Lyssna, se och lär tillsammans med eleven

Jag tror att elever är tusen gånger mer kreativa och påhittiga än vad vi vuxna är. Vi vuxna fastnar ofta i det gamla invanda och beprövade och ser kanske inte möjligheterna fastän de finns där inom nära räckhåll. Om vi var tillräckligt lyhörda på vad våra elever vill och önskar skulle vi kunna utvecklas tillsammans med dem och hitta nya vägar och tillvägagångssätt som vi aldrig annars skulle ha mött eller vågat oss in på utan våra elever.

En av mina elever är intresserad av origami och ville hitta nya alster att vika. När jag efter en stund vänder mig om sitter eleven framför datorn, hörlurarna på och följer en origamifilm på YouTube. Eleven tittar en stund filmen, pausar, viker, tittar lite till osv.  Jag gillar verkligen det här! Jag hade aldrig tänkt så långt även fast jag är väl medveten om YouTubes fantastiska tillgång och inspiration. Jag är förespråkare för instruktionsfilmens betydelse för själva lärandet, oavsett innehåll i själva filmen.

Jag ställer mig frågande

Jag funderar mycket över att vara lärare och jag har ett virrvarr av frågor som jag går och funderar på. Vad innebär det att vara lärare? Vad innebär det  och vad krävs av en lärare att ha lektioner, planera lektioner, utvärdera lektioner, bedöma sig själv, sin undervisning och elever, kompetensutveckla sig, ha föräldrakontakter, tyngd av mycket pappersarbete? Vad innebär det för elevers lärande att vara inrutade i ett schema med 40- resp. 60minuterslektioner? Kan vem som helst vara lärare, för så är det väl, alla har ju gått i skolan och vet vad det innebär? Ser dagens skola ut som den gjorde för 35 år sedan? – ja på utsidan i alla fall men hur är det på insidan av skolbyggnaderna? Hur mycket vet du och jag om vårt uppdrag, våra styrdokument och barnkonventionen och hur de i sin tur påverkar vår undervisning och vårt tänk kring den? Vilka krav finns det på att kompetensutveckla sig? Är det upp till en själv att kompetensutveckla eller är det ett krav från arbetsgivaren? Om det är köp-/utbildningsstopp i den kommun som man arbetar är det då upp till mig som privatperson att lägga krutet på att lära mig nytt om jag så önskar? Vad ger egentligen den där utbildningen – för mig själv eller för eleverna? Kan jag lära mig för mycket och blir det då ett virrvarr av tankar som sedan ska omsättas i praktiken? Är det bara att ”bränna” av en lektion och så är det ”frid och fröjd”? Vem har ”ögonen” på den undervisning som jag bedriver? Hur tydlig är jag utåt med mina tankar kring min undervisning, mitt sätt att tänka, teorier jag följer? Ska jag luta mig tillbaka och känna mig nöjd med det som är? Och till sist, ska det verkligen vara nödvändigt att eleverna ska sitta vid datorerna och arbeta när de är i skolan?

Ja, det är inte helt lätt alla gånger att vara lärare, eller är det kanske väldigt lätt? Det jag absolut inte ställer mig frågande till är mitt yrkesval eftersom det är världens roligaste och mest stimulerande jobb. Inte en enda dag är den andra lik och ändå är det samma elever, samma lärare, samma skola, samma klassrum, samma föräldrar som under ett läsår arbetar mot de uppdrag som våra styrdokument leder oss in på.Bilder: Marie Andersson