Det är med lite vemod jag inser att jag inte riktigt längre känner mig som en SMARTlärare. Och vad kan det betyda? Jo, SMARTboarden har inte varit en naturlig del av min undervisning på ganska länge. Att ha en SMARTboard i sitt klassrum, eller iaf veta att jag har tillgång till SMARTboarden under skoldagen är avgörande för att man ska börja tänka smart. Och jag tänker inte smart längre vilket är synd och skam. SMARTboarden är en interaktiv tavla med oanade möjligheter. Ja, jag vet att det finns dem som tycker att den är dyr och att man istället ska satsa pengarna på fler projektorer till alla klassrum och den diskussionen kommer säkerligen fortsätta. Men om man nu, som jag, faktiskt har en SMARTboard i klassrummet så är det dags att vakna upp och det gjorde jag i veckan som gick.

Då kom smartklubben till Visby och vi samlades ett helt gäng med intresserade SMARTboardanvändare. Jörgen och Alexandra från netsmart kom och inspirerade och några verksamma lärare inspirerade de andra som var där. Det är av största vikt att vi faktiskt inspireras och tar del av andras tankar kring SMARTanvändandet för att sedan själva utvecklas i vårt smartänk. Jag läste för ganska länge sedan en artikel om forskning i Lärarnas tidning, nr 4, årgång 21, om Bodil Sundberg, fil dr i biologi och universitetslektor i Örebro, där hennes forskningsprojekt skulle handla om hur interaktiva tavlor kan användas pedagogiskt. Men istället blev det så tydligt hur komplext det kan vara att ta in ny teknik i klassrummet.

Den övergripande slutsatsen från projektet är att det behövs mycket mer av fördjupad fortbildning kring hur man använder ny teknik som smartboards. Risken är annars att dyr utrustning bara blir stående. – Det måste till en process där teknik och pedagogik utvecklas tillsammans. Dessutom måste it-stödet fungera för att lärarna ska våga utveckla tekniken pedagogiskt.

Det här är mycket tänkvärt. För jag vet att många SMARTboards används som OH eller projektorer eftersom tid och kunskap kring hur att använda tavlan kan vara begränsad. Och visst kan vi använda dem till projektorer och OH OCKSÅ, men den interaktiva delen är ju själva vitsen med dessa tavlor. Så vi behöver utbilda oss. Om det är dyra utbildningar, studiecirklar på egen ort, inspiration från andra smartlärare eller eget sökande spelar kanske inte så stor roll.  Det viktiga är att SMARTboarden inte enbart används till att streama film med, se på bilder eller att dagens schema finns på den utan att allt kombineras med interaktivitet, kreativitet och innovation. Det är då det börjar hända spännande saker. Se också till att eleverna är aktiva framför tavlan och inte enbart sitter som stilla mottagare på en klassrumsstol. De kan ju lära oss lärare och se till att fortbildningen även fortsätter i det egna klassrummet.
Bild: Öpedagogen