Kunskapshubben – en eftermiddagsaktivitet

Postat 26 februari, 2011 av Marie Andersson

Svara

Jag tipsade min kollega om och kollegans elever fick i uppgift att kolla några filmer hemma.

En morgon kommer en elev fram till mig och undrar om jag vet vad eleven hade varit inne på för webbsida under gårdagen. Det visste jag självklart inte så eleven berättar att eleven utforskat . Eleven visar med händerna hur en trubbig-, rät- och spetsig vinkel ser ut och kan förklara både det ena och andra om vinklar. Sedan berättar eleven vidare med stor entusiasm om , och . Det står också klart vad eleven ska göra under eftermiddagen: Se på alla andra som erbjuds på Kunskapshubben. Inte ofta man hör elever som självmant vill arbeta med matteuppgifter som skolan har föreslagit.

Tack för att du bidrar till nyfikenhet, lust och kunskap via dina filmer och alla ni andra som fyller Kunskapshubben med intressant innehåll!

Det intressanta med geocaching

Postat 26 februari, 2011 av Marie Andersson

Svara

Geocaching tar dig till platser du inte ens visste att de existerar.
Geocaching gör att du får lära dig allt möjligt om de platser som du besöker.
Geocaching får dig att göra saker du aldrig trodde att du skulle göra.
Geocaching tar dig ut i naturen och till staden.
Geocaching kittlar din nyfikenhet.
Geocaching utmanar dig.
Geocaching får dig att lära känna nya människor.
Geocaching får dig att tänka matematiskt, historiskt, geografiskt, engelskt, bildmässigt.
Geocaching lär dig att navigera via longituder och lattituder.
Geocaching lär dig att navigera med karta och kompass.
Geocaching förenar teknik och uteliv.
Geocaching får dig att bli mer miljömedveten.
Geocaching utökar ditt ordförråd med en hel ny terminologi.
Geocaching får dig att fundera och söka efter information på nätet.
Geocaching gör att du ibland måste kryptera och dekryptera.
Geocaching är friskvård.

Se denna film från blog.geocaching.com

Och vi som arbetar i skolan skulle kunna använda oss av geocaching i undervisningen, arbeta ämnesövergripande och få elever som skulle vara motiverade, nyfikna och finna lust att lära sig mer om det mesta.

Dagens barn utforskar 1980- och 90-talets tekniska prylar

Postat 26 februari, 2011 av Marie Andersson

är en oändlig källa att ösa ur. Alla tweets som susar förbi orkar jag inte engagera mig i, men många sticker ut. Tweetsen är en snabb väg till att lära sig lite mer om väldigt mycket. I morse hittade jag en tweet från den ständiga inspiratören . Tweeten innehöll en länk som förde mig till detta underbara klipp där barn av idag får tala om vad de tror att gamla tekniska prylar från 80 och 90-talet har för funktion.

Det för mig osökt till min egen vardag. Jag har en brorson som en dag fick se sin pappas LP:samling och tittade storögt på de enorma cirkelformade sakerna som befann sig i papperskonvolut. När pappan berättade att det var musikskivor och visade hur de fungerade utbrast brorsonen:
- VA?!! Går det att spela musik på BÅDA sidorna?!!

I förra veckan insåg jag att elever i 10-12 års åldern inte riktigt vet vad ett kassettband är och hur det fungerar. I skolans värld använder man vad som finns, då ekonomin är som den är. Att både lyssna och läsa engelska böcker samtidigt är utvecklande för läs- och hörförståelse hos de allra flesta. Att ha bok+CD/DVD-skiva är närmast en utopi men att använda bok+kassetband är en möjlighet eftersom det är det materialet som står till buds. Att det sedan blir problem att hitta kassettbandspelare då flera elever vill göra samma sak samtidigt talar ju bara om att material och teknik inte längre riktigt är synkade. Men, men . När eleven skulle använda sig av kasettbandet uppenbarade sig följande:

Hur öppnar man ett kassettfodral?
Hur stoppar man tillbaka kassettbandet i fodralet så att det passar och sedan går att stänga?
Hur öppnar man en kassettbandspelare?
”Eject” – vilken funktion har en sådan knapp?
Att hitta rätt ”spår” på ett kassettband kan få vem som helst att tappa sugen.

Ja, det är ju tur att tekniken hela tiden utvecklas. Synd bara att det är pengar som gör att skolan halkar efter och eleverna sitter där med material som inte riktigt känns tidsenligt och funktionellt. Vad sägs om datorer som inte ens har några ljudkort…

Intresserad av IT i utbildning och skola?

Postat 21 februari, 2011 av Marie Andersson

Svara

Har under eftermiddagen sett livesänding från regeringskansliet, där IT-ministern Anna-Karin Hatt hade bjudit in 26 olika personer som fick ge sin syn på hur och varför IT ska vara en självklar del av skolan. Har du tid att avsätta nästan 3 timmar, så är det definitivt värt det. Här kan du se.

Kärleksbokmärke

Postat 20 februari, 2011 av Marie Andersson

Ett bokmärke.
Skrivet med kärlek.
Läst med kärlek.
Låg i en elevs bok.
Jag läste.
Log,
mot bokmärket, avsändaren och mottagaren.

Upphovsresan

Postat 17 februari, 2011 av Marie Andersson

I arbetet med Emil Wern så har jag väldigt ofta upphovsrätten i fokus. Det blir liksom en självklarhet när vi arbetar med bloggen i vår undervisning. Det går inte att undvika att prata om upphovsrätten tillsammans med eleverna, eftersom vi publicerar, lånar av andra och tittar på andras webbsidor. Jag upplever inte att jag dagligen pratar om upphovsrätten, snarare blir det kanske någon enstaka gång i veckan då det blir prat om CC-licenser och upphovsrätt. Vi har pratat om det här i ett halvår nu. I början förstod nog varken jag eller eleverna vad vi pratade om, varför vi skulle ha någon användning av det och inte hade vi hört talas om något som hette Creative Commons. Idag känns det som om vi har varit ute på en halvårsresa och att vi faktiskt har kommit en bra bit på väg. Riktigt var vi är på väg är väl inte riktigt klart för oss men vi är i alla fall på väg mot något. Idag kan vi mycket mer och vi börjar förstå att vi måste ha kunskap om upphovsrätten och några av eleverna börjar också förstå innebörden i CC-licenserna. De behöver inte längre läsa innantill för att förstå vad by, nc, sa och nd betyder utan licenserna börjar bli en kunskap de bär med sig.

Vi har precis avslutat ett arbete kring olika världsarv. Vi har arbetat i 3 olika grupper där vi har varit en ansvarig lärare för varje grupp. Döm av min förvåning när eleverna i 4:an (som inte har arbetat med mig) redovisar om Blåsfisken och hänvisar till bildens upphovsman, helt korrekt. Jag blir så imponerad.

Andra elever har gjort planscher om Frihetsgudinnan. På planschernas framsida eller baksida finns källhänvisningar och CC-licenser nedskrivna:

Så här såg det ut i en presentation i PhotoStory om Frihetsgudinnan:

På en plansch fanns källhänvisning+CC-licenser:

Andra har inte kommit så långt på upphovsresan, men de är ändå med:

Jag har börjat inse att elevernas medvetenhet börjar dra sig utanför skolans väggar. Upphovsrätten är inte längre enbart en skolsak utan upphovsrätten har nu börjat att flytta in hemma hos en elev. Eleven kom springandes på skolgården igår:

- Du Marie, jag var inne på webbsidan XX och när jag skrollade längst ner på sidan hittade jag det där märket, du vet, det där med ett c i en ring.
- Aha, du menar copyrightmärket, svarade jag.
- Ja.
- Kommer du ihåg vad copyrightmärket betyder? undrade jag.
- Att man inte bara kan ta något från sidan, svarade eleven utan att blinka och fick medhåll av kompisen bredvid.
- Men om vi nu skulle vilja låna något från websidan, vad kan vi göra då?
- Vi kan alltid fråga, svarade eleven och en elev som anslutit till vårt samtal.

Alla elever är inte så engagerade. Alla elever har inte klart för sig exakt hur det förhåller sig med licenserna. Alla eleverna springer inte hem efter skolan och letar copyrightmärken på webbsidor. Alla elever har inte förstått. Alla elever jublar inte när de ska hänvisa till upphovsmän genom att fråga eller skriva CC-licenser. Men tillsammans hjälper vi varandra och därmed överförs kunskaperna från en elev till en annan. Jag har skrivit det förut och jag gör det igen. Jag är så imponerad av mina elevers kunskaper och deras intresse. Aldrig hade jag trott att vi tillsammans skulle kunna så mycket om något som är så svårt. Eller är det verkligen så svårt …?

Manualer och invecklade beskrivningar – nope

Postat 11 februari, 2011 av Marie Andersson

Jag startade min blogg Instruktionsfilm för att jag själv tycker att instruktionsfilmer är det bästa sättet för mig att lära mig nytt. Jag har aldrig gillat att läsa manualer, spelregler och andra invecklade beskrivningar. Nej, en film passar mig alldeles utmärkt. Jag blir glad över att se att ni besöker bloggen och förhoppningsvis har användning av filmerna, antingen för eget bruk eller för era elever. Genom Instruktionsfilm har jag också lärt mig att göra enkla instruktionsfilmer med Screenr och nästa steg borde bli Camtasia.

I dessa galatider vill jag också passa på att skriva ett litet ”tacktal” till alla ni som har spelat in flertalet av filmerna, utan er hade inte bloggen funnits.

Underbara elever – Nu börjar ni bli medvetna om upphovsrätten

Postat 9 februari, 2011 av Marie Andersson

Horia Valan Copyright sign made of jigsaw puzzle pices separated CC (by)

Först var det här med upphovsrätt och Creative Commonslicenser något som varken jag eller eleverna pratade om. Sedan började vi så smått prata om det när vi kopplade ihop upphovsrätten med vårt arbete kring Emil Wern. Och nu börjar det hända saker när vi arbetar med andra ämnen än just Emil Wern, då eleverna behöver bilder eller musik till sina presentationer och arbeten.

Nu börjar eleverna fråga om vad den där sidan heter där man kan hämta bilder som man får använda.
Nu undrar de var de kan hämta musik som de FÅR använda.
Nu börjar de hjälpa varandra, de som kan lite mer hjälper de som vill lära sig.
Nu börjar en del av eleverna faktiskt veta vad symbolerna innebär.
Nu börjar eleverna komma ihåg att hänvisa till upphovsmannen i sina presentationer, filmer eller andra arbeten.
Nu börjar de ange källhänvisningar.
Nu känns det som om de är på G.

Allt detta innebär att eleverna har slutat att hämta bilder från ”Bildbanken Google”. De börjar så smått leta, medvetet, efter websidor där de faktiskt får hämta material som de sedan får använda i sitt skolarbete. Och jag… jag står där, mitt i all denna medvetenhet, och inser att det upphovsrättsfrö som såddes i höstas nu börjar att gro. Jag inser även att de här eleverna ”bara” är 10 – 12 år, men kan redan så väldigt mycket om upphovsrätt.

Vad är det då för mening med …

Postat 8 februari, 2011 av Marie Andersson

Idag har vi i klassen försökt få ihop en bra motivering till varför just vi skulle kunna vara en tänkbar vinnare i Webbstjärnan 2011. En av de saker vi måste göra för att få delta i tävlingen är att skriva hur vi arbetar med upphovsrätt – med vår blogg/eget material och hur vi lånar av andra. Trötta elever, sista timmen på dagen, var med i diskussionen kring hur just vår blogg och vårt användande av andras material används enligt upphovsrätten. Och jag måste säga att jag är imponerad av mina elever, 10 – 12 år, som redan kan så mycket om copyrightskyddat material, Creative Commonslicenser, om hur de går tillväga om de vill låna av andra, hur de hänvisar och vad som gäller och inte gäller. Tillsammans kan de så himla mycket! Men det är en sak som jag har gått och funderat på och som en av eleverna sa idag:

- Ja men …. det är inte säkert att andra elever och vuxna vet vad som gäller om de vill låna text, bild eller filmer från vår blogg. Alltså, de kanske bara tar utan att fråga eller hänvisa och vad är det då för mening med att vi vet vad som gäller och inte de?

Vad är meningen med att känna till, vara medveten och ha kunskap om upphovsrätt, Creative Commonslicensierat material och copyrigth? Ta dig en funderare och lär dig själv och dina elever om vad som gäller när du och de lånar material av andra.

Vetskap om attributen hade gjort min väntan betydligt kortare

Postat 6 februari, 2011 av Marie Andersson

Svara

Jag började att geocacha i november och hann knappt börja förrän snön vräkte ner och lade sig som ett vitt täcke över alla cacher. Det var så trist för jag tyckte och tycker fortfarande att det är så barnsligt roligt att geocahca och jag ser också möjligheterna att använda mig av geocaching i skolan. När snön kom trodde jag att alla cacher hade försvunnit, vilket innebär att jag har gått och väntat länge på att snön ska börja smälta så att jag kan ge mig ut och leta igen.

Döm av min förvåning när jag för ett tag sedan läste på Twitter att skulle ut och geoacha – när det fortfarande var snö kvar. Jag skrev till @drpeel och frågade hur han kunde hitta cacher i snön och fick följande svar:

Sagt och gjort, genom att läsa attributen för den cache som du letar efter får du också reda på vilka villkor som gäller. Så jag tackar @drpeel för min strapatsrika geocachingtur idag – balanserandes på en klippkant fick jag trevande leta efter cachen som inte syntes, men som jag kände och jag har klättrat både uppåt och nedåt för klippor och berg. Utan hans hjälp på Twitter hade jag fortfarande väntat på snösmältningen men kan efter dagen summera att jag hittade 5 cacher.

Att se till så att trackables reser vidare och fullföljer sina uppdrag är roligt. Jag ser också det som en intressant uppgift att utforska i skolan. Tänk att bygga upp geografin kring att följa en trackable och sedan arbeta vidare efter kursplanen i geografi utifrån den trackable som man har i sin ägo. Spännande, spännande! Här nedanför ser ni två trackables som jag hittade idag: