Mobiltelefon – ja visst

Elevens mobiltelefon – ett verktyg för lärande.

20140410-175455.jpg

Leta upp klassbloggen

20140410-175508.jpg

Ladda ner en skrivmall från Dropbox.

20140410-175523.jpg

Tillsammans hittar vi information om Plan.

Släng din mobil i en glassback

 

Vad skulle du tycka om att slänga ner din mobiltelefon i en glassback när du gick på möte eller på en konferens. Syftet till att du ska lämna ifrån dig din mobil är antagligen att den som håller i mötet/konferensen inte vill att du ska använda den, tappa fokus eller störa. Kanske fuska, vad vet jag. Jag skulle då inte gilla uppmaningen ett endaste dugg.

Kom att tänka på liknelsen med att lärare begär av sina elever att de ska lägga ner sin mobil i en glassback, en låda eller ett sk ”mobildagis”.

Mobiltelefonen – en källa till… ALLT

Jag satt på en SL-buss, bakom två tonåringar som var på väg till skolan. Nyfiken som jag är undrade jag vad de diskuterade då de samtalade över en av deras mobiltelefoner. De använde mobiltelefonen för att kolla sitt schema och hur den kommande skoldagen skulle se ut.

Många är diskussionerna om att eleverna inte får använda sina mobiltelefoner i skolan. Jag förstår inte det då jag ser möjligheterna med mobiltelefonen. Tänk så mycket eleverna och vi tillsammans skulle kunna göra om vi använde mobiltelefonerna. Idag är ju inte mobiltelefonen enbart en telefon, den är ju så mycket mer och har eleven möjlighet att ha en smartphone är den ju egentligen ALLT:

  • kamera
  • telefon
  • dator
  • diktafon
  • videokamera
  • pedagogiskt verktyg
  • skrivverktyg
  • nyhetsflöde
  • kommunikationslänk
  • uppslagsbok
  • filmvisare
  • spel
  • språkutveckling
  • navigering
  • GPS
  • bloggverktyg
… listan skulle kunna göras hur lång som helst och jag blir väldigt besviken, å elevernas vägnar, när jag hittar en skoltipspromenadfråga som ser ut så här. Här verkar skolan ha bestämt att mobiltelefonen inte ska användas i undervisningen…

 

 

Vad signalerar orden

Jag hajade till när jag läste en av tipspromenadfrågorna!

Skolan kan inte stå utanför dokumentationen av 2000-talet

2000- talet lär bli det århundrade som blir det mest dokumenterade genom tiderna (självklart eftersom vi har den teknik vi har). Överallt där jag vänder min blick ser jag gamla och unga människor med kameror, mobiltelefoner och iPadar – och de dokomenterar precis allt. Vardagliga händelser, födelsedagar, semesterresan, dödsfall, födslar, kompisar, lägret, nya kameran, osynliga tallrikar, tror inte att det inte finns något som inte fotograferas.

Hur gör du och jag i skolan? Möter vi eleverna i deras intressen och det självklara? Låter vi eleverna dokumentera sina arbeten med bild och ljud? Har skolan tillgång till en klassuppsättning  digitalkamerorTillåts mobilerna i undervisningen där de skulle kunna användas till dokumentation eller något annat kreativt som skapar nyfikenhet och engagemang hos eleverna kring det skolarbete de arbetar med?

Skolan kan inte stå utanför dokumentationen av 2000-talet när övriga samhället fotograferar varje dag, timme, minut och sekund – i varje gränd, torg och stad.

Säg ja till kameror och mobiltelefoner i klassrummet som en del av vår undervisning och dela sedan med er av era bilder på olika webbplatser. Varför inte en egen webbsida, ett Flickr-konto eller klassens egen YouTube-kanal.

Vilka är argumenten?

Att låta eleverna få använda sina mobiltelefoner eller inte på lektionen är en het potatis.

mobilen i undervisningen

För mig är det en självklarhet att den får användas om den kan användas som ett pedagogiskt verktyg – vilket den kan:

  • skriva SMS (kommunikation: engelska, svenska, tyska, japanska – ja vilket språk som helst)
  • skicka MMS (kommunikation: bild, engelska, svenska, tyska, japanska – ja vilket språk som helst)
  • fotografera (kommunikaiton: bild, svenska, engelska osv)
  • videofilma (kommunikation: bild, svenska, engelska osv)
  • använda miniräknare (matematik)
  • dokumentera (språk, bild)
  • geocaching (geografi, svenska, engelska, matematik)
  • appar (alla ämnen)
  • musik (musik)
  • tidtagning (matematik, idrott)
  • klocka (matematik, engelska)
  • ljud (svenska, musik osv)
  • spel (alla ämnen)
  • … och säkert en hel del andra saker

mobilen i undervisningen

Så vilka är argumenten EGENTLIGEN för att inte använda mobilen i undervisningen?

Bilden, fotografiet och filmen – vi måste använda oss av dem i undervisningen!

Vi har ett klart och tydligt uppdrag att arbeta med bild i skola, det står klart och tydligt i kursplanen i bild:

Ämnets syfte och roll i utbildningen

Bilder har framställts och införlivats med människans språk- och begreppsvärld genom hela hennes kända historia. Bild och bildkonst ger därför unika möjligheter till studier och reflektion kring människors sätt att tänka, skapa och uppleva sig själva och omvärlden i olika tider och kulturer och utgör en viktig del av det kulturarv skolan skall förmedla. Bilder och bildarbete är också i sig ett redskap för utveckling och lärande.

Utbildningen i ämnet syftar till att utveckla såväl kunskaper om bilden som kunskaper i att framställa, analysera och kommunicera med bilder. Den skall utveckla lust, kreativitet och skapande förmåga, ge allmänbildning inom bildområdet och leda till att eleven skaffar sig en egen ståndpunkt i en verklighet med stort visuellt informationsflöde.

Bilder och olika former av konstnärlig gestaltning öppnar möjligheter till att formulera frågor, uppleva och reflektera över egna och andras erfarenheter samt stimulerar förmågan att kritiskt granska och pröva sina ställningstaganden. Kunskaper om bilder och bildkommunikation är en viktig förutsättning för att aktivt delta i samhällslivet. Utveckling av bildförmågan ökar barns och ungas möjlighet att använda sin kulturella yttrandefrihet vilken rymmer såväl rätten att bilda egna åsikter som att utöva inflytande. Utbildningen hävdar barns och ungdomars rätt att till fullo delta i det konstnärliga och kulturella livet samt garanterar dem, tillsammans med samhällets kulturinstitutioner och fria kulturliv, rätten till kulturell mångfald.

Utbildningen uppövar förmågan att se, känna på och reflektera över den yttre och inre miljöns form, färg och funktion samt miljöns betydelse för trivsel, arbetslust och utbildningsresultat. Utbildningen tillgodoser behovet av skönhet och viljan att aktivt förbättra den egna miljön.

Kunskaper om bild och bildframställning har stor betydelse för arbetet i skolan och för elevernas övriga liv och verksamhet. Bildspråket är en av flera vägar till kunskap och personlig utveckling. I arbetet med bilder gestaltas erfarenheter och produceras kunskap som blir synlig, gripbar och möjlig att förmedla. Genom sin estetiska och kommunikativa karaktär kan bildämnet bidra till att främja skolan som kulturmiljö, kulturarbetet i undervisningen samt delaktighet och eget skapande.

Jag länkade till en intressant skrivning från forskning.se tidigare i veckan. Hur mycket vi egentligen arbetar med bild och på vilket sätt, det har jag ingen aning om men mer eller mindre de flesta elever äger en mobiltelefon och/eller en digitalkamera. För dem är det naturligt att använda sig av bilder för att kommunicera eftersom det är så lätt att skicka och dela med sig med mobiltelefonen i fickan. I förra veckan band vi lingonkransar till luciatåget och när kransarna var klara sa en elev: Jag måste ta en bild och skicka till mamma. Vi kommunicerar inte enbart med text idag utan fotografier och filmsnuttar blir mer och mer en självklar del av elevernas vardag och det lyfts klart och tydligt fram i kursplanen i svenska.

Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läsning utan kan ske även genom avlyssning, drama, rollspel, film, video och bildstudium. Ämnet utvecklar elevens förmåga att förstå, uppleva och tolka texter. Ett vidgat textbegrepp innefattar förutom skrivna och talade texter även bilder.

Om det är en naturlig del av de vuxnas vardag att kommunicera via bilder vet jag inte, men vi som arbetar i skolan måste vara medvetna om att bilden har stor betydelse för dagens barn och ungdomar och kan vi inget måste vi lära oss, var nyfikna och intresserade av det outforskade.

Jag har genom andra fotointresserade kommit i kontakt med Fotosöndag. Jag gillar idéen med att fotografera utifrån ett bestämt tema och sedan delge andra sina bilder och jag ser många möjligheter att använda Fotosöndag i undervisningen. Det finns säkert många andra intressanta fotoprojekt eller liknande ute på nätet som också eleverna skulle kunna utforska- jag har bara inte hittat dem än.

Emil, Kajsa och Lisa – snart öppnar de dörren till ditt eller mitt klassrum

Det här är Emil 3½ som lär sig engelska med hjälp av en app, Peekabo barn, i iPhone och jag känner Emil väl.

Jag önskar att vi som arbetar i skolan funderar på följande: Vi kommer att ha Emil och även Kajsa och Lisa (här nedanför) i våra klassrum – SNART! Och vad innebär det för oss lärare? Vilka pedagogiska verktyg använder vi idag och vilka pedagogiska verktyg behöver vi lära oss mer om? Det är viktiga saker för oss lärare att ta ställning till och därmed är det också en skyldighet att lära oss mer om just detta, om vi nu inte har en kunskap om det. För det kommer inte att räcka med att använda penna, papper, kritor och böcker i våra klassrum eftersom de här barnen har större krav på oss än så.

Vill du veta mer om våra framtida elever tycker jag absolut att du ska läsa Medierådets rapport om ”Småungar & medier 2010”.

… och här är några andra barn som också använder sig av datorer och mobiltelefoner:

Kajsa:

Lisa:

Till slut kan man ju undra om de här barnen bara sitter vid en dator eller med en smartphone i sin hand hela dagarna? Nä, det gör de verkligen inte. Jag vet att de här barnen läser böcker, leker med lego, gör flanellografberättelser, har prinsesskalas, gör vackra pärlhalsband, åker skridskor, studsar på studsmattor, tittar på TV, är ute och leker, smutsar ner sig, klappar djur, äter godis och glass och skrattar – ja de är som barn är mest – helt underbara!