Diskussion – en bristvara?

Jag har förmånen att åka runt i Sverige och möta och utvecklas tillsammans med andra lärare. Jag berättar och visar hur jag arbetar med olika ämnen kopplat till att använda moderna verktyg i undervisningen. De ställer frågor som jag behöver tänka till om. Ju mer jag berättar om min undervisning desto tydligare blir det för mig vad jag faktiskt gör, hur jag gör och vad jag INTE gör. Vi som arbetar i skolan behöver prata mycket om vår undervisning. Vi behöver lyssna till hur andra tänker och vi behöver sätta ord på vad vi gör när vi är tillsammans med våra elever. Jag tror tyvärr att diskussionen om undervisning är en bristvara men hoppas att jag har fel.

Fiskpinnen reser över 4400 mil

Facebook är för mig en källa att ösa ur. Där dyker det upp både det ena och andra när det gäller kopplingen till pedagogiken. Nu på morgonen hittade jag en artikel som handlar om att norsk fisk skeppas till Kina, filéeas där och skeppas sedan tillbaka som fiskblock och fiskpinnar. Ehhh – låter ju helt vansinnigt men det är en annan sak. Jag såg undervisning i artikeln:

  • 1500 kineser arbetar i fabriken. Hur många är egentligen det? Jämför med familjen, skolklassen eller hela skolan.
  • 4400 mil, hur långt är det? Hur lång är elevens väg till skolan och hur många gånger måste eleven ha gått för att vandrat 4400 mil?
  • Var ligger Kina?
  • Var ligger Norge?
  • 80% – vad är det? Av antal, helhet eller vaddå?
  • Två fiskfiléer på 30 sekunder – vad hinner jag göra på 30 sekunder? 30 sekunder, hur många sådana kan vi peta in i 1 minut, 1 timme,  1 dygn, 1 vecka?
  • De kinesiska arbetarna får 800 kr/månad. Vad kan eleverna köpa för 800 kr? Hur länge måste man arbeta för att få ihop 800 kronor?
  • Kan en fisk gå igenom hela fabriken på några minuter? Hur ser en sådan fisk ut? Hur vet fisken var den ska gå? Hur ser en sådan fiskfabrik ut? Skriv och rita en berättelse.
  • Vad väger ett fiskpaket? En fiskpinnekartong? Hur stor är volymen? Vad kostar ett fiskpaket här i Sverige? Hur många fiskpaket kan vi köpa för de där 800 kronorna som den kinesiska arbetaren tjänar på en månad?
  • Exempel på fisk som snurrat runt jorden – låter väldigt fantasifullt – är det en flygfisk då?
  • … och så finns det säkert en hel del till att titta närmare på 🙂

Matematiken – en språngbräda till andra ämnen

Jag läser och fördjupar mig i matematikbokens innehåll. Jag vill att eleverna ska komma åt mer än att bara flytta siffror och att snabbt gå vidare till nästa uppgift för att bli ”klar”. Jag vill att eleverna ska få en förståelse för att matematiken är en del av ett sammanhang. Jag har hittat matematikböcker vars innehåll är mindre bra (enligt mitt sätt att se) och andra som är bättre. Vissa böcker innehåller riktig fakta och det i sin tur innebär att om vi lärare stannade till vid dessa faktauppgifter skulle eleverna få möjlighet att fördjupa sig och få in matematiken i ett sammanhang. I och för sig blir det kanske inte matematik då utan matematiken blir en språngbräda till andra ämnen. Jag ska ge ett exempel så kanske mina funderingar klarnar:

I en matematikbok tas Broloppet upp i en av uppgifterna. Eleven får information om att Broloppet går mellan Danmark och Sverige och att det är finns olika avstånd att förhålla sig till för att till slut räkna ut hur långt Broloppet är. Ja, den uppgiften löses kanske snabbt av vissa elever och andra behöver lite mer tid och hjälp. Och sen då…? Eleven går vidare till nästa tal och reflekterar antagligen inte mer över vad Broloppet är. Här skulle du och jag kunna stanna upp, samla hela klassen och börja med att visa ett YouTubeklipp om Broloppet. Då får eleverna något att relatera till och Broloppet blir mer än en isolerad räkneuppgift i en matematikbok.

Utifrån filmen/filmerna kan man sedan höra vad eleverna vill veta mer om och jag som lärare kanske redan från början har funderat kring:

  • Varför finns det en bro mellan Danmark och Sverige?
  • Vad heter bron?
  • Hur lång är bron?
  • Vilket vatten flyter under bron?
  • Vad heter det lustiga vridna huset och var finns det?
  • Hur långt är Broloppet i m, dm, cm, mm?
  • Hur många tror du springer Broloppet?
  • Hur många tjejer/killar springer Broloppet?
  • Var startar de?
  • Var går de i mål?
  • Vad heter ön?
  • Hur många liter vatten skulle kunna tänkas att gå åt?
  • Hur låter det när de pratar danska?
  • Hur räknar de i Danmark?
  • Vart tar vägen vägen när den går ner i havet?
  • Varför flög ett flygplan så nära de som skulle springa?
  • Vi tittar på Google Earth

Utifrån våra funderingar har vi sedan åtskilliga lektioner planerade. Det blir geografi, historia, svenska, engelska, matematik –  matematiken hamnar i ett sammanhang och det är väl så vi vill att eleverna ska lära sig. Självklart behöver eleverna färdighetsträna sina matematikkunskaper, det är inte det jag funderar kring – men jag gillar helhetstänket. Så fram med, gemensamma diskussioner, YouTube, Wikipedia, GoogleEarth och se till att matematiken blir en språngbräda till andra ämnen.

… och så här skrev @ellwe på Twitter som en kommentar på ovanstående inlägg: ”skippa boken i det fallet helt och kör broloppetfilmerna som uppstart, låt eleverna formulera problem -> relevant matte!