En berättelse får inget liv om ingen vill lyssna

DSC_0007

Min sommmarläsning är delvis pedagogisk litteratur som har koppling till språkutveckling. Jag vill verkligen borra ner mig, förstå, ställa mig frågande och få mer kunskap kring detta så viktiga område. Jag har läst Pauline Gibbons Stärk språket, stärk lärandet, Hallgren&Fallgrens Låt språket bära och Anne-Marie Körlings bok Den meningsfulla högläsningen. Du kan också se ett videoklipp där bl a Mathias Sundin och Anne-Marie pratar om högläsning under Almedalsveckan, länken finner du här. Jag var även på ett seminarium under Almedalsveckan som hette ”Elevernas läsförståelse minskar – läget är akut#, där bl a författaren Martin Widmark medverkade och pratade om hans projekt En läsande klass. På seminariet lovade Martin Widmark att en studiehandledning kring En läsande klass kommer att skickas ut till alla låg- och mellanstadieklasser i Sverige under april 2014.

I Den meningsfulla högläsningen läser jag om boklockarknep – ett sätt att få barn och unga att bli nyfikna på läsning. Jag undrade vilka  boklockarknep andra vuxna använder sig av för att få nyfikna läsare och twittrade därför:

Och svaren lät inte vänta på sig:

Av det jag har läst och lyssnat på under de senaste veckorna förstår jag att ett medvetet språkutvecklande arbetssätt från lärarens håll är ett måste i skolan, i alla ämnen, i alla åldrar och med mycket tydlig koppling till Lgr11 och språkutvecklande forskning. Har du inte funderat på det här är det nog dags nu.

Jag har tittat tillbaka för att kunna se framåt

Jag har blivit så inspirerad av kollegor runt om i Sverige som på olika sätt arbetar med elevernas lärande – tänk vilken fantastisk lärarkår som varje dag undervisar runt om i Sveriges skolor. Björklund borde vara stolt som en tupp!

Jag har läst vad mina kollegor skrivit, tittat och läst på det som de länkat till och jag har lyssnat på dem när de har föreläst. När jag har inspirerats har jag självklart funderat hur jag själv arbetar med de områden som kollegorna har berättat om och hänvisat till. Utifrån det har jag funderat över min egen undervisning, min roll i klassrummet, elevernas kunskapsnivåer, elevernas lärande, elevernas inflytande på undervisningen, klassrummets utformning, elevernas språkutveckling och deras kunskaper i matematik. Elevernas resultat återspeglar min undervisning – så är det bara och det har fått mig att se tillbaka på vad jag har gjort under detta läsår för att på så sätt kunna se framåt. Se framåt och ändra på invanda mönster som behöver utvecklas och/eller undersökas djupare.

Jag satte mig helt enkelt ner och gjorde en tankekarta över saker som jag och eleverna kommer att fokusera mycket på under nästa läsår. Först kändes det lite sådär att visa upp mina ”tillkortakommanden” här på bloggen men samtidigt är det väl bara så det är. Alla lärare behöver ständigt utvärdera och fundera hur de ska utveckla sin undervisning för att eleverna ska känna sig motiverade och intresserade av den undervisning som erbjuds. Visst vore det intressant att se hur jag, du och alla andra funderar kring vårt uppdrag och tänk att samla alla våra fundering – det skulle bli värsta dokumentationen om vad vi lärare vill och behöver utveckla. En lärare till har i alla fall funderat och delgivit oss andra, nämligen Johan Falk. Han har verkligen strukturerat upp sina tankar medan ni hos mig får fundera hur jag tänker utifrån min tankekarta.

tankekarta

Nyfiket undrar jag nu hur du har tänkt, när du har tittat tillbaka för att kunna se framåt och kanske ändra något litet i kommande undervisning? Det vore så himla intressant att få ta del av.

Scratch i undervisningen

Jag kom i kontakt med Scratch för något år sedan och installerade det direkt på min egen dator som sedan en intresserad elev fick använda men det blev tyvärr inte mycket mer än så. Jag själv lade inte ner så mycket arbete på hur det går till att programmera och hela Scratchtanken rann ut i sanden. Nu vill jag ta tag i det här igen och känner att jag själv måste sätta mig in lite mer i hur det går till att programmera och sedan höra med eleverna vad de skulle tänka sig att göra. Åsa Kronkvist har gjort en bra och enkel instruktionsfilm om hur du programmerar i Scratch:

För någon vecka sedan skrev jag en tweet för att se om någon lärare använde sig av Scratch i undervisningen och jag fick svar på en gång. Det i sin tur har gjort att jag nu navigerar runt på nätet för att hitta andra som arbetar med Scratch, jag läser och jag ser på olika tutorials, videos och webinars. Jag vill lära mig hur andra lärare gör, tänker och funderar kring användandet av Scratch i undervisningen.

Vad, hur, varför Scratch? – Webinar – Four questions about Scratch with Mitch Resnick and Karen Brennen:

Four questions about Scratch – Webinariet som PDF

Här är några användbara länkar för att lära dig lite mer:

Scratch – Kreativ teknik och nya lärandeperspektiv – Omvärldsbloggen

Morgondagens förutsättningar för digitalt lärande? – Omvärldsbloggen

Scratchkonferens – Anders Berggren, IKT-pedagog på Smedjebacken

Få svar på dina funderingar kring Scratch – Scratch Ed

ScratchDay på Flickr

Följ på Twitter

Andra Scratchwebinarer

Och det här är nog bara början. Jag funderar också på hur och Scratch hör ihop och utan att ha kollat upp det känns det som om alla fem förmågor är aktiva under skapandet av ett Scratchprojekt. Jag lär återkomma med fler blogginlägg när jag börjar förstå vad Scratch faktiskt kan användas till. Nu tänker jag mig ”bara” programmering men jag är övertygad om att det inte riktigt är så. Vet t ex att alla projekt ligger under Creative commons och hela ”Skratchidéen bygger på ett liknande tänk som Flickr och YouTube – dela med dig av det du har gjort på en plattform och andra kan ta del av vad du gjort och i Scratch går det t o m att ladda ner någon annans projekt, se hur det är uppbyggt och vill du kan du ändra och göra det till ditt.

Ser fram emot en spännannde resa i Scratch kreativa värld och har du frågor eller erfarenhet om att arbeta med Scratch i undervisningen vore jag glad om du skrev ner det här i kommentarsfältet.

 

 

Skolappar.nu

Joachim Thornströms idé är nu verklighet. Idag lanserade han Skolappar.nu.

Besök, kommentera och utveckla sidan tillsammans med oss som fyller den med innehåll kopplat till syfte och förmågor i Lgr11.