Ett gott skratt förlänger…

Två elever, några papperslappar, ett samtal på engelska och en massa fniss, gurgel och skratt. Jag satt bredvid och kunde inte heller låta bli att skratta. Ingen skrattade åt – alla skrattade tillsammans. Ett försök att beskriva en räka på engelska, där eleven ivrigt förklarade, gestikulerade och prövade sig fram resulterade i att vi som lyssnade verkligen försökte förstå men vi kunde inte komma på vad som beskrevs. Men vi var aktiva, pratade och lyssnade. Vi kommunicerade och prövade oss fram.

Ja tänk vad lite som behövs för att skratten inte kan låta bli att bli skrattade.

Jag bara undrar

”Jag är dålig på matte”, säger barnet framför mig.

Varför kan inte elever få reda på att de kan?
Varför ska de äga känslan av att inte kunna?
Jag bara undrar.

Jag nystar vidare

Idag såg jag den.
I läroplanen,
i syftet,
i det centrala innehållet
och i kunskapskraven.
Den röda tråden alltså.
Den finns där.
Hur tydlig som helst.
Jag nystar vidare…

Vad ska eleverna ha sina kunskaper till?

Vad är det för mening med att lära sig något om man inte vet vad man ska ha kunskapen till? Den frågan ställer jag mig då jag inser att vi har elever som sitter och ”gör” utan att veta varför.

Eleverna skulle efter en matematiklektion besvara följande frågor skriftligt:

  1. Vad har du gjort?
  2. Vad har du lärt dig?
  3. Vad har du för användning av det du arbetat med idag när du är utanför skolan:

 

 

 

Några elever vet att de kommer att ha användning av matematiken när de blir stora (men inte vad de ska ha den till just nu):

Vi lärare har ett uppdrag och det är ( Lgr11):

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.

Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang.

Läraren ska tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.

I kursplanen i matematik står bl a följande:

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden.

Det är lärarens uppdrag och ansvar att synliggöra matematiken för eleverna (för jag tror inte att de gör det utan vår undervisning) och sedan koppla den till vardagliga händelser och andra ämnen. Vi kan inte låta våra elever bara ”göra” utan att reflektera över hur och varför (vilket de enligt våra styrdokument har rätt till). Vi måste diskutera och lyfta upp matematiken med eleverna så att matematiken i skolan blir mer än enbart ett skolämne … och det kanske även gäller fler ämnen än enbart matematiken.

Publicerat i matematik, Styrdokument, Utveckling | Märkt kursplanen i matematik, , Vardagsnära matematik | Lämna ett svar

Skriv en artikel i Wikipedia tillsammans med dina elever

Carolyn_Sewell ParentsPstcard_042710.jpg CC (by,nc,nd)

och lär dig själv och dina elever hur det fungerar. Det gjorde vi och tänk vad vi lärde oss. Det bästa var att strax efter att vi hade publicerat vår artikel om Emil Wern hade någon varit inne och redigerat den. Eleverna och jag fick våra funderingar bekräftade. Det ÄR alltså så att vem som helst kan skriva och ändra i Wikipedia. Och det var det som var själva poängen med att publicera en artikel i Wikipedia – att få eleverna att förstå att vem som helst kan lägga till och ta bort vilket innebär att vi måste vara källkritiska. Innan vi skrev artikeln om Emil Wern fick eleverna säga vad de visste om Wikipedia.

När vi ändå höll på diskuterade vi hur Google fungerar och varför Wikipediaartiklar oftast kommer högst upp i Google när vi söker på olika saker. Först fick eleverna gissa varför det är just så.

Missa nu inte chansen att undervisa om Wikipedia eftersom vi har som uppdrag att undervisa om källkritik och då är Google och Wikipedia ett naturligt undervisningsinnehåll. Sedan finns det självklart annat att undervisa om som har med källkritik att göra men våra elever lever nästan dagligen med Google och Wikipedia och då har de rätt att få veta hur det fungerar.

En till en eller en till två

Många önskar sig 1-1, 1 dator till varje elev. Jag har pratat med en lärare som önskade sig 1-2, 1 dator till ett par elever. Två elever som arbetar med en dator, där diskussioner, kreativitet, reflekterande, problemlösning och samarbete blir en självklarhet.

Publicerat i IT i undervisningen | Märkt 1-1, 1-2, en till en, en till två | 2 Kommentarer

Reflekterande lärarutveckling

Det kom en utvärdering angående mitt besök i Ystad.

Jag tyckte att coachingen var mycket bra. Jag märkte knappt av dig inne
klassrummet! Jag tyckte det var bra att det var en neutral person som
jag inte har någon relation till som är inne och tittar på min lektion.
Det är intressant att höra hur andra uppfattar mig. Samtalet efteråt var
en dialog tyckte jag. Du gav mig massor av tips, ideér och tankar kring
det du sett. En del har jag sjösatt redan några ligger och gror
fortfarande.

Jag läser de skönlitterära texterna med andra ögon, matteögon.
Jag har fått eleverna mer aktiva.De får svara i kör, de får vara
läraren.
Jag försöker tänka på hur jag svarar eleverna när de frågor om de gjort
rätt ( förklara för mig istället).

Eleverna ska få planera, genomföra och utvärdera. Jag ska sjösätta det
om ett par veckor, innan påsk har jag tänkt.

Jag försöker också komma ihåg att sätta datum på allt vi gör, men det
glöms bort ibland.

Det som varit svårt tycker jag är att hinna sätta mig ner vid en
aktivitet i en grupp och lyssna, att då bekräfta vad eleverna kan. Jag
tänker på det men det försvinner…

Publicerat i lärarcoaching | Märkt lärarcoaching, reflektion, utvärdering | 2 Kommentarer

Varför får inte en del elever hänvisa till och använda Wikipedia i skolarbetet?

För en tid sedan fick jag reda på att en gymnasieelev, som jag känner, inte tilläts använda och hänvisa till i sina skolarbeten. Gymnasieläraren hade sagt blankt nej till detta. Redan då undrade jag varför Wikipedia ska vara bannlyst i skolan. Det är väl ett ypperligt tillfälle att visa varför elevernas sökningar på oftast  har en Wikipediaträff högst upp och prata om vikten av att länka när man webbpublicerar. Det är också ett ypperligt tillfälle att diskutera vad Wikipedia är, hur det fungerar och varför det är viktigt att kolla fler källor när man hittar information och fakta på Wikipedia och nätet i övrigt.

Det gick en tid och så får jag reda på att en elev i grundskolans tidigare år inte heller får hänvisa till Wikipediaartiklar. Även den här läraren sa blankt nej. Anledningen till varför läraren säger nej är inte känt, men jag funderar på vad det är som gör att lärare nekar elever att använda Wikipedia i skolan.

Jag säger inte nej till Wikipedia utan säger: Ja, självklart ska vi använda Wikipedia. Och när jag säger det innebär det också att jag måste sätta mig in hur det fungerar och hur man skriver en artikel. Det är jobbigt men oj vad roligt det är när jag har kommit över tröskeln och inser att jag förstår hur det fungerar. För självklart ska eleverna få använda Wikipedia som källa i sina skolarbeten och självklart ska de få reda på hur det fungerar och vad som ligger bakom detta gigantiska uppslagsverk. Jag tänker till och med ta steget längre än att bara säga ja. Jag och mina elever ska imorgon börja att skriva en artikel i Wikipedia med anledning av att jag vill att de ska förstå hur det går till att fylla Wikipedia med information och kunskap om det mesta. Det är också ett bra tillfälle att diskutera Creative Commons-licenser med eleverna, eftersom artiklarna i Wikipedia lyder under CC-licens. Jag vill att vi ska bidra och dela med oss med vår kunskap om en alldeles speciell sak. Jag ber att få återkomma när artikeln är publicerad.