Vågar du vara nyfiken på elevernas tankar

Jag har lärt mig att vara nyfiken på elevernas tankar om sitt lärande och om min undervisning. Det är väldigt spännande att vara nyfiken och det ger också många svar och nya tankar på hur eleverna uppfattar sina lektioner, sin skoldag, sin skola, sin lärare. Det krävs lite mod att fråga eleverna – något som egentligen inte alls ska kräva mod eftersom det är elevernas självklara självklarhet, allt enligt Lgr 11. Min uppfattning om min undervisning är definitivt inte elevernas uppfattning. Min uppfattning om vad ett ämne är blir inte detsamma hos eleverna. Jag tror si och jag tror så … och så får det inte vara. Jag måste fråga eleverna – jag kan göra det muntligt men jag kan också göra det till en skriftlig matematikuppgift. Så jag ställde frågan:

VAD ÄR MATEMATIK?

…och tänk så olika elevreflektioner det blev:

 

Pedagogisk förvirrning …

I två dagar har vi i vår linje suttit och diskuterat frågeställningar kopplade till Lgr11. Jag stortrivs när jag får möjlighet att möta andra pedagogers tankar kring styrdokument, undervisning, formativ bedömning och vad det nu kan vara – tack till alla ni som bidrog. Det är inte alltid som jag vet vad jag själv tycker eller riktigt förstår vad andra vill ha sagt. Men denna ”pedagogiska förvirrning” sätter igång processer. Det snurrar till i huvudet och jag måste fundera vidare på de frågor som uppstår, jag stöter och blöter mitt med andras. I slutändan hoppas jag att denna pedagogiska förvirring landar i en pedagogisk insikt som i sin tur på nytt ska stötas och blötas med andra pedagogiska funderingar som i sin tur skapar ny pedagogisk förvirrning och som i sin tur…..

Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Lgr11, s 10

 

 

Geocaching – skolarbete som är på riktigt

Så var eleverna igång!! Idag har varje team börjat att planera 2 geocachingresor. De har i uppdrag att själva välja vilka cacher de ska leta upp och bestämma sin egen geocachingrunda. Det kan vara att hitta enbart en cache som ligger väldigt långt borta eller att hitta flera i närheten av skolan – det är upp till dem. De vet att de har ca 2,5 timme/geocachingresa. Några elever har siktat in sig på att enbart hitta stora cacher, andra har valt att välja en geocachingresa på landsbygden och en till Visby. Några vill klura med mysteries och andra vill testa multicacher. En elev läste en engelsk logg och översatte till svenska för sina kamrater. Några är intresserade av att hitta cacher med svårighetsgrad 3  medan andra klurade på hur lång tid det kunde ta att hitta en cache. Vissa läste attributen för att få information om platsen där deras cache är gömd och … det är liksom ingen hejd på nyfikenhet, entusiasm och kreativitet. Deras geocachingplaner skrevs ner i deras ”Geocachingböcker” som ska få vara med under hela läsåret. Ja, det här är verkligen att göra skolarbete på riktigt för eleverna och på riktigt känns viktigt för eleverna.

Det var en livlig aktivitet kring datorerna där varje team hade loggat in på geocaching.com för att se var de gömda cacherna fanns. En elev som inte varit allt för förtjust i idéen med geocaching sa: Ju mer vi letar efter cacherna här på geocaching.com desto roligare verkar det här bli. En annan elev har idag publicerat sin allra första cache. Och allt det här viktiga och riktiga är taget direkt från Lgr11.

 

Ett missförstånd?

Jag har fått veta att några lärare, efter att ha läst in sig på Lgr11, bl a kommer att ha ren katederundervisning, ingen ämnesövergripande undervisning och kommer att ”ställa in” kommande luciaträningen och att luciaträningen måste läggas utanför skoltid. Allt för att de anser att det inte finns tid till något annat om de ska arbeta efter Lgr11.

Känns som om det förekommer ett missförstånd här, något annat kan det väl inte vara?

Vad ska eleverna ha sina kunskaper till?

Vad är det för mening med att lära sig något om man inte vet vad man ska ha kunskapen till? Den frågan ställer jag mig då jag inser att vi har elever som sitter och ”gör” utan att veta varför.

Eleverna skulle efter en matematiklektion besvara följande frågor skriftligt:

  1. Vad har du gjort?
  2. Vad har du lärt dig?
  3. Vad har du för användning av det du arbetat med idag när du är utanför skolan:

 

 

 

Några elever vet att de kommer att ha användning av matematiken när de blir stora (men inte vad de ska ha den till just nu):

Vi lärare har ett uppdrag och det är ( Lgr11):

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.

Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang.

Läraren ska tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.

I kursplanen i matematik står bl a följande:

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden.

Det är lärarens uppdrag och ansvar att synliggöra matematiken för eleverna (för jag tror inte att de gör det utan vår undervisning) och sedan koppla den till vardagliga händelser och andra ämnen. Vi kan inte låta våra elever bara ”göra” utan att reflektera över hur och varför (vilket de enligt våra styrdokument har rätt till). Vi måste diskutera och lyfta upp matematiken med eleverna så att matematiken i skolan blir mer än enbart ett skolämne … och det kanske även gäller fler ämnen än enbart matematiken.

Jag skrev rätt hela tiden

Med stort intresse, kreativitet och fantasi har idag en spännande berättelse kommit till. Genom att skriva på datorn slipper eleven det motoriska arbetet med pennan. Några enkla tryck på tangenterna underlättar och ger eleven tid att fokusera på innehållet, inte formen.

I 45 minuter arbetade eleven koncentrerat, ställde frågor, ljudade, läste det som eleven skrivit för att få en röd tråd i det som skrevs, frågade om bokstäver, prövade sj-ljud, ng-ljud, kopplade ihop texten med egenritad bild och avslutade till sist sin berättelse med punkt. Läs, njut och passa på att se vad eleven faktiskt kan. Hur skulle du bedöma texten och vad skulle du fokusera på i den fortsatta skrivundervisningen? Och det viktigaste av allt, elevens egen bedömning:

JAG SKREV RÄTT HELA TIDEN!

kursplanen i svenska:

  • … att använda datorn som hjälpmedel
  • genom eget skrivande fördjupar sin insikt i grundläggande mönster och grammatiska strukturer i språket samt utvecklar sin förmåga att tillämpa skriftspråkets normer
  • utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och tillsammans med andra,
  • kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang

Lgr11, kursplan i svenska

  • formulera sig och kommunicera i …skrift
  • Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt … skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.

Och har du svårt att tyda vad eleven skrev hänvisar jag till det här blogginlägget.

Lgr11 – KAN och HAR FÅTT KUNSKAP OM

I Lpo94 ska skolan sträva efter att varje elev behärskar, utvecklar, lär sig, tillägnar sig, har förtrogenhet med, har kunskap om. I Lgr11 är skolans mål och skolans ansvar för att varje elev efter genomgången grundskola KAN göra, KAN använda, KAN lösa, KAN lära, KAN utforska, KAN samspela, KAN ta del av eller HAR FÅTT KUNSKAP OM

Jag tycker att Lgr11 stramar upp och kvalitetssäkrar elevens rättighet till en bättre utbildning än tidigare – en tydligare skrivning. Nu är det upp till dig och mig att se till att så blir fallet.