Jag har tittat tillbaka för att kunna se framåt

Jag har blivit så inspirerad av kollegor runt om i Sverige som på olika sätt arbetar med elevernas lärande – tänk vilken fantastisk lärarkår som varje dag undervisar runt om i Sveriges skolor. Björklund borde vara stolt som en tupp!

Jag har läst vad mina kollegor skrivit, tittat och läst på det som de länkat till och jag har lyssnat på dem när de har föreläst. När jag har inspirerats har jag självklart funderat hur jag själv arbetar med de områden som kollegorna har berättat om och hänvisat till. Utifrån det har jag funderat över min egen undervisning, min roll i klassrummet, elevernas kunskapsnivåer, elevernas lärande, elevernas inflytande på undervisningen, klassrummets utformning, elevernas språkutveckling och deras kunskaper i matematik. Elevernas resultat återspeglar min undervisning – så är det bara och det har fått mig att se tillbaka på vad jag har gjort under detta läsår för att på så sätt kunna se framåt. Se framåt och ändra på invanda mönster som behöver utvecklas och/eller undersökas djupare.

Jag satte mig helt enkelt ner och gjorde en tankekarta över saker som jag och eleverna kommer att fokusera mycket på under nästa läsår. Först kändes det lite sådär att visa upp mina ”tillkortakommanden” här på bloggen men samtidigt är det väl bara så det är. Alla lärare behöver ständigt utvärdera och fundera hur de ska utveckla sin undervisning för att eleverna ska känna sig motiverade och intresserade av den undervisning som erbjuds. Visst vore det intressant att se hur jag, du och alla andra funderar kring vårt uppdrag och tänk att samla alla våra fundering – det skulle bli värsta dokumentationen om vad vi lärare vill och behöver utveckla. En lärare till har i alla fall funderat och delgivit oss andra, nämligen Johan Falk. Han har verkligen strukturerat upp sina tankar medan ni hos mig får fundera hur jag tänker utifrån min tankekarta.

tankekarta

Nyfiket undrar jag nu hur du har tänkt, när du har tittat tillbaka för att kunna se framåt och kanske ändra något litet i kommande undervisning? Det vore så himla intressant att få ta del av.

Scratch i undervisningen

Jag kom i kontakt med Scratch för något år sedan och installerade det direkt på min egen dator som sedan en intresserad elev fick använda men det blev tyvärr inte mycket mer än så. Jag själv lade inte ner så mycket arbete på hur det går till att programmera och hela Scratchtanken rann ut i sanden. Nu vill jag ta tag i det här igen och känner att jag själv måste sätta mig in lite mer i hur det går till att programmera och sedan höra med eleverna vad de skulle tänka sig att göra. Åsa Kronkvist har gjort en bra och enkel instruktionsfilm om hur du programmerar i Scratch:

För någon vecka sedan skrev jag en tweet för att se om någon lärare använde sig av Scratch i undervisningen och jag fick svar på en gång. Det i sin tur har gjort att jag nu navigerar runt på nätet för att hitta andra som arbetar med Scratch, jag läser och jag ser på olika tutorials, videos och webinars. Jag vill lära mig hur andra lärare gör, tänker och funderar kring användandet av Scratch i undervisningen.

Vad, hur, varför Scratch? – Webinar – Four questions about Scratch with Mitch Resnick and Karen Brennen:

Four questions about Scratch – Webinariet som PDF

Här är några användbara länkar för att lära dig lite mer:

Scratch – Kreativ teknik och nya lärandeperspektiv – Omvärldsbloggen

Morgondagens förutsättningar för digitalt lärande? – Omvärldsbloggen

Scratchkonferens – Anders Berggren, IKT-pedagog på Smedjebacken

Få svar på dina funderingar kring Scratch – Scratch Ed

ScratchDay på Flickr

Följ på Twitter

Andra Scratchwebinarer

Och det här är nog bara början. Jag funderar också på hur och Scratch hör ihop och utan att ha kollat upp det känns det som om alla fem förmågor är aktiva under skapandet av ett Scratchprojekt. Jag lär återkomma med fler blogginlägg när jag börjar förstå vad Scratch faktiskt kan användas till. Nu tänker jag mig ”bara” programmering men jag är övertygad om att det inte riktigt är så. Vet t ex att alla projekt ligger under Creative commons och hela ”Skratchidéen bygger på ett liknande tänk som Flickr och YouTube – dela med dig av det du har gjort på en plattform och andra kan ta del av vad du gjort och i Scratch går det t o m att ladda ner någon annans projekt, se hur det är uppbyggt och vill du kan du ändra och göra det till ditt.

Ser fram emot en spännannde resa i Scratch kreativa värld och har du frågor eller erfarenhet om att arbeta med Scratch i undervisningen vore jag glad om du skrev ner det här i kommentarsfältet.

 

 

Utseendet spelar faktiskt roll

Mina elever har fått ett fantastiskt erbjudande från Högskolan på Gotland. Mina elever samarbetar med högskolestudenter på Institutionen för speldesign, teknik och lärande. Det är precis så här skolan ska fungera – att eleverna får samarbeta med andra i närsamhället eller i världen och göra meningsfulla uppgifter som har betydelse i det samhälle eleverna lever i och att det arbete de gör samtidigt har anknytning till läroplanens innehåll. Mina elever arbetar i par för att komma på idéer till vad en app skulle kunna tänkas innehålla och studenterna på högskolan ska i januari 2013 börja att programmera dessa och slutligen ska det finnas en andorid Eskelhemsapp att ladda hem – häftigt! Ni skulle höra eleverna diskussioner med varandra när de presenterar, motiverar, argumenterar, diskuterar under dessa lektioner! Jag vill inte avslöja för mycket vad appen ska innehålla exakt så här i början av projektet men kreativiteten och idéerna är absolut ingen bristvara hos eleverna. Eleverna fick först en introduktion (en kort och bra föreläsning med tillhörande PowerPoint) av läraren på högskolan vad det faktiskt innebär att göra en app och vad eleverna behöver tänka på.

IMG_1374 Ett bra tips som eleverna fick var att göra en app där innehållet är något som eleverna själva tycker om eller har ett stort intresse för. Tittar jag på innehållet i apparna nu så har det faktiskt också blivit precis så. För att lätt hålla kontakt med studenterna och ansvarig lärare på högskolan, då vi befinner oss ca 2,5 mil från Visby, har det startats en FB-grupp där eleverna skriver in sina funderingar och får svar av studenter och läraren på högskolan. Enkelt, snabbt och ett bra sätt att använda Facebook på i skolan.

IMG_1425

 

I dessa ”Minecraft-tider” där grafiken kanske inte är det som ”prioriteras” utan man fokuserar på en ”kantigare design” där en kreativ och problemlösande app uppenbarar sig gör att jag blir nyfiken på elevernas tankar kring design och grafik. Jag har i dagarna också testat appen Blocksworld som bygger på samma princip som Minecraft – bygga med kuber och det är faktiskt väldigt roligt. I Facebookgruppen dyker det bl a upp frågor från eleverna kring grafik och design. Det märks att mina elever vill ha så häftiga appar som möjligt när det kommer till grafiken. De har använt många appar i vårt arbete med iPads och det är kanske därifrån önskan om fin och häftig design kommer:

  • Kan ni göra så att det blir bättre gubbar och bakgrund som ser ut som en riktig xxxx?
  • Vi undrar om spelen kommer att vara i 2D eller 3D?
  • Ifall man ska rita en xxx måste man rita en bild för varje rörelse?
  • Ska vi rita för hand eller i Paint?
  • Ska ni göra datagjorda bilder av våra bilder/skisser/teckningar?

Utseendet spelar alltså stor roll för eleverna. Hur apparna kommer att se ut får framtiden utvisa. Eleverna kommer att få vara en del av själva kodandet – inte i praktiken men som bolllplank och support så att elevernas idéer om sina appar faktiskt blir så nära deras ursprungsidé som möjligt. Allt som eleverna skriver och skissar på sparas i plastmappar. Det ska bli roligt att se vad de själva tycker när de får blicka tillbaka och jämföra hur den färdiga appen blev utifrån alla bilder och tankar som de präntat ner på papper eller i Paint under arbetets gång.

IMG_1439Här ovanför upptäckte eleverna att de måste tänka på vilka färgkombinationer som funkar ihop. Mörkblå och svart var inget vidare som ni ser :)

I detta apparbete arbetar eleverna ständigt med olika förmågor. Den analytiska förmåga då de beskriver orsaker och konsekvenser, föreslår lösningar, påvisar samband, jämför likheter och skillnader. Den metakognitiva förmågan aktiveras också då de väljer mellan olika strategier och prövar och omprövar mest hela tiden och den kommunikativa som jag redan har berört här ovanför.

 

Hur sjutton ska jag synliggöra förmågorna?

Ni är säkert många som har förmågorna från läroplanen som något medvetet i er undervisning, bedömning, planering etc. Jag gör som jag alltid gör – jag trevar mig fram i jakt på att förstå, synliggöra och medvetandegöra. Längs med vägen brukar jag göra fel, misslyckas och sakta men säkert göra min ”vingliga” färd något mer rak och mot ett mål som jag till sist kan greppa.

Just nu felar och misslyckas jag i min ”jakt” att medvetandegöra förmågorna för mig OCH eleverna. Förmågorna har inte varit så synliga i min undervisning som jag idag önskar att de borde ha varit – varken för mig eller för eleverna. Därför blev jag oerhört glad när jag hittade Katja Mårtenssons förmågevägg, vilken fick mig att säga: Aha!!! Nu har jag trevat mig fram, genom Katjas förmågevägg, via Göran Svanelids artikel i Pedagogiska magasinet till att  I The Big Five vänder och vrider vi på det mesta som har koppling till förmågorna i förskola, fritidshem, grundskola och gymnasium.

Och vad gör jag då tillsammans med eleverna för att synliggöra förmågorna? Ja, två saker har jag gjort så här långt:

ipadpanelen har eleverna under de senaste veckorna fått skriva vilka förmågor de har arbetat med när de skrivit blogginlägg, gjort filmer i iMovie och recenserat appar. Här ser du ett exempel på det:

Det finns fler exempel om du går in på ipadpanelen. Under eller efter lektionerna får eleverna i par eller i grupp diskutera vilka förmågor de har arbetat med vid t ex en matematiklektion, en skogsdag eller en svenskalektion, vilket bara tar några minuter i anspråk. Den här bilden får illustrera det (även om inte eleverna står så här i klunga och pekar). Det här tycker eleverna att de har arbetat med under dagens matematiklekiton. I vanliga fall brukar de samlas framför förmågeväggen och berätta för varandra vilka förmågor de arbetat med och vilka moment förmågorna kan kopplas till.

Om detta är rätt väg att gå vet jag inte, men jag prövar mig fram tillsammans med eleverna. Och det märks redan nu att de ibland går förbi väggen och säger: Idag har vi arbetat med att planera, diskuterat och argumentera :)

Publicerat i The Big Five | Märkt förmågevägg, Ipadpanelen, Katja Mårtensson, medvetandegöra, synliggöra, | 3 Kommentarer

Varje måndag kl 19 diskuterar vi förmågor i The Big Five

På en vecka har vuxit lavinartat. För en vecka sedan startade jag gruppen och idag på morgonen är vi nästan 300 personer som på ett eller annat sätt är intresserade av att diskutera förmågorna som finns i Lgr11/Läroplanen för förskolan/Gy11 och vi blir bara fler och fler under tiden jag skriver detta inlägg.

TheBigFive av Marie Andersson

Igår kväll diskuterades det för fullt i gruppen då Anna Kaya kom med ett förslag om att vi skulle diskutera en förmåga i taget vilket kändes som en toppenidé tyckte jag och många andra i gruppen. Det har resulterat i att jag varje måndag efter klockan 19.00 kommer att lägga upp en specifik förmåga som alla i gruppen har en vecka på sig att diskutera, vända ut och in på, klura, delge varandra och förhoppningsvis bringa lite klarhet i. Veckan därpå kommer en ny förmåga att publiceras efter kl 19.00 och så fortsätter det så länge vi vill diskutera och utbyta erfarenheter.

Om du ännu inte är med i är det bara att begära inträde och är du redan medlem kan du bjuda in dina vänner som kan tänkas vara intresserade att delta och på så sätt sprids våra erfarenheter runt om i skolsverige. Om vi diskuterar förmågor eller The Big Five på Twitter kan vi använda hashtagen #thebig5 så är det lätt att hitta tillbaka.

Publicerat i The Big Five | Märkt förmågorna, förskolan, grundskolan, gymnasiet, högskola, | 2 Kommentarer