Någon gång måste vara den första och idag blev det så. Eleverna skulle efter en bedömingsmatris, som jag har knåpat ihop men lite inspiration från nätet, bedöma varandra när de presenterade grundläggande stavningsregler, skiljetecken och språkriktighet.
Så här i efterhand var det mer fokus på själva görandet i den muntliga presentationen och mindre på innehållet men jag tycker eleverna fixade det lysande. De arbetar i efter Pauline Gibons bok Stärk språket stärk lärandet. Idag samlades de i hemgruppen för att bedöma varandra. Viss nervositet fanns hos vissa elever innan och tankar om att skulle verkligen kompisarna bedöma rimligt och riktigt dök upp. Vi diskuterade att det inte var meningen att någon skulle sättas dit och efter det verkade eleverna redo för att bli bedömda. Eftersom det var första gången de skulle bedöma efter en matris fick de i grupp bedöma den expert som presenterade sitt expertområde. Fyra grupper utspridda i skolan gick helt enkelt inte att följa för mig som lärare. Jag bestämde därför att varje grupp skulle ha en iPad med sig för att spela in hela bedömningssituationen. Jag hade med andra ord en väldigt anonym roll i kamratbedömningssituationen och det visste eleverna om. Jag höll mig undan. Efter lektionen fick alla elever skriva en exil ticket
och det är alltid lika spännande att läsa vad eleverna tycker om den undervisning de är en del av:
- Jag tyckte det var jättekul istället för att man ska läsa inför hela klassen
- Det var bra att använda kamratbedömning för det fungerade bra.
- Jag tyckte det var bra och kul för då var man inte lika nervös när det inte var så många.
- Det var bra att arbeta med hemgruppen för att alla var snälla. Det var bra att ha en bedömningsmatris för då ser man vad man har gjort bra och mindre bra.
- Jag tyckte det var kul att använda bedömningsmatrisen för då vet man vad man ska göra bättre.
- Jag tyckte det var kul för att man fick höra vad sina kamrater tyckte.
- Roligt att kamraterna bedömde och det var roligt att bedöma.
- Bra för att man får veta vad man kan förbättra.
- Det var bra att kompisarna fick säga vad de tyckte. Jag blev mer motiverad.
- Det var bra för man lärde sig av varandra. Det var bra att ha användning av bedömningsmatrisen.
- Jag tyckte det var bra och kul för att vi redovisade för bara 3 stycken istället för alla.
För mig har det varit en mycket intressant och givande eftermiddag när jag har suttit med de ifyllda bedömningsmatriserna framför mig och samtidigt lyssnat på elevernas inspelade samtal. Kloka ungar! I nästan varje bedömningsmatris så hade jag bedömt precis likadant som de. Endast vid två tillfällen tyckte jag att eleverna kunde ha bedömt sin kamrat ett snäpp högre.
Efter att ha lyssnat och tittat på elevernas bedömningar har jag några tankar och funderingar att ta ställning till:
- Matrisen hade fokus på en muntlig presentation och jag hade inte så mycket fokus på innehållet som presenterades. Här vill jag bli tydligare med fokus på innehållet.
- När eleverna hade valt att skriva längre texter inför presentationen så bedömdes de av sina kompisar att de läste mer innantill. Hade eleverna valt stödord eller tankekarta bedömdes de kunna läsa mer fritt och utantill. Det här vill jag lyfta med eleverna. Intressant iakttagelse.
- Jag vill veta om varje elev tyckte att de hade blivit rimligt bedömda eller inte.
- Jag vill att eleverna utvärderar min matris, både till form och innehåll. Kanske vill de ändra på något.
- Eleverna kunde ha gett mer tydliga exempel på det som de presenterade.
- Några av eleverna pratar på inspelningen om att kroppsspråk ibland stör och ibland bidrar till presentationen. När och vad stör och/eller förstör? Intressant, det vill jag veta mer om vad eleverna tycker.
- Eleverna känner oro/rädsla/pirr inför att göra en muntlig presentation. En elev uttrycker det så här: Det känns väldigt skönt att ha samma hemgrupp sen också (i ett annat ämne med min kollega). Åh vad bra att vi får lära känna varandra i den här hemgruppen först. Då behöver vi inte vara rädd för att prata. I tvåan och trean var man ju livrädd för att redovisa. Det här var jag inte alls medveten om. Jag trodde de kände sig trygga i gruppen. Mycket intressant och oerhört viktig insikt som jag tar med mig.
- Att spela in elevernas presentationer gav så mycket mer än vad jag först hade trott. Saker som jag kanske inte alls hade fått reda på annars. Det kändes ibland som jag satt och tjuvlyssnade på deras diskussioner. Vissa grupper spelade bara in själva presentationen medan andra grupper spelade in när de även diskuterade hur de skulle bedöma etc. Det sistnämnda gav mig allra mest.
En mycket lärorik dag för mig och ett steg i rätt riktning mot kamratbedömning. Jag är helt övertygad om att matriserna kommer se helt annorlunda ju mer vi arbetar med dem. Är du nyfiken på hur matrisen ser ut? Du hittar den här och jag tar gärna emot feedback för att utveckla den till något bättre: Bedömningsmatris Muntlig presentation
Pingback: Och så var det här med kamratbedömning – artikel | Utbildning i Svedala
Underbart att läsa om er resa tillsammans. Jag tror att det var klokt att du hade fokuserat på bara den muntliga presentationen. Annars kanske det blir för många moment eleverna ska bedöma. Nästa gång kanske fokuset ska vara på något annat. Jag är spänd hur det går nästa gång eleverna ska redovisa och då tänker jag på om de har tagit till sig kamratbedömningen och utvecklar sin egen redovisning.