Jag har gjort en instruktionsfilm om Instruktionsfilm – för självklart ska den som hittar bloggen få se en film om hur han eller hon lättast kan använda den.
Nu finns det även två nya filmer att ta del av på min blogg Instruktionsfilm. Den ena handlar om källkritik – att hitta rätt information på nätet och den andra om RSS – gör din egen tidning. Och vill ni inte se dem så har ni 37 andra filmer att inspireras av.
Vad kan vi göra med talet 20?
De senaste veckorna har jag funderat mycket kring innehållet i matematikböcker. Jag funderar mycket på det öppna och det stängda. Jag och en elev i år 2 började med ett tomt papper. I mitten skrev jag talet 20 och förklarade att jag och eleven skulle hitta på så många olika möjligheter att bilda talet 20. Jag började med 30 -10 och döm av min förvåning när eleven omdedelbart skrev det här:
Ett mycket kreativt och klurigt tal om man tänker på att elever i år 2 sitter och fyller i tal som t ex 12+8 =, 10+10 =. Vi fortsatte med addition och subtraktion och så tänkte jag att jag kunde visa att man kan använda multiplikation, så jag skrev 4×5= och inom loppet av knappt en halv minut hade eleven skrivit ner följande:
10x10-80=
De här exemplena får mig att hajja till… Den här eleven rör sig i talområden och använder sig av räknesätt som inte alls tas upp i matematikboken. Jag har en bestämd åsikt om att vi måste hitta kreativa och öppna uppgifter för våra elever att arbeta med, så att de får möjlighet att visa att de faktiskt kan mer än vad de får visa i matematikboken. Titta närmare på den översta bilden och du får se massor av saker som eleven faktiskt KAN.
GOD JUL och GOTT NYTT ÅR
Vi har ett klart och tydligt uppdrag att arbeta med bild i skola, det står klart och tydligt i kursplanen i bild:
Ämnets syfte och roll i utbildningen
Bilder har framställts och införlivats med människans språk- och begreppsvärld genom hela hennes kända historia. Bild och bildkonst ger därför unika möjligheter till studier och reflektion kring människors sätt att tänka, skapa och uppleva sig själva och omvärlden i olika tider och kulturer och utgör en viktig del av det kulturarv skolan skall förmedla. Bilder och bildarbete är också i sig ett redskap för utveckling och lärande.
Utbildningen i ämnet syftar till att utveckla såväl kunskaper om bilden som kunskaper i att framställa, analysera och kommunicera med bilder. Den skall utveckla lust, kreativitet och skapande förmåga, ge allmänbildning inom bildområdet och leda till att eleven skaffar sig en egen ståndpunkt i en verklighet med stort visuellt informationsflöde.
Bilder och olika former av konstnärlig gestaltning öppnar möjligheter till att formulera frågor, uppleva och reflektera över egna och andras erfarenheter samt stimulerar förmågan att kritiskt granska och pröva sina ställningstaganden. Kunskaper om bilder och bildkommunikation är en viktig förutsättning för att aktivt delta i samhällslivet. Utveckling av bildförmågan ökar barns och ungas möjlighet att använda sin kulturella yttrandefrihet vilken rymmer såväl rätten att bilda egna åsikter som att utöva inflytande. Utbildningen hävdar barns och ungdomars rätt att till fullo delta i det konstnärliga och kulturella livet samt garanterar dem, tillsammans med samhällets kulturinstitutioner och fria kulturliv, rätten till kulturell mångfald.
Utbildningen uppövar förmågan att se, känna på och reflektera över den yttre och inre miljöns form, färg och funktion samt miljöns betydelse för trivsel, arbetslust och utbildningsresultat. Utbildningen tillgodoser behovet av skönhet och viljan att aktivt förbättra den egna miljön.
Kunskaper om bild och bildframställning har stor betydelse för arbetet i skolan och för elevernas övriga liv och verksamhet. Bildspråket är en av flera vägar till kunskap och personlig utveckling. I arbetet med bilder gestaltas erfarenheter och produceras kunskap som blir synlig, gripbar och möjlig att förmedla. Genom sin estetiska och kommunikativa karaktär kan bildämnet bidra till att främja skolan som kulturmiljö, kulturarbetet i undervisningen samt delaktighet och eget skapande.
Jag länkade till en intressant skrivning från forskning.se tidigare i veckan. Hur mycket vi egentligen arbetar med bild och på vilket sätt, det har jag ingen aning om men mer eller mindre de flesta elever äger en mobiltelefon och/eller en digitalkamera. För dem är det naturligt att använda sig av bilder för att kommunicera eftersom det är så lätt att skicka och dela med sig med mobiltelefonen i fickan. I förra veckan band vi lingonkransar till luciatåget och när kransarna var klara sa en elev: Jag måste ta en bild och skicka till mamma. Vi kommunicerar inte enbart med text idag utan fotografier och filmsnuttar blir mer och mer en självklar del av elevernas vardag och det lyfts klart och tydligt fram i kursplanen i svenska.
Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läsning utan kan ske även genom avlyssning, drama, rollspel, film, video och bildstudium. Ämnet utvecklar elevens förmåga att förstå, uppleva och tolka texter. Ett vidgat textbegrepp innefattar förutom skrivna och talade texter även bilder.
Om det är en naturlig del av de vuxnas vardag att kommunicera via bilder vet jag inte, men vi som arbetar i skolan måste vara medvetna om att bilden har stor betydelse för dagens barn och ungdomar och kan vi inget måste vi lära oss, var nyfikna och intresserade av det outforskade.
Jag har genom andra fotointresserade kommit i kontakt med Fotosöndag. Jag gillar idéen med att fotografera utifrån ett bestämt tema och sedan delge andra sina bilder och jag ser många möjligheter att använda Fotosöndag i undervisningen. Det finns säkert många andra intressanta fotoprojekt eller liknande ute på nätet som också eleverna skulle kunna utforska- jag har bara inte hittat dem än.
Jag fick en förfrågan om att recensera boken Kulturmöten i matematikundervisningen. Och jag tackade ja.
Först trodde jag att enbart skönlitterära böcker kunde skapa innehåll för en hel termin, idag insåg jag att detsamma gäller för matematikboken.
Jag läser och fördjupar mig i matematikbokens innehåll. Jag vill att eleverna ska komma åt mer än att bara flytta siffror och att snabbt gå vidare till nästa uppgift för att bli ”klar”. Jag vill att eleverna ska få en förståelse för att matematiken är en del av ett sammanhang. Jag har hittat matematikböcker vars innehåll är mindre bra (enligt mitt sätt att se) och andra som är bättre. Vissa böcker innehåller riktig fakta och det i sin tur innebär att om vi lärare stannade till vid dessa faktauppgifter skulle eleverna få möjlighet att fördjupa sig och få in matematiken i ett sammanhang. I och för sig blir det kanske inte matematik då utan matematiken blir en språngbräda till andra ämnen. Jag ska ge ett exempel så kanske mina funderingar klarnar:
I en matematikbok tas Broloppet upp i en av uppgifterna. Eleven får information om att Broloppet går mellan Danmark och Sverige och att det är finns olika avstånd att förhålla sig till för att till slut räkna ut hur långt Broloppet är. Ja, den uppgiften löses kanske snabbt av vissa elever och andra behöver lite mer tid och hjälp. Och sen då…? Eleven går vidare till nästa tal och reflekterar antagligen inte mer över vad Broloppet är. Här skulle du och jag kunna stanna upp, samla hela klassen och börja med att visa ett YouTubeklipp om Broloppet. Då får eleverna något att relatera till och Broloppet blir mer än en isolerad räkneuppgift i en matematikbok.
Utifrån filmen/filmerna kan man sedan höra vad eleverna vill veta mer om och jag som lärare kanske redan från början har funderat kring:
Utifrån våra funderingar har vi sedan åtskilliga lektioner planerade. Det blir geografi, historia, svenska, engelska, matematik - matematiken hamnar i ett sammanhang och det är väl så vi vill att eleverna ska lära sig. Självklart behöver eleverna färdighetsträna sina matematikkunskaper, det är inte det jag funderar kring – men jag gillar helhetstänket. Så fram med, gemensamma diskussioner, YouTube, Wikipedia, GoogleEarth och se till att matematiken blir en språngbräda till andra ämnen.
… och så här skrev på Twitter som en kommentar på ovanstående inlägg: ”skippa boken i det fallet helt och kör broloppetfilmerna som uppstart, låt eleverna formulera problem -> relevant matte!
diffust
Jag har tittat i en matematikbok och tyckte inte om det jag såg:
Vad skickar matematikboken för signaler till eleverna om vad olika saker kostar när författarna gör dessa jämförelser? Jag förstår kanske att den/de som gör boken inte kan skriva högre siffror med tanke på elevernas kunskaper men då anser jag att de måste använda sig av andra föremål att prissätta. Ska man göra en matematikbok måste den vara anpassbar till den vardag som finns runt omkring oss så att eleverna lär sig på riktigt. Annars tycker jag matematikboken inte fyller den funktion som den är tänkt för och det matematiska blir en aning diffust och ogreppbart. Då kan vi som arbetar med matematik i skolan lika bra använda oss av annat material för att utveckla elevernas matematiska kunskaper.
Japp, idag var en dag då jag stack ut hakan.