Att divisionsimma och divisioncykla

DSC_0067Jag vet hur det känns – att inte förstå och inte kunna. Det är jobbigt – jättejobbigt. Att se eleverna uppleva samma sak är också jobbigt och det är min uppgift att berätta för dem att det är mödosamt att lära sig nytt och att det krävs samtal, övningar och färdighetsträning för att komma över det jobbiga, förstå och inse att de till slut har lärt sig något nytt.

Att förstå och räkna division var inte helt lätt, siffror både här och där och hur ska man göra för att siffrorna ska komma på rätt ställe? Några elever såg inte alls glada ut – snarare ledsna och en aning förvirrade. Jag fick förklara för dem att lära nytt kan jämföras med att lära sig att simma eller att lära sig cykla.
- Vad skulle hända med er om jag kastade ut er i vattnet eller satte er på en tvåhjuling när ni inte kan simma eller cykla?
- Vi skulle drunkna och ramla av cykeln direkt, svarade eleverna snabbt.
- Det är precis så det är när ni ska lära er något nytt i matematiken – det är svårt i början, ni måste träna, pröva, träna lite till, snubbla på en eller annan siffra men till slut sitter det.

Jag kopplade matematiken till vardagliga situationer, precis som läroplanen säger att jag ska göra, eller det kanske inte var riktigt så läroplanen menade ;)

Jag har tittat tillbaka för att kunna se framåt

Jag har blivit så inspirerad av kollegor runt om i Sverige som på olika sätt arbetar med elevernas lärande – tänk vilken fantastisk lärarkår som varje dag undervisar runt om i Sveriges skolor. Björklund borde vara stolt som en tupp!

Jag har läst vad mina kollegor skrivit, tittat och läst på det som de länkat till och jag har lyssnat på dem när de har föreläst. När jag har inspirerats har jag självklart funderat hur jag själv arbetar med de områden som kollegorna har berättat om och hänvisat till. Utifrån det har jag funderat över min egen undervisning, min roll i klassrummet, elevernas kunskapsnivåer, elevernas lärande, elevernas inflytande på undervisningen, klassrummets utformning, elevernas språkutveckling och deras kunskaper i matematik. Elevernas resultat återspeglar min undervisning – så är det bara och det har fått mig att se tillbaka på vad jag har gjort under detta läsår för att på så sätt kunna se framåt. Se framåt och ändra på invanda mönster som behöver utvecklas och/eller undersökas djupare.

Jag satte mig helt enkelt ner och gjorde en tankekarta över saker som jag och eleverna kommer att fokusera mycket på under nästa läsår. Först kändes det lite sådär att visa upp mina ”tillkortakommanden” här på bloggen men samtidigt är det väl bara så det är. Alla lärare behöver ständigt utvärdera och fundera hur de ska utveckla sin undervisning för att eleverna ska känna sig motiverade och intresserade av den undervisning som erbjuds. Visst vore det intressant att se hur jag, du och alla andra funderar kring vårt uppdrag och tänk att samla alla våra fundering – det skulle bli värsta dokumentationen om vad vi lärare vill och behöver utveckla. En lärare till har i alla fall funderat och delgivit oss andra, nämligen Johan Falk. Han har verkligen strukturerat upp sina tankar medan ni hos mig får fundera hur jag tänker utifrån min tankekarta.

tankekarta

Nyfiket undrar jag nu hur du har tänkt, när du har tittat tillbaka för att kunna se framåt och kanske ändra något litet i kommande undervisning? Det vore så himla intressant att få ta del av.

Att skriva sig till läsning

Efter en hel dag tillsammans med fantastiska pedagoger som arbetar med ASL behöver jag sammanfatta några av mina intryck och funderingar:

Sollentunas STL-cirkel har jag stött på tidigare och är värd att lyfta fram igen. Sollentuna använder den både i svenska och matematik

20130515-190817.jpg

20130515-190854.jpg

I Sollentuna använder de sig av Voicethread för bedömning. Värt att utforska vidare, då jag tidigare bara använt Voicethread för att presentera olika saker.

Åke Grönlund lyfte fram många olika intressanta saker och jag väljer följande: ”Effektiva arbetsmetoder är problemet, inte datorn i sig”. Du och jag kan med andra ord slarva bort elevernas tid.

Arne Trageton pratade mycket men jag tänker titta lite mer på Skrivehjulet

Intressant diskussion tog upp om vi i skolan ska träna fingersättning/tangentbordsträning eller inte. Delade meningar i gruppen. Varför är det viktigt? Ska vi lägga energi på det?

Lärarcitat: Aldrig hört någon elev som sagt: ”Det är kul att forma bokstäver” däremot att det är kul att skriva med hjälp av paddan”. Jag som lärare vinner tid att sitta och arbeta med enskilda barn när vi har paddan som lärverktyg.

Digital portfolio: Skapa elevmappar i Dropbox.

Litteratur: Stärk språket och Intelligent på tangent.

iPadkompis eller skrivkompis kan vara problematiskt som begrepp. Någon lärare hade löst det med att kalla det för skrivarpar istället eftersom inte alla barn är kompisar/kamrater med varandra men skrivarpar kan man vara ändå.

ASL/STL är många olika metoder. Varje lärare gör på sitt sätt.

4-, 5- eller 6- fältare verkar vara ett bra stödmaterial för eleverna.
Jag avslutar med:

VAR DIN EGEN KRITISKA VÄN – PROBLEMATISERA DIN UNDERVISNING.