Det didaktiska kontraktet

Jag deltar i Skolverkets matematiklyft och det är verkligen ett lyft. Framför allt de pedagogiska diskussionerna som tar fart. Att få möjlighet att askultera och att göra samma lektion som någon annan. Att få höra hur kollegan tänkte, upptäckte och tänker vidare kring dennes enskilda lektion, elevernas reaktioner, frågor och funderingar berikar mig som lärare i mitt eget klassrum. Matematiklyftet har framför allt fått mig att fundera vidare kring det didaktiska kontraktet. Tidigare har jag inte ens vetat om att begreppet fanns. Nu lär jag mig att se på mig själv och mina elever lite grann utifrån – jag byter perspektiv och fördjupar mig en aning.

IMG_3467

Även om du inte deltar i matematiklyftet finns det en helt fantasktiskt användbar webbsida som vem som helst kan använda, oavsett om du arbetar i förskola, förskoleklass, 1-3, 4-6, 7-9, högstadiet, gymnasiet eller vuxenutbildningen.

Publicerat i Läraryrket | Märkt didaktiska kontraktet, matematiklyft, matematiklyftet | Lämna ett svar

Skolans textgenre: Instruerande texter

Som en del av att förstå mig på genrepedagogiken utforskar jag den genom att göra flippfilmer. Här är första filmen om olika texttyper som läroplanen säger att vi ska undervisa våra elever om. Filmen handlar om instruktioner:

Utbildningsradion har även en intressant webbsida om genrepedagogik.

Publicerat i flippat klassrum, genrepedagogik, Instruktionsfilm, Språkutveckling | Märkt genrepedagogiken, instruerande text, instruktion, texttyp | Lämna ett svar

Lära in ute

Efter att ha läst en inspirerande artikel i Origo så ville jag pröva och se om jag kunde göra något liknande med mina elever. Utematematik blev det helt enkelt. En lång lista med olika uppdrag skrev jag, lite tog jag från Origoartikeln och lite skrev jag ner som vi arbetar med nu, t ex ”Gå ur rockringen tillsammans efter exakt 1 minut”, ”Hitta något som väger 1 kg”, ”Visa 10% på något sätt”, ”Hitta en spetsig vinkel”, ”Hitta 2/3 av ett antal” osv. Kan tyckas som relativt enkla uppdrag men så var inte fallet.

Eleverna ska i par komma överens om vad de ska säga till mig för att få uppdraget godkänt. De måste alltså prata med varandra och de måste använda matematiska begrepp. Den största utmaningen för eleverna tror jag faktiskt är att kunna definiera vad t ex en spetsig vinkel är, ett klot, en liksidig triangel, 2/3 av ett antal, 10% etc. När eleverna har förklarat för mig ställer jag följdfrågor som t ex ”Hur vet du det?”, ”Stämmer det alltid” osv. Oerhört intressanta matematikdiskussioner tar fart och en möjlighet för eleverna att använda sin kommunikativa förmåga under matematiklektionen.

Utvärdering efter lektionen blev som följande och ni ser att elever uppskattar att lära sig saker utomhus.

Flippade filmer om problemlösning

Jag vill utforska flippandet under det här läsåret och har därför börjat göra en del flippfilmer. Idag har jag fokuserat på matteflippfilmer som är kopplade till problemlösningsförmågan. Några små fel har passerat censuren och det ska bli intressant och se om några av mina elever uppmärksammar detta.

Viktiga frågor vid problemlösning:

Problemlösningsstrategier:

Filmens innehåll angående strategier för problemlösning är hämtat från Matematikllyftet,  G. Polya, 2003 Problemlösning, en handbok i rationellt tänkande