Vilka är argumenten?

Att låta eleverna få använda sina mobiltelefoner eller inte på lektionen är en het potatis.

mobilen i undervisningen

För mig är det en självklarhet att den får användas om den kan användas som ett pedagogiskt verktyg – vilket den kan:

  • skriva SMS (kommunikation: engelska, svenska, tyska, japanska – ja vilket språk som helst)
  • skicka MMS (kommunikation: bild, engelska, svenska, tyska, japanska – ja vilket språk som helst)
  • fotografera (kommunikaiton: bild, svenska, engelska osv)
  • videofilma (kommunikation: bild, svenska, engelska osv)
  • använda miniräknare (matematik)
  • dokumentera (språk, bild)
  • geocaching (geografi, svenska, engelska, matematik)
  • appar (alla ämnen)
  • musik (musik)
  • tidtagning (matematik, idrott)
  • klocka (matematik, engelska)
  • ljud (svenska, musik osv)
  • spel (alla ämnen)
  • … och säkert en hel del andra saker

mobilen i undervisningen

Så vilka är argumenten EGENTLIGEN för att inte använda mobilen i undervisningen?

2 reaktion på “Vilka är argumenten?

  1. Jag är på! Mobiler som pedagogiskt redskap, absolut. Frågan är bara hur man hanterar att använda ett pedagogiskt redskap i undervisningen som inte ägas av skolan och som vi inte självklart kan förutsätta och räkna med att alla elever har. Skolan ska inte behöva kosta något för eleverna. Hur känner sig den/de elever som ingen mobil har? Kan skolan ha lånemobiler?
    Jag trycker också att man behöver vara vaksam på att mobilen många gånger är en stark statussymbol. I skolor med upptagingsområden med stor sociokulturell spridning kan detta bli ett dilemma. Iphone kontra en trasig gammal Nokia… Vad säger det om mobilägaren i elevernas ögon? Ska vi erbjuda en arena där statusprylar kan locka till rangordning? Man kan säkert hitta vägar att hantera detta, det kanske till och med kan bidra till goda samtal..?
    Hur hanterar du dessa aspekter?

    • Kläder, skor och andra prylar är också statusprylar så jag tror inte att mobiltelefonen gör någon större skillnad – eleverna har säkert redan koll på vem som har vad. Självklart är jag medveten om att skolan inte ska kosta några pengar och det är en mycket viktig aspekt att ta hänsyn till. Lika väl som vi köper in papper, pennor eller miniräknare till skolan kan vi köpa in en ”skolmobil” som kan användas av alla elever – oavsett sociokulturell bakgrund. Jag har också lånat ut min egen mobil till elever som inte har haft någon mobil de gånger vi har använt mobilen i undervisningen. Och visst kan det bli intressanta diskussioner – det är ju inte prylar som skapar människan utan det är ju människan i sig vi ska se och respektera. Det jag vill framföra i blogginlägget är undran om varför så många lärare inte tillåter elever att använda mobilen i skolan – inte ens som miniräknare (vilket alla mobiltelefoner har, oavsett årsmodell). Tack för dina argument!

Kommentera