Det skrivs och läses som aldrig förr i klassrummen

Ibland görs det på en surfplatta,

ibland på papper,

ibland i en bok,

ibland med penna i ett räknehäfte,

… och ibland görs det på datorn.

 Ville bara säga det om någon inte tror att vi gör det vi ska göra i skolan.

Hon är grunden till min handstil

Jag såg mig själv skriva ner ordet ”och” på pappret framför mig. Jag och eleven letade efter ordet ”och” i boken som vi läste och jag skrev ner ordet med både gemena och versaler – och vips var jag själv en elev, i en skolbänk, i ett klassrum för ganska så länge sedan.

Jag var elev i  Elisabeths klass och Elisabeth var den som enligt min mening skrev så fantastiskt vackert att jag aldrig släppte hennes penna ur mitt synfält. Jag följde hennes minsta rörelse, jag fokuserade mer på HUR hon skrev än VAD hon skrev. Jag kommer än idag ihåg hur det såg ut när hon skrev, hur hon fattade pennan, hur hon suddade, hur hon lade sina pennor i sitt pennskrin och hur hennes fingra och händer såg ut när hon slöt dem runt en penna. Hon påverkade mitt sätt att skriva, hon är grunden till min handstil. Jag är övertygad om att jag efterliknade hennes sätt att skriva, att jag memorerade hennes konstverk och att det är därför jag skriver som jag gör idag.

Vi lärare påverkar våra elever. Vad det är vi påverkar vet vi inte där och då, men att vi gör det är det nog ingen som ställer sig frågande till. Om vår påverkan är hur vi skriver med en penna eller något helt annat, det ska vara oskrivet, men vi är viktiga vuxna för våra elever och det bör vi ta tillvara på. Och tänk om jag kunde få träffa Elisabeth igen, då skulle jag be henne skriva något och jag skulle självklart sitta och njuta av att se henne skriva igen.