Kan du vissla Johanna

Jag försöker bli bättre på att förstå hur jag ska arbeta tillsammans med eleverna för att utveckla deras läsförståelse. Jag behöver hela tiden utvecklas. Jag läser därför en hel del pedagogisk litteratur och tar även till mig vad andra erfarna lärare skriver om läsförståelse och lässtrategier. Det senaste som dök upp var Läsfixarna: kort och film.

Jag tänker mig att eleverna ska få arbeta med Ulf Starks bok Kan du vissla Johanna. En mycket vacker bok där det finns många saker att lyfta upp till diskussion tillsammans med eleverna. Jag kom också på att eleverna kan se filmen:

Jag tänker mig att eleverna ska få se filmen efter att vi har läst klart boken – hur det blir med det återstår att se. Det kan bli intressant att se vilka likheter och skillnader vi hittar i boken/filmen och diskussioner kring varför en filmmakare gör om en bok och inte riktigt följer den. Filmen kan du också hitta som kortare avsnitt, ca 10 minuter/film på YouTube.

Eleverna ska även få lyssna på en stenkaka med sången Kan du vissla Johanna. Undrar hur många elever som har lyssnat på en stenkaka? Det blir en historisk tillbakablick i musikens värld i alla fall:

Försökte även hitta sångtexten men där gick jag bet. Skulle eleverna kunna bidra med sångtexten på Lyrics.com? Det finns alltså en hel del att göra när vi arbetar med en bok.

Slutligen hittade jag även en studiehandledning för den som är intresserad men har inte tittat i den själv så mycket. Tänk – en idé om en bok blev så mycket mer. Vad det egentligen blir av det hela vet vi inte förrän vi är klara vilket jag har mycket positiv erfarenhet av kring arbetet med Detektiven Emil och vi.

Vad är det jag hör?

Att lyssna och diskutera med en läsande elev är oerhört givande och det gäller att vara närvarande och nyfiken som den lyssnande läraren. Jag brukar skriva ned vad jag hör och diskuterar tillsammans med eleven och då vet jag också vad jag har hört. Någon som kommer in och lyssnar på den läsande eleven kanske hör traggel – jag hör däremot en läsare:

Eleven

  • ljudar de flesta orden
  • tittar på bilderna då läsförståelsen blir oklar
  • ljudar först och läser sedan ut hela ordet
  • gissar att det är tjuvar på bilden, vilket stämde när eleven vände på bladet
  • läser ut orden på de skyltar som är illustrerade i boken
  • självkorrigerar sig ibland, (läser om tills eleven känner sig nöjd)
  • ifrågasätter högt om det verkligen kan stå ”vatten” (när det står ”vaknat”)
  • återberättar med hjälp av att titta på bilderna
  • kopplar samman det lästa om den lilla musen med en verklig händelse med en mus: hur den rev eleven, visar sina skrapsår på armen, visar hur en mus kryper, talar om att man inte ska klappa på huvudet, hur stor den är och vad den äter.

Utifrån denna långa lista kan vi inte säga något annat än: Här är en läsare. Så hör upp nästa gång du lyssnar på en läsande elev.