Elever och lärare ska vara motiverade att lära nytt

Jag läste helt enkelt om den – Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen – så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr11. Jag läste om några kapitel som jag kom ihåg var viktiga – inte enbart för digtiala verktyg och sociala medier i undervisningen utan för lärandet rent allmänt. Jag kom ihåg att Christina Löfving skrev om inre och yttre motivation och det var det jag ville läsa om en gång till. Det är viktigt. Hur skapar vi en relevant skola där elever känner sig nyfikna, utmanade och motiverade? Tänker jag vidare undrar jag hur skapar en relevant skola där läraren känner nyfikenhet, utmaningar och motivation…

Jag har arbetat med digitala verktyg och sociala medier i min egen undervisning under flera år och vet lite vad det handlar om. När jag nu läser Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen – så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr11 ser jag inte en bok som handlar om just det utan om lärande och respekten gentemot våra elever. Att lärare ska se hela barnet och inte enbart skolbarnet som kommer in genom klassrumsdörren på morgonen och sedan slinker ut genom samma dörr på eftermiddagen. Att lärare ska erbjuda en undervisning som utmanar och motiverar eleverna och gör dem nyfikna att vilja lära sig mer och fråga mer. En undervisning där kommunikationen står i fokus eftersom den gör det när vi kommer till förmågorna och syftet med vår undervisning. När jag läser boken läser jag även in mig själv i det som skrivs, jag som vuxen och jag som lärare. Det som Christina skriver om gäller synnerligen mig, dig och alla som verkar i skolans värld.

Kapitel 3 och 8 blir viktiga kapitel för mig. Det här bär jag med mig när jag nu har läst boken en gång till:

Kapitel 3:

  • Lärare och elever bör se lärande i nätverk som centralt. Hemma, i skolan och på arbetet. Vi lär och utvecklas tillsammans där kommunikationen står i fokus. Att diskutera, redogöra, argumentera osv.
  • Lärare och elever har dagens teknik i sina klassrum och troligtvis finns den även hemma. Se till att börja använda verktygen som banar väg för det livslånga lärandet.
  • Lärare och elever måste våga komma med nya idéer och våga ställa frågor som gör att vi måste tänka nytt.
  • Lärare och elever måste ställa relevanta frågor. Gör eleverna det? Gör lärarna det?
  • Lärare och elever har kanske olika inställningar till lärande. Följer de talangteorin (fixed mindeset) eller steg-för-stegteorin (growth mindset)? Talanginställningen tror att mycket av det som eleven/läraren möter i livet är förutbestämt och att det inte går att påverka. Vi kan kalla det ett låst läge och här skyddar vi oss från att misslyckas, våga testa nytt och har svårt att anta en utmaning. Steg-för-steginställningen däremot lyfter fram att utmana eleven/läraren som i sin tur kan leda vidare till nytt lärande. Här vågar vi göra saker och välja uppgifter som ligger en aning utanför vår komfortzon. Utmaningen blir ett sätt att lära nytt.
  • Styrs lärare och elever av inre (ta sig vidare av egen vilja) eller yttre (påtvingad i form av belöning) motivation? Det här är så viktigt och det är bra att denna del i boken är kopplad till forskning där det visar att yttre motivation tar död på elevens/lärarens initiativförmåga. Den inre motivationen däremot drivs av den egna viljan att göra något, utforska det outforskade, dela med sig och samarbeta. Här står inte en påtvingad belöning i fokus utan detta gör eleven/läraren för att vi faktiskt vill – vi drivs av vår nyfikenhet och att använda den inre motivationen för att uppnå tillfredsställelse. Det är hit vi ska. Eleverna ska känna så när de är i skolan och du och jag som lärare ska även hitta hit i vårt arbete. Jag citerar boken: ”Inre motivation föder kreativitet, vilket i sin tur ger oss vilja att utforska och lära mer. Därför är forskning om motivation viktig för dagens skola. Den hjälper oss att se vad eleverna behöver utveckla.”
  • Hur får vi motiverade elever? Christina hänvisar till Dan Stone, Edvard Deci och Richard Ryan (2009) som har utarbetat en metod i  6 steg för att väcka motivation. Jag tänker att detta gäller för eleverna men självklart även för läraren och de kollegor som finns runt om oss. Så läs även lärare där det står elev: 1. Ställ öppna frågor och bjud in eleverna till att delta i problemlösning. 2. Lyssna aktivt på eleverna och försök sätta dig in i deras perspektiv. 3. Erbjud eleverna valmöjligheter och klargör ansvarsområden. 4. Ge uppriktig, positiv respons som uppmärksammar inititativförmåga. 5. Undvik sk tvingande kontroll av elevers som att bjuda på glass om och när mål har uppnåtts. 6. Utveckla ert kunnande och dela med er av det ni lär för att visa att man genom detta ökar kompetensen.

Kapitel 8 undrar om vill ha motiverade elever och lyfter fram vår roll som pedagog. I slutet dyker det upp hur ett fungerande arbetslag fungerar och att arbetslag går igenom fyra faser från det att de träffas som nya för varandra. Så viktigt och intressant att veta och framför allt att diskutera på våra arbetsplatser. Att lyfta fram och medvetandegöra: Jag citerar:

  • Fas 1: Gruppmedlemmarna försöker känna av stämningen och vill vara till lags då man strävar efter att känna tillhörighet till gruppen.
  • Fas 2: Kännetecknas av att gruppmedlemmarna vill bryta sig loss. Man är inte lika beroende av gruppledaren utan vågar yttra avvikande åsikter.
  • Fas 3: Att nå fas tre kan ta tid. Men det får det göra. Kommunikationen i gruppen blir mer öppen och uppgiftsorienterad.
  • Fas 4: ... ett fungerande team som kan koncentrera sig på att vara verkligt produktivt och effektivt. Teamet lägger energi på att nå de mål man har satt upp och på att genomföra uppgifter som man har kommit överens om.

Självklart handlar hela boken om digitala verktyg och sociala medier i undervisningen men det är inte det jag ser idag när jag läser boken. Jag ser grunden för lärande,kopplat till forskning, teorier och våra styrdokument, både när det gäller eleven men även för mig som vuxen, som lärare. En fin bok, av en fin författare som ställer elevens rätt till undervisning i fokus och lärarens skyldighet att axla ansvaret som pedagog.

20140525-105932-39572412.jpg

Ämnesproven kan man tycka vad man vill om…

… men de bedömningsanvisningar som finns med ämnesproven utvecklar mig som lärare. Efter att ha rättat ämnesproven i svenska för år 6 har jag nu fått nya tankar om min egen undervisning, kamratbedömning och om hur eleverna faktiskt ska få syn på sitt eget lärande. Vi lärare har som uppgift att göra det osynliga i undervisningen synligt och nu har jag fler verktyg i min verktygslåda för att se till att det blir så. Återkommer.

Likt en ekorre har jag samlat på mig favoritmarkerade tweets

Jag samlar på mig favoritmarkerade tweets men läser dem aldrig. Har tidigare skrivit ett inlägg om detta. Nu har jag gått igenom de nya favoritmarkerade tweetsen och inser att jag sparar på tok för mycket. Här nedanför hittar du de länkar som jag i alla fall tycker att jag borde titta lite närmare på: De som står efter länken är de personer som twittrat om länkarna.

Inser nu att jag borde göra dessa sammanställningar lite oftare eftersom det blev en lååång lista. Vill också passa på att avsluta med några favoritmarkerade tweetar där Anne-Marie Körling säger kloka och viktiga ord som vi bör ta med oss in i klassrummet:

 

 

 

 

Att våga misslyckas, göra fel och härmas

Jag tänker att det borde stå något om att våga misslyckas, våga göra fel eller härmas i Lgr11. Allt för att eleven ska kunna utvecklas. Hittade ingenting.

Vem och varför

DSC_0036

Jag läser Skollagen, ja, tro det eller ej med det gör jag faktiskt. Jag lusläser inte från pärm till pärm utan jag sökläser och hittar till slut det jag letar efter. Att ha skollagen i min iPad underlättar när jag vill få stöd för mina tankar. Vi lärare läser läroplanen men läser vi skollagen?

I förra veckan funderade jag på följande:

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 
Skollagen, Kap 1, §5 Utformningen av utbildningen

Det var några tankar kring detta och sedan blev det inte så mycket mer. Tankarna tog åter fart efter att jag hade läst Göran Svanelids inlälgg i FB-gruppen The big five:

När jag föreläser brukar jag raljera lite om de ”visioner” som man ofta hittar på skolornas hemsidor. Min poäng är vad som ofta INTE står att finna, nämligen några rader om LÄRANDE. I samma andetag ställer jag frågan: Vilken skola blir först med att sticka ut hakan och skriva att VÅR UNDERVISNING VILAR PÅ VETENSKAPLIG GRUND.

Jag tänker på mig, den enskilda läraren. Vet jag vilken vetenskaplig grund min undervisning vilar på? Vilka ”gubbar och tanter” läste jag om på lärarhögskolan och vilka av dem är gällande idag då jag är tillsammans med mina elever? När jag läste på lärarhögskolan var t ex inte de digitala verktygen i undervisningen något som diskuterades och vad säger vetenskapen om dessa verktyg idag? Eller spelar det inte någon roll att de digitala verktygen gjort sitt intåg i skolan, är det i alla fall de ”gamla gubbarna och tanterna” som fortfarande gäller? Vad säger den beprövade erfarenheten, lärarens kunskaper om vad som funkar eller inte funkar? Räcker det med att vi utbildar varandra som nätkollegor? Idag pratas det om begreppet konnektivism. Är det en inlärningsteori eller en pedagogisk tanke? Vem av alla kloka tänkare gäller egentligen, idag, nu, i ett klassrum i Sverige? Är det Lev Vygotskij, John Hattie, John Dewey, Ellen Key eller kanske någon helt annan som ska stärka mig i mitt sätt att undervisa?

Hur gör du? Vem har du i tanken när du planerar din undervisning och arbetar tillsammans med eleverna? Vilken vetenskaplig grund lutar du dig mot och vilka beprövade erfarenheter kan du referera till?

Slutligen, står det på din skolas hemsida att undervisningen vilar på vetenskaplig grund? Det gör det i alla fall inte på vår skolas hemsida…

Jag ställer frågor till läroplanen

Jag har börjat göra något nytt. Jag ställer frågor till läroplanen. Det är utvecklande och en aning knepigt men jag får lättare syn på läroplanens innehåll när jag gör det. Jag håller på att planera kommande undervisning kring informationssökning och källkritik.

20121028-230342.jpg

Skollagen är vacker

Ja, jag vet inte riktigt om skollagen är vacker men vi kom att prata om skollagen på Twitter idag:

Jag kom fram till att jag måste läsa skollagen och när någon säger att skollagen är vacker måste jag definitivt göra det. Gör det du med, här är länken. Och när du och jag har läst den kan vi inspirera våra kollegor att göra detsamma.

Kaliningrad, Eskelhem, upphovsrätt och Creative Commons

Nu har vi kommit igång med att lära känna eleverna i Guryevsk, Kaliningrad. Mina elever håller som bäst på att göra instruktionsfilmer på engelska för att eleverna i Kaliningrad ska veta hur de ska blogga men redan nu har de börjat blogga utan att våra filmer är helt klara 🙂 Ni vet, barn och ungdomar de testar, klickar här och klickar där, så är de igång.

Jag är glad för elevernas skull att projektet redan är i rullning. Jag var lite orolig att Kaliningrad inte skulle svara men eleverna i Kaliningrad verkar vilja kommunicera och veta allt om Sverige, Gotland, eleverna, skolan, skolämnena, fritidsintressen m m, så det kommer nog att bli ett mycket intressant utbyte. Jag menar inte att intresse inte finns från Kaliningrad utan att vi har väldigt olika läroplaner som styr vår undervisning. Ett sådan här projekt kan jag som lärare i Sverige lätt ta in i min undervisning. I Kaliningrad är elever och lärare ålagda att läsa en ”lunta med böcker” och att då ha tid till att blogga kanske inte är det primära – framtiden får utvisa.

Vårt projekt är en del av Webbstjärnan vilket bl a innebär att man inte får använda upphovsrättsskyddat material (det får man ju aldrig om man inte har tillåtelse från upphovsmannen). Jag tror inte att eleverna i Kaliningrad har koll på det då jag ser att de har lagt in olika bilder i sina blogginlägg, så jag har nu gjort en sida på vår blogg där eleverna och läraren med hjälp av Creative Commonsfilmer får ta del av hur man kan använda andras material utan att göra upphovsrättsbrott. Mina elever har bra koll på det här efter att ha bloggat under två år men jag tänker ändå uppdatera dem på detta under veckan som kommer. Det ska bli intressant att se hur filmerna och informationen kring Creative Commons tas emot i Kaliningrad, både av läraren och eleverna. Kanske är de redan proffs på upphovsrättsfrågor eller så får de möjlighet att lära sig något nytt och väldigt viktigt då man publicerar sig på Internet. Tanken att elever i Sverige lär och inspirerar elever i Kaliningrad om upphovsrättsfrågor är väldigt tilltalande.

Undervisning i engelska kan vara så många olika saker

Mina elever ska under hösten ha ett utbyte med en skola i Kaliningrad där fokus ligger på att använda digitala verktyg för att kommunicera med varandra. Eleverna kommer att kommunicera med varandra via deras gemensamma blogg KaliningradEskelhem. Eftersom mina elever är vana bloggare och behärskar bloggverktyget WordPress till stor del, håller de nu på att göra olika instruktionsfilmer på engelska för att eleverna i Kaliningrad också ska kunna sätta igång att blogga på den gemensamma bloggen. Fler instruktionsfilmer är på gång.

Skärminspelningarna är knappt en minut långa. De kan därför tyckas innehålla väldigt lite undervisning och lärande, men icke. Det har varit ett intensivt arbete med att skriva, lyssna, samarbeta, hitta ord, använda appen Skolstil/School Font mm.

Följande innehåll från läroplanen finns att hämta i förarbetet till denna korta men väldigt innehållsrika instruktionsfilm:

Syfte:
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och … anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen. … De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för språk och kulturer och förmedla nyttan  av språkkunskaper.

Förmågor:

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Centralt innehåll:

  • Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
  • Presentationer, instruktioner, meddelanden… och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.

Vill ni kommentera på bloggen, gör det på engelska eftersom då har eleverna i Kaliningrad också möjlighet att se vad ni skriver. Vi får se var det här tar vägen – spännande är det i alla fall.

Kommentarsmaterial till kunskapskraven

Vet inte om de har legat ute länge på Skolverkets hemsida men nu finns kommentarsmaterial till kunskpaskraven. Att läsa kommentarmaterial brukar tydliggöra uppdraget.