QR-koder blev ett brev på posten

QR-koder

Självklart var jag bara tvungen att tillverka egna QR-koder efter Sandras inspirerande kalendrar och det resulterade också i en adventskalender. Jag gjorde en till Emil 3½ år, ni vet, han som lär sig engelska  djurord med hjälp av iPhonen. Istället för att lägga upp kalendern med 24 koder på en wiki eller blogg, samlade jag alla QR-koder i ett Worddokument, skrev ut det, klippte koderna till 24 bitar och stoppade ner dem i ett kuvert – jag mixade den nya tekniken med den gamla hederliga postgången. På tisdag dimper det ner ett brev i Emils brevlåda, ett brev som innehåller en adventskalender med 24 st QR-koder. Jag skickade med ett brev där det står att han får dra en kod per dag mellan den 1 – 24 december (fast han kanske vill dra alla koderna på en gång, vem vet). Det ska bli så spännande att höra och se hur han tar emot det här.

Jag vet att hans mamma ser fram emot koderna redan nu eftersom hon var med på TeachMeet Skolforum 2010, och inspirerades av  så hon har redan en QR-läsare installerad på sin telefon – de är redo med andra ord för att ta emot brevet när det kommer.

Och det är precis som Sandra skriver – att göra QR-koder är hur lätt som helst!

Emil, Kajsa och Lisa – snart öppnar de dörren till ditt eller mitt klassrum

Det här är Emil 3½ som lär sig engelska med hjälp av en app, Peekabo barn, i iPhone och jag känner Emil väl.

Jag önskar att vi som arbetar i skolan funderar på följande: Vi kommer att ha Emil och även Kajsa och Lisa (här nedanför) i våra klassrum – SNART! Och vad innebär det för oss lärare? Vilka pedagogiska verktyg använder vi idag och vilka pedagogiska verktyg behöver vi lära oss mer om? Det är viktiga saker för oss lärare att ta ställning till och därmed är det också en skyldighet att lära oss mer om just detta, om vi nu inte har en kunskap om det. För det kommer inte att räcka med att använda penna, papper, kritor och böcker i våra klassrum eftersom de här barnen har större krav på oss än så.

Vill du veta mer om våra framtida elever tycker jag absolut att du ska läsa Medierådets rapport om ”Småungar & medier 2010″.

… och här är några andra barn som också använder sig av datorer och mobiltelefoner:

Kajsa:

Lisa:

Till slut kan man ju undra om de här barnen bara sitter vid en dator eller med en smartphone i sin hand hela dagarna? Nä, det gör de verkligen inte. Jag vet att de här barnen läser böcker, leker med lego, gör flanellografberättelser, har prinsesskalas, gör vackra pärlhalsband, åker skridskor, studsar på studsmattor, tittar på TV, är ute och leker, smutsar ner sig, klappar djur, äter godis och glass och skrattar – ja de är som barn är mest – helt underbara!

QR – Quick Response

Första gången jag kom i kontakt med QR koder var på TeachMeet 2010 Skolforum. Josef Sahlin från Årstaskolan berättade hur han och hans klass lade ut QR-koder i Årsta för att folk som hittade dem lätt kunde länkas vidare till deras blogg och arbete om Årsta. Jag måste erkänna att jag då inte riktigt fattade vitsen med det (och det kanske jag inte riktigt gör nu heller) men jag tycker om att lära mig nytt. När jag lär mig nytt kan jag också ta ställning till om det nylärda är något för mig att använda mig av eller om jag  helt ska lägga det åt sidan.

Igår kom jag via Länkskafferiets länk om Sandra Wisstings QRkalender ett steg till i mitt lärande om QR-koder. Jätteintressant är Sandras QR-kalender med YouTubeklipp. Detta gjorde att jag, Sandra och Christina Löfving hade ett kort snack på Facebook där jag undrade vad vitsen med QR-koder egentligen är. Det i sin tur gjorde att jag laddade ner en app till min telefon och att jag även fick tips om denna prezipresentation.

Jag ser möjligheterna, men har inte riktigt kommit på hur jag ska få eleverna med på tåget eftersom de inte äger telefoner där de lätt kan ladda hem appar. Här ber jag dig som läser om lite tips och idéer kring detta eftersom jag tror att eleverna skulle kunna gilla QR-koder och se möjligheterna kring dem. Och nu när jag vet vad QR-koder är börjar jag faktiskt se dem i min närhet – på kuvert, på min lönespecifikation, i tidningar och på annonser. Det är intressant hur koderna helt plötsligt bara finns där i min närhet. De har säkert funnits där tidigare men jag har inte noterat dem då. Så nu går mitt lärande vidare i QR-världen. Och du, man kan även brodera en QR-kod eller åka buss med SL eller köpa manschettknappar  eller så går du på en konstrunda. Och vill du skapa egna QR-koder kan du göra det t ex här - hur lätt som helst. Bara att göra och spara, se min första kod i början av detta inlägg! Så nu är det dags för oss i skolan och fundera hur vi kan använda QR-koder i skolan -du och jag.

Och så ser jag möjligheterna med QR-koder och geocaching.

Kläddlappen i undervisningen

Jag tycker om den här bilden – av en ren slump hade alla elever randiga strumpor på sig samma dag. Bilden togs en gång när vi använde våra kläder och klädernas lappar som undervisningsinnehåll efter att ha läst en bok där en klädlapp kliade och var så obekväm för en bokfigur.

Vi läste på engelska, pratade om var olika länder fanns i världen, vad de olika bilderna på lappen betydde. Smakade på en massa språk som vi inte riktigt visste vilket språk det var.

Vi diskuterade klädföretag, hemsidor, hur mycket 40 grader, 60 grader och 30 grader kunde jämföras med och en hel del annat. Jag deltar gärna i den här lektionen igen – fast med andra elever som kanske denna gång har prickiga, svarta, rutiga eller blommiga strumpor på sig.

Mobiltelefon – kommunikation, problemlösning och avkoppling

Får jag använda mobiltelefonen?
Det är sorgligt att eleven ens ska behöva fråga men frågan innehåller också något viktigt.

Sorgligt eftersom eleven inte borde fråga om de får använda mobiltelefonen eftersom mobiltelefonen är en självklarhet i undervisningen och en självklarhet hos eleven, en del av dennes liv. Eleven har mobiltelefonen i sin ficka, redo att plockas fram för kommunikation, problemlösning och/eller avkoppling.

Viktigt eftersom mobiltelefonen är ett verktyg. Tänk dig själv att räkna ut hur man ska omvandla 151 ft till meter. Du måste multiplicera och dividera, hålla siffror och decimaler i i huvudet och omvandla cenimetrar till metrar – då använder vi mobiltelfonen för problemlösning. Vid avkoppling kanske en ljuv musikslinga hörs och vid kommunikation skickas kanske några rader från den ena till den andra eller ett fotografi skickas för att eleven vill berätta och visa något. 

Och hur gör du? Fixar du att jonglera med siffror och decimaler i huvudet eller använder du dig också av ett hjälpmedel som finns nära till hands. Hur och med vad kommunicerar du och vad använder du när du vill lyssna på något avkopplande?

Jag älskar när det inte blir som jag tänkt utan som eleverna undrar

Alla lektioner har en planering utifrån kursplanerna men jag älskar när lektionerna inte blev som jag hade tänkt utan det blir elevernas nyfikenhet och undran som blir innehållet på lektionerna. Vi arbetar med världsarven som tema i skolan och vi i min grupp arbetar med Frihetsgudinnan. Vi har tittat på filmer, läst artiklar från Internet (för det finns väldigt dåligt med litteratur om just Frihetsgudinnan). Vi har självklart utgått från vad eleverna redan kunde och vad de ville veta mer om. Jag älskar när en engelskalektion blir matematik, geografi, historia och samhällskunskap och svenska och …. Full aktivitet och många frågor: ”Får jag använda mobilen”, ”Hur långt är det amerikanska måttet feet?”, ”Varför blev det si, varför blev det så? ”Varför måste man tala om källan?” ”Kan vi inte titta på YouTube?”

Och appropå – Varför använder vi inte YouTube mer i undervisningen än vad vi gör? Eller jag kanske ska omformulera mig, varför gör inte jag det? YouTube är en direkt kanal ut i världen, inom alla områden, inom alla ämnen. I like YouTube!

Så idag har engelskalektionen bl a innehållit:

  • hur man räknar ut det amerikanska måttet feet till centimeter,
  • det mesta som har med Frihetsgudinnan att göra,
  • CreativeCommonsbilder på Flickr,
  • vi har sett YouTubeklipp om 11 septemberattacken, hur/om människor överlevde, om de hoppade, varför de hoppade, om de kunde ta sig ut, flygsäkerhet, flygsäkerhetskontroller, vätska eller inte på flygplan,
  • vi har diskuterat koppar och varför den blir grön,
  • använda mobilen
  • vi har prövat oss fram hur man gör en tankekarta överblickbar,
  • vi har diskuterat hur man ska omvandla feet till meter,
  • vi har pratat källor och källhänvisning,
  • vi har letat reda på en webadress till en text som jag skrev ut men glömde bort att skriva upp URL-adressen,
  • vi har läst tillsammans,

Det är sådana här dagar som jag bara älskar mitt yrkesval. Och så har jag kommit på en sak till, jag klarar inte att undervisa utan datorn!

Tekniken är fantastisk – när den funkar

Av alla dagar i veckan så var tekniken emot oss precis idag. Datorn som är kopplad till SMARTboarden ville inte funka och därmed funkade inte SMARTboarden – så vi kunde inte titta på bilder på Frihetsgudinnan som vi hade samlat på oss. Sedan var det idag dags att skriva brev till museipedagogen på Fornsalen på vår blogg - och vad händer då? Bloggen Detektivenemilochvi såg ut som den hade invaderats av alla tecken och bokstäver som finns att uppbringa på tangentbordet. När bloggen väl blev fixad (om den nu blev det) så var allt segt som sirap.

Jaha, då har jag skrivit av mig irrationen över att tekniken inte var med oss idag. Imorgon är det en ny dag – med nya utmaningar.

Publicerat i Emil Wern, engelska, fotografier/bilder, IT i undervisningen, SMARTboard | Märkt , Frihetsgudinnan, sirap, tangentbord | Lämna ett svar