Kategoriarkiv: läsglädje

Kan du vissla Johanna

Postat av
Svara

Jag försöker bli bättre på att förstå hur jag ska arbeta tillsammans med eleverna för att utveckla deras läsförståelse. Jag behöver hela tiden utvecklas. Jag läser därför en hel del pedagogisk litteratur och tar även till mig vad andra erfarna lärare skriver om läsförståelse och lässtrategier. Det senaste som dök upp var Läsfixarna: kort och film.

Jag tänker mig att eleverna ska få arbeta med Ulf Starks bok Kan du vissla Johanna. En mycket vacker bok där det finns många saker att lyfta upp till diskussion tillsammans med eleverna. Jag kom också på att eleverna kan se filmen:

Jag tänker mig att eleverna ska få se filmen efter att vi har läst klart boken – hur det blir med det återstår att se. Det kan bli intressant att se vilka likheter och skillnader vi hittar i boken/filmen och diskussioner kring varför en filmmakare gör om en bok och inte riktigt följer den. Filmen kan du också hitta som kortare avsnitt, ca 10 minuter/film på YouTube.

Eleverna ska även få lyssna på en stenkaka med sången Kan du vissla Johanna. Undrar hur många elever som har lyssnat på en stenkaka? Det blir en historisk tillbakablick i musikens värld i alla fall:

Försökte även hitta sångtexten men där gick jag bet. Skulle eleverna kunna bidra med sångtexten på Lyrics.com? Det finns alltså en hel del att göra när vi arbetar med en bok.

Slutligen hittade jag även en studiehandledning för den som är intresserad men har inte tittat i den själv så mycket. Tänk – en idé om en bok blev så mycket mer. Vad det egentligen blir av det hela vet vi inte förrän vi är klara vilket jag har mycket positiv erfarenhet av kring arbetet med Detektiven Emil och vi.

Två prickar och ett streck

Postat av
Svara

Två prickar och ett streck, nedskrivet med blyertspenna i en lånad biblioteksbok. Jag blir direkt en skolflicka, sittandes i en skolbänk på 70-talet. Precis sådana där prickar och streck gjorde min lärare också. De markerade hur långt jag skulle läsa i min lärobok, hur många tal jag skulle räkna i matteboken eller markerade var i högläsningsboken min lärare slutade läsa. Det känns som om min lånade biblioteksbok har greppats av en lärare, i skolan, som velat markera ett slut och en väntan på en spännande fortsättning.

20130708-133413.jpg

En berättelse får inget liv om ingen vill lyssna

Postat av
Svara

DSC_0007

Min sommmarläsning är delvis pedagogisk litteratur som har koppling till språkutveckling. Jag vill verkligen borra ner mig, förstå, ställa mig frågande och få mer kunskap kring detta så viktiga område. Jag har läst Pauline Gibbons Stärk språket, stärk lärandet, Hallgren&Fallgrens Låt språket bära och Anne-Marie Körlings bok Den meningsfulla högläsningen. Du kan också se ett videoklipp där bl a Mathias Sundin och Anne-Marie pratar om högläsning under Almedalsveckan, länken finner du här. Jag var även på ett seminarium under Almedalsveckan som hette ”Elevernas läsförståelse minskar – läget är akut#, där bl a författaren Martin Widmark medverkade och pratade om hans projekt En läsande klass. På seminariet lovade Martin Widmark att en studiehandledning kring En läsande klass kommer att skickas ut till alla låg- och mellanstadieklasser i Sverige under april 2014.

I Den meningsfulla högläsningen läser jag om boklockarknep – ett sätt att få barn och unga att bli nyfikna på läsning. Jag undrade vilka  boklockarknep andra vuxna använder sig av för att få nyfikna läsare och twittrade därför:

Och svaren lät inte vänta på sig:

Av det jag har läst och lyssnat på under de senaste veckorna förstår jag att ett medvetet språkutvecklande arbetssätt från lärarens håll är ett måste i skolan, i alla ämnen, i alla åldrar och med mycket tydlig koppling till Lgr11 och språkutvecklande forskning. Har du inte funderat på det här är det nog dags nu.

Att skriva sig till läsning

Postat av
2

Efter en hel dag tillsammans med fantastiska pedagoger som arbetar med ASL behöver jag sammanfatta några av mina intryck och funderingar:

Sollentunas STL-cirkel har jag stött på tidigare och är värd att lyfta fram igen. Sollentuna använder den både i svenska och matematik

20130515-190817.jpg

20130515-190854.jpg

I Sollentuna använder de sig av Voicethread för bedömning. Värt att utforska vidare, då jag tidigare bara använt Voicethread för att presentera olika saker.

Åke Grönlund lyfte fram många olika intressanta saker och jag väljer följande: ”Effektiva arbetsmetoder är problemet, inte datorn i sig”. Du och jag kan med andra ord slarva bort elevernas tid.

Arne Trageton pratade mycket men jag tänker titta lite mer på Skrivehjulet

Intressant diskussion tog upp om vi i skolan ska träna fingersättning/tangentbordsträning eller inte. Delade meningar i gruppen. Varför är det viktigt? Ska vi lägga energi på det?

Lärarcitat: Aldrig hört någon elev som sagt: ”Det är kul att forma bokstäver” däremot att det är kul att skriva med hjälp av paddan”. Jag som lärare vinner tid att sitta och arbeta med enskilda barn när vi har paddan som lärverktyg.

Digital portfolio: Skapa elevmappar i Dropbox.

Litteratur: Stärk språket och Intelligent på tangent.

iPadkompis eller skrivkompis kan vara problematiskt som begrepp. Någon lärare hade löst det med att kalla det för skrivarpar istället eftersom inte alla barn är kompisar/kamrater med varandra men skrivarpar kan man vara ändå.

ASL/STL är många olika metoder. Varje lärare gör på sitt sätt.

4-, 5- eller 6- fältare verkar vara ett bra stödmaterial för eleverna.
Jag avslutar med:

VAR DIN EGEN KRITISKA VÄN – PROBLEMATISERA DIN UNDERVISNING.

Almedalsnytt #2: Lana eller läsa?

Postat av
1

Kulturrådet i samarbete med Utbildningsradion bjöd in till seminariet Lana eller läsa? Medverkade gjorde , , Rebecka Prentell, Sverok och författaren och läsambassadör Johan Unenge.

Nyfiket gick jag ditt och undrade om det skulle bli ett seminarie om Lana är bäst eller läsa är bäst. Erik Fichtelius exempel gjorde så att det inte blev så, han lyfte fram hur han som liten hade föräldrar som inte tyckte om att han läste serietidningar, att hans dotter lärde sig läsa av undertexter i ”läskiga” Barbiefilmer och han ansåg att det inte går att utesluta det ena eller det andra. Rebecka Prentell framhöll att vi i skolan måste ta tillvara elevernas intresse och passion när de befinner sig i skolan och att lika mycket som föräldrar läser tillsammans med sina barn kan de också spela datorspel tillsammans med dem. Ett alldeles lysande sätt att utforska tillsammans och vara delaktig i det som ens barn gör.

Johan Ungenge framhöll, i sin roll som läsambassadör, självklart bokens betydelse för läsförståelsen. Han framhöll att det går att skapa läslust bara det finns en tillräckligt intressant bok och där kontrade Erik Fichtelius med att en läsplatta, i egenskap av teknisk pryl, faktiskt kan skapa läslust hos framför allt killar.

Seminariet avslutades med publikfrågor och där efterfrågade en kille i 15-18 års åldern mer tillgång till interaktiv läsning. Han berättade om att han hade dyselexi och att hans läslust tog fart då han hittade ett historiskt datorspel där han var tvungen att läsa för att komma vidare i spelet.

Vi kanske inte ska vara så rädda när det dyker upp nya saker, vi ska däremot vara intresserade och försöka sätta oss in i det nya. Först då kan vi se möjligheterna, se framåt och få förståelse för det som är nu.

Det skrivs och läses som aldrig förr i klassrummen

Postat av
2

Ibland görs det på en surfplatta,

ibland på papper,

ibland i en bok,

ibland med penna i ett räknehäfte,

… och ibland görs det på datorn.

 Ville bara säga det om någon inte tror att vi gör det vi ska göra i skolan.

YouTube – en källa till att förstå

Postat av
Svara

Jag uppmärksammas ofta på att eleverna och jag inte pratar samma språk. Jag utgår från att de kan och vet när de inte gör det. Jag blir också glad när jag inser att jag fångar in ett sådant ögonblick och slussar vidare diskussionen så att det till slut blir uppenbart för eleven vad jag pratar om eller vad en bok försöker berätta.

Ibland kan det vara svårt att komma igång med en bok, det vet både du och jag. Därför satte jag mig tillsammans med en elev för att läsa det första kapitlet, diskutera innehållet och begrepp, så att boken kanske skulle bli lite enklare att komma in i. I boken läser jag ordet ”sluss” för boken handlar om att slussa. Det är ett ord som eleven inte alls har några referensramar till, vet inte vad en sluss är och vad det innebär att slussa. Jag försöker förklara med ord och ”ritar i luften” när jag inser att det inte är lätt att förstå hur vatten på så olika nivåer går att åka vidare på. Jag förtydligar allt detta med några YouTube- klipp och till slut säger eleven:

- Aha, nu förstår jag!

Och här är klippet och det är lätt att förstå vad slussa är när vi i en skolsal på Gotland får möjlighet att slussa, på ”riktigt”, höra vattnet brusa och känna hur det stänker och forsar omkring oss:

Att glutta på vad någon annan skriver

Postat av
Svara

Jag ser något spännande hända när mina elever skriver i de bloggar som vi har tillsammans. De kan glutta lite på vad någon annan skriver och få draghjälp, inspiration och skrivhjälp när de inte riktigt vet vad de själva ska skriva om. Vår blogg blir en mötesplats där eleverna träffas och där de hjälper varandra utan att vara riktigt medvetna om det. De stöttar varandra. Hade eleverna enbart gjort sina skoluppgifter i en skrivbok eller i ett räknehäfte hade de inte kunnat dela med sig på samma sätt. Chansen att glutta i en skrivbok som ligger i en skolbänk eller i en låda är inte så stor. En blogg är öppen för alla som vill titta in.