Att skriva sig till läsning – på engelska

Jag ska låta eleverna pröva att skriva sig till läsning imorgon – på engelska. Den förträffliga appen Skolstil funkar alldeles utmärkt till ändamålet. Om man ställer om språket på paddan till engelska läser appen Skolstil upp exakt vad du skriver på engelska. Jag testade att skriva på engelska som det låter och på en gång hör jag att det blir fel då appen läser precis det jag skrivit. Jag tror på det hör – återstår att se om det stämmer.

20120902-191836.jpg

Kommentarsmaterialet tydliggör uppdraget

20120710-084918.jpg

Jag anstränger mig verkligen att inte arbeta på sommarlovet. Hittills har det fungerat väldigt bra. Igår, på Twitter,kom en länk från Skolverket angående kommentarsmaterialet Få syn på språket. Kunde inte låta bli att ladda ner det till paddan för att läsas senare. När jag ändå höll på laddade jag ner kommentarsmaterial till matematik och engelska och den senare blev gårdagens kvällslektyr.

När jag läst klart det 26-sidiga häftet insåg jag att hela uppdraget, vad gäller engelskan, tydliggjordes – värdegrunden, övergripande mål och riktlinjer, syftet, förmågorna, det centrala innehållet och kunskapskraven. Aha! Mmm. Ja just det! Jaha?

Allt blev till en helhet.

Att inspireras av ett YouTubeklipp och sedan göra undervisning av det

Fick ett tips av dottern om ett roligt YouTubeklipp och det var roligt. Jag såg undervisning i musik, engelska, drama, svenska etc framför mig. Håll till godo:

eller den här:

Ett gott skratt förlänger…

Två elever, några papperslappar, ett samtal på engelska och en massa fniss, gurgel och skratt. Jag satt bredvid och kunde inte heller låta bli att skratta. Ingen skrattade åt – alla skrattade tillsammans. Ett försök att beskriva en räka på engelska, där eleven ivrigt förklarade, gestikulerade och prövade sig fram resulterade i att vi som lyssnade verkligen försökte förstå men vi kunde inte komma på vad som beskrevs. Men vi var aktiva, pratade och lyssnade. Vi kommunicerade och prövade oss fram.

Ja tänk vad lite som behövs för att skratten inte kan låta bli att bli skrattade.

Matematiken – en språngbräda till andra ämnen

Jag läser och fördjupar mig i matematikbokens innehåll. Jag vill att eleverna ska komma åt mer än att bara flytta siffror och att snabbt gå vidare till nästa uppgift för att bli ”klar”. Jag vill att eleverna ska få en förståelse för att matematiken är en del av ett sammanhang. Jag har hittat matematikböcker vars innehåll är mindre bra (enligt mitt sätt att se) och andra som är bättre. Vissa böcker innehåller riktig fakta och det i sin tur innebär att om vi lärare stannade till vid dessa faktauppgifter skulle eleverna få möjlighet att fördjupa sig och få in matematiken i ett sammanhang. I och för sig blir det kanske inte matematik då utan matematiken blir en språngbräda till andra ämnen. Jag ska ge ett exempel så kanske mina funderingar klarnar:

I en matematikbok tas Broloppet upp i en av uppgifterna. Eleven får information om att Broloppet går mellan Danmark och Sverige och att det är finns olika avstånd att förhålla sig till för att till slut räkna ut hur långt Broloppet är. Ja, den uppgiften löses kanske snabbt av vissa elever och andra behöver lite mer tid och hjälp. Och sen då…? Eleven går vidare till nästa tal och reflekterar antagligen inte mer över vad Broloppet är. Här skulle du och jag kunna stanna upp, samla hela klassen och börja med att visa ett YouTubeklipp om Broloppet. Då får eleverna något att relatera till och Broloppet blir mer än en isolerad räkneuppgift i en matematikbok.

Utifrån filmen/filmerna kan man sedan höra vad eleverna vill veta mer om och jag som lärare kanske redan från början har funderat kring:

  • Varför finns det en bro mellan Danmark och Sverige?
  • Vad heter bron?
  • Hur lång är bron?
  • Vilket vatten flyter under bron?
  • Vad heter det lustiga vridna huset och var finns det?
  • Hur långt är Broloppet i m, dm, cm, mm?
  • Hur många tror du springer Broloppet?
  • Hur många tjejer/killar springer Broloppet?
  • Var startar de?
  • Var går de i mål?
  • Vad heter ön?
  • Hur många liter vatten skulle kunna tänkas att gå åt?
  • Hur låter det när de pratar danska?
  • Hur räknar de i Danmark?
  • Vart tar vägen vägen när den går ner i havet?
  • Varför flög ett flygplan så nära de som skulle springa?
  • Vi tittar på Google Earth

Utifrån våra funderingar har vi sedan åtskilliga lektioner planerade. Det blir geografi, historia, svenska, engelska, matematik –  matematiken hamnar i ett sammanhang och det är väl så vi vill att eleverna ska lära sig. Självklart behöver eleverna färdighetsträna sina matematikkunskaper, det är inte det jag funderar kring – men jag gillar helhetstänket. Så fram med, gemensamma diskussioner, YouTube, Wikipedia, GoogleEarth och se till att matematiken blir en språngbräda till andra ämnen.

… och så här skrev @ellwe på Twitter som en kommentar på ovanstående inlägg: ”skippa boken i det fallet helt och kör broloppetfilmerna som uppstart, låt eleverna formulera problem -> relevant matte!

Mer spelfilm i undervisningen

Vi har under veckan sett på Titanic. Jag valde filmen eftersom den passade in i vår undervisning om bl a utvandringen till Amerika. Men tänk så mycket annat vi fick på köpet:

  • All historia kring Titanic
  • Geografi – med England, Amerika, Atlanten och så lite till.
  • Frågor från eleverna mest hela tiden – Varför är det så? Hur kommer det sig att? När? Var det verkligen så på riktigt? Vad? Nyfikna och engagerade elever.
  • Vi ser filmen textad på engelska och eleverna får möjlighet att lyssna och läsa samtidigt.
  • Samtal och tröst runt filmen – för den är allvarlig, sorgsen och olyckan har hänt på riktigt.
  • Samtal kring Estonia.
  • Obehag av att åka båt när det gungar.
  • Intresset kring undervisningen – våra elever är intresserade av att se på film – det ger dem mycket att fundera vidare kring.
  • … och förhoppningsvis lite till.

Nu när filmen är färdigtittad på frågar eleverna på en gång: ”Vi kan väl titta på en ny film en annan gång?” Igår skrev jag ett blogginlägg om att jag inte hade tagit tillvara på en elevs intresse och engagemang, idag svarade jag ja direkt! För filmen ger så otroligt mycket och när en film är färdigtittad på kan vi diskutera, fundera, skriva och läsa mer om det vi precis har tittat på. Och det är just det vi ska göra nästa vecka.

Tre språk i klassrummet – samtidigt

M som i mångfald

Alla dagar i veckan är roliga men torsdagar är det språkdag med stort S och det är lite extra roligt. Då arbetar vi med svenska, engelska och teckenspråk i en härlig blanding. Många tror att det är vi lärare som ska lära eleverna en massa saker när det i själva verket är ett växelspel, de lär mig och jag lär dem – vi lär av varandra.

På vår lektion, där de tre språken kompletterar varandra, lär eleverna mig teckenspråk. Idag har jag lärt mig att räkna 1-10 (inte helt lätt att hålla fingrarna i styr) och jag har även lärt mig färgerna svart, blå, vit, röd och gul på teckenspråk. Eleverna är experter, visar tecken och förklarar på ett mycket pedagogiskt sätt varför blå tecknas si och varför vit tecknas så. Och jag är glad att de förklarar så tydligt som de gör för då kan jag ”hänga” upp t ex tecknet vit på att man drar sitt finger, uppifrån och ner, längs med en tänkt krage på sin skjorta/blus – och vips så sitter det där. Hade eleverna bara visat mig tecknet och inte haft med sina förklaringar, då hade jag redan glömt bort hur att teckna ordet vit.  

Min kollega tipsade mig om följande länk för den vetgirige. Följ tunnelbanekartan och res iväg med hjälp av teckenspråket.

Jag dör…

Jag talade om för eleven att det inte blir någon lektion i engelska imorgon.
– Jag dör om jag inte får ha engelska, svarade eleven och ramlade ihop i en hög på golvet.
🙂

Innehållet i en engelsk lektion:

  • en sång, klappande händer, vickande rumpor, hopp och skutt
  • en film med publiken som var fullt engagerade med att lyssna och se
  • en lek där alla hälsade på alla och alla fick prata
  • ett spel på Smartboarden, via UR – flera av eleverna ville sedan ha adressen till den sida som vi hade använt.

Till det ska det tilläggas:

  • glittrande ögon
  • nyfikenhet
  • engagemang
  • skratt och fniss
  • vill, vågar och kan.

Och lektionen avslutades med detta:

  • Jag har lärt mig yellow, sa X.
  • Jag har lärt mig It´s sunny and cloudy, sa Y.
  • Jag har lärt mig What is your name? sa Z.
  • Jag har lärt mig What is your name? sa X.
  • Jag har lärt mig What is your name? sa Y.
  • Jag har lärt mig What is your name? sa Z.
  • Jag har lärt mig It is warm, sa X.
  • Jag har inte lärt mig något idag, sa Z

Eleverna tyckte lektionen var rolig, rolig, jätterolig, väldigt jätterolig, superjätterolig, superduperjätterolig, rolig, jätterolig

Jag befann mig mitt i denna febrila lärsituation som medverkare, åskådare och modell. Jag tyckte om att vara där tillsammans med elever som bara ville mer och mer och mer…

YouTube, en del av undervisningen

Att öva upp sin hörförståelse är ett av uppdragen i kursplanen i engelska. Varför inte börja använda YouTube och hitta något som kanske är en aning knasigt och en smula roligt på köpet?