissa av frågorna skulle jag kunna svara på på en gång, men det gör jag inte. Självklart diskuterar vi frågan och förslagen kan bli många. Den obesvarade frågan skapar en nyfikenhet hos eleven och de vill ofta ta reda på mer. När vi hade diskuterat klart ISBN-nummer, copyright och upplagor (rätt avancerat innehåll för en årskurs 4-6, men ändå viktiga funderingar) så satte eleverna igång att läsa – med stor inlevelse och fler frågor kom upp – alla med fokus på sopor, återvinning och miljö. Frågorna hittar ni på vår sida om Detektiven Emil och vi.

Google – en bildbank?

Jag och eleverna diskuterar upphovsrätt och Creative Commonslicenser som en naturlig del av vårt arbete med Detektivenemilochvi. Och jag blir imponerad av vad de vet tillsammans. Vi pratar om elever i åldern 10 – 12 år, som vet en hel del saker om upphovsrätt, Creative Commonslicenser och copyright. Jag är rätt säker på att många vuxna inte ens är i närheten av deras vetskap inom detta område. Men bara för att de vet innebär det inte att de alltid gör det de vet. Jag och eleverna är inne i en lärande process och när vi lär oss blir en del saker rätt medan annat blir helt fel och det är precis så det ska vara. Att sedan diskutera ”rätten” och ”felen” skapar en förståelse och en språngbräda vidare i den lärande processen.

Att låna verk (bild, text, film, musik) av andra gör att vi ofta kommer in på att ”låna” från Google. Idag gick vi in på Google för att se om det går att låna bilder därifrån. Någon elev sa att det inte står någonstans om varken copyright eller Creative Commons om man får upp bilder på Google. Vi sökte på ordet ”häst” och fick en hel massa träffar på hästar att välja på. Vi klickade oss vidare på en hästbild och hamnade då på Nationalencyklopedin websida – och kunde se att Google inte är en bildbank, utan en plats där ”all världens” websidor finns samlade för att vi lättare ska hitta dem och sedan ta oss vidare till det ord/den plats vi letar efter. Längst ner på Nationalencyklopedins websida stod det klart och tydligt att den sida vi befann oss på var copyrightskyddad vilket också innebar att vi inte bara kunde ”låna” bilden på Google utan att undersöka på vilken websida den är placerad och vad som gäller för bilden där den finns.

Det här är inte helt lätt att förstå och jag är säker på att vi lär återkomma till denna diskussion fler gånger.