#sommarboken

Tack till alla som hörsammade mitt rop på hjälp. 


Här kommer era förslag: 

Bron till Terabitia

Jagger Jagger

Coraline

Magiska trädkojan

Böckerna om Sigge

Dårfinkar och Dönickar

Doktor Proktors pruttpulver, Jo Nesbö

Mandelhjärtat

Maria Gripes böcker

Tigern, Kate DeCamillo

Snögrottan

Ishavspirater

Mio min Mio

Frida Nilssons böcker om Hedvig

Utan djur så dör jag. 

En hemlig vän, Katarina Genar. Trist framsida men bra innehåll. 

Elina, som om jag inte fanns, Kerstin Johansson i Backe

Böcker av Viveca Lärn

Tsatsiki 

Jo Salmsons böcker 

Vi ses i Obsan. Hur blir det om man alltid ljuger? 

Katitzi, Katarina Taikon

Trolldomens tre skrifter

Kampen om tiden

Mysteriet på Hester Hill

Om detta talar man endast med kaniner. 

Balladen om en bruten näsa

Berts dagbok

SVJ

God natt Mister Tom

Anne på Grönkulla

Vargbröder Michelle Paver

Matilda Roald Dahl

Parsifal och vägen till Gral? 

De trennes bok mfl Lloyd Alexander

Ingelin Angerborn

Farmorsresan, Edith Unnerstad

Alanna, Tamora Pierce

Det levande slottet (finns som film). Hayao Myazaki

Zombiefeber Kristina Olsson

Brottsplats kollo Elsie Petrén 

En annan Abbe Katarina Kieri

Jan Svensson Johanna Lindbäck

Emres handbok Siri Spont

Nour och den magiska drycken Alexandra-Therese Keining

Det är jag som är Mickan

Laura Ingalls Wilders böcker

Hjärnpunka, Staffan Cederborg l

Du&jag, Katarina von Bredow (om relationer, kärlek, nätfaror). 

Skjut kungen, Olov Svedelid

Pojken som levde med strutsar, Monica Zak

En i havet, Thor

Tonje och det hemliga brevet, Maria Parr

Som trolleri, Mårten Melin

Den magiska kepsen, Petter Lidbeck

Böcker av Ulf Stark, Katarina Genar och Camilla Lundqvist 

Min favorit för tillfället är: 

Men jag har en hel del böcker kvar att läsa innan jag hittar min absoluta favorit. 

Idag blev jag pedagogiskt mållös

En boks framsida projicerad i klassrummet. En mörkhårig och allvarsam flicka tittar på oss från duken, ett avskalad bokomslag där flickan står i fokus. Vi tittar på Gull Åkerbloms bok: Ängeln i snön. Idag var det första gången som eleverna gemensamt skulle använda lässtrategin Spågumman och inte vet jag om det jag gjorde var rätt och det kommer säkerligen utvecklas under terminens gång men som eleverna förutspådde när de kom med sina hypoteser. Det verkar som om de aldrig har gjort annat: Boken handlar nog om en flicka och det utspelar sig under andra världskriget, hon ser ut som en indian så det är en indianberättelse, hon ser ledsen ut kanske är hon placerad på fosterhem, hon ser så allvarsam ut så det är nog inte en rolig berättelse, hon verkar ledsen kanske att någon har dött… och så fortsatte det. Några av eleverna landade mjukt och tryggt i att säga: Jag tycker som min klasskompis. Ni vet, det var precis som den berömda ketchupeffekten, först kom det lite sen kom mer eller mindre allt på en gång. Jag har aldrig varit med om så engagerade elever när det gäller att prata om böcker. Antagligen för att jag aldrig har gett dem chansen att få upptäcka och utvecklas tillsammans.

När jag satte igång att läsa högt för dem och modella hur jag förutspådde under min läsning av boken ville några elever ändra sig kring sin tidigare hypotes medan andra stod fast vid sin första. Jag berättade hur jag tänkte och varför jag tänkte som jag gjorde. Jag berättade att jag blev otroligt berörd och tårögd när jag trodde att boken skulle handla om något hemskt som skulle hända Martina eller hennes familj. Jag berättade att jag ibland kan gråta när jag läser mina egna böcker och att jag en gång låg på badstranden och tårarna strömmade ner för mina kinder. Vips ville några av eleverna också berätta att de hade gråtit när de läst sina böcker medan andra sa att de kunde bli ledsna men att inga tårar kom. Jag sa att visst vore det skönt att kunna få gråta i klassrummet när vi läser böcker som berör och det höll eleverna med om. Slutligen kom vi fram till att böcker ofta handlar om livet med allt vad det innebär.

Jag blev pedagogiskt mållös när lektionen var slut och samtidigt pedagogiskt glad. Elever kan! Vilka kunskaper, intressen vilja och motivation det fanns hos de 10-12-åringar som varje dag går över tröskeln till mitt klassrum.

En berättelse får inget liv om ingen vill lyssna

DSC_0007

Min sommmarläsning är delvis pedagogisk litteratur som har koppling till språkutveckling. Jag vill verkligen borra ner mig, förstå, ställa mig frågande och få mer kunskap kring detta så viktiga område. Jag har läst Pauline Gibbons Stärk språket, stärk lärandet, Hallgren&Fallgrens Låt språket bära och Anne-Marie Körlings bok Den meningsfulla högläsningen. Du kan också se ett videoklipp där bl a Mathias Sundin och Anne-Marie pratar om högläsning under Almedalsveckan, länken finner du här. Jag var även på ett seminarium under Almedalsveckan som hette ”Elevernas läsförståelse minskar – läget är akut#, där bl a författaren Martin Widmark medverkade och pratade om hans projekt En läsande klass. På seminariet lovade Martin Widmark att en studiehandledning kring En läsande klass kommer att skickas ut till alla låg- och mellanstadieklasser i Sverige under april 2014.

I Den meningsfulla högläsningen läser jag om boklockarknep – ett sätt att få barn och unga att bli nyfikna på läsning. Jag undrade vilka  boklockarknep andra vuxna använder sig av för att få nyfikna läsare och twittrade därför:

Och svaren lät inte vänta på sig:

Av det jag har läst och lyssnat på under de senaste veckorna förstår jag att ett medvetet språkutvecklande arbetssätt från lärarens håll är ett måste i skolan, i alla ämnen, i alla åldrar och med mycket tydlig koppling till Lgr11 och språkutvecklande forskning. Har du inte funderat på det här är det nog dags nu.

Jag har tittat tillbaka för att kunna se framåt

Jag har blivit så inspirerad av kollegor runt om i Sverige som på olika sätt arbetar med elevernas lärande – tänk vilken fantastisk lärarkår som varje dag undervisar runt om i Sveriges skolor. Björklund borde vara stolt som en tupp!

Jag har läst vad mina kollegor skrivit, tittat och läst på det som de länkat till och jag har lyssnat på dem när de har föreläst. När jag har inspirerats har jag självklart funderat hur jag själv arbetar med de områden som kollegorna har berättat om och hänvisat till. Utifrån det har jag funderat över min egen undervisning, min roll i klassrummet, elevernas kunskapsnivåer, elevernas lärande, elevernas inflytande på undervisningen, klassrummets utformning, elevernas språkutveckling och deras kunskaper i matematik. Elevernas resultat återspeglar min undervisning – så är det bara och det har fått mig att se tillbaka på vad jag har gjort under detta läsår för att på så sätt kunna se framåt. Se framåt och ändra på invanda mönster som behöver utvecklas och/eller undersökas djupare.

Jag satte mig helt enkelt ner och gjorde en tankekarta över saker som jag och eleverna kommer att fokusera mycket på under nästa läsår. Först kändes det lite sådär att visa upp mina ”tillkortakommanden” här på bloggen men samtidigt är det väl bara så det är. Alla lärare behöver ständigt utvärdera och fundera hur de ska utveckla sin undervisning för att eleverna ska känna sig motiverade och intresserade av den undervisning som erbjuds. Visst vore det intressant att se hur jag, du och alla andra funderar kring vårt uppdrag och tänk att samla alla våra fundering – det skulle bli värsta dokumentationen om vad vi lärare vill och behöver utveckla. En lärare till har i alla fall funderat och delgivit oss andra, nämligen Johan Falk. Han har verkligen strukturerat upp sina tankar medan ni hos mig får fundera hur jag tänker utifrån min tankekarta.

tankekarta

Nyfiket undrar jag nu hur du har tänkt, när du har tittat tillbaka för att kunna se framåt och kanske ändra något litet i kommande undervisning? Det vore så himla intressant att få ta del av.

Nu är det bara att börja använda Scratch tillsammans med eleverna

Så gick hela söndagen och nu är det kväll. Jag har försökt lära mig mer om hur Scratch fungerar. Ögonen svider och jag är lite trött i huvudet men samtidigt uppfylld av tanken att använda Scratch tillsammans med eleverna. Jag har läst, tittat på olika videor, frågat på Twitter, frågat igen och klickat mig vidare på användbara länkar, som du hittar här. Jag har läst Lgr11, strukit under, funderat men inte funderat klar och slutligen tog jag mig tid till att skapa två egna projekt. Jag hade en Scratch videotutorial öppen medan jag skapade mina egna projekt i Scratch. Att ha någon som berättar och visar under tiden jag lär mig passar mig alldeles utmärkt. Detta söndagsarbete har resulterat i en animerad berättelse ”The wizard and the ghost” och en musikvideo som heter ”They were dancing”.

Några minuter efter att jag hade laddat upp mina projekt på Scratch webbsida fick jag två kommentarer och ett meddelande om att min musikvideo redan var remixad och nu heter den remixade varianten ”They were dancing and now they have a dog”. Wow! Tänk när eleverna kommer så här långt. Återigen det här att det har betydelse vad eleverna gör och att någon annan vill använda det som eleverna skapar, att någon annan använder det som eleverna har börjat med, förfinar och förbättrar eller gör till något helt annat. Det är precis det här som Creative Commons möjliggör och att vi idag med datorers och Internets hjälp skapar kommunikation och lärande världen över.

Det som blev väldigt tydligt för mig är att Scratch handlar om att få vara kreativ, att utveckla alla sina förmågor (The Big Five) och att åskådliggöra en berättelse, en tanke eller en idé genom att skapa. Tidigare trodde jag mer att det handlade om att enbart skapa spel (som jag har likställt med att programmera) men som sagt, du kan göra precis vad som helst; sagor, berättelser, dikter, musikvideor, räknesagor, historiska berättelser eller vad det nu kan bli. Du lär säkerligenkänna nya Scratchare, du får dela med dig av dina kunskaper, kommentera och utvecklas tillsammans med någon som sitter väldigt nära eller på andra sidan jordklotet. En stor styrka är att det går att ladda ner någon annans projekt och bums ser du hur just det projektet är programmerat. Jag är också glad att jag tog mig tid och skrapade lite djupare under ytan på Scratch än vad jag gjorde för några år sedan då jag fick vetskap om Scratch, installerade och lät det rinna ut i sanden. Det har varit intressant att lyssna på de webinarer som finns tillgänglig på nätet och höra hur de som skapat Scratch tänker kring hur det går att använda.

Scratch har växt i mina ögon och jag ser det som ett mycket användbart pedagogiskt verktyg att använda i skolan.

Starta bokcirkel på arbetstid

20120806-120743.jpg

Starta en bokcirkel på din arbetsplats och du skapar förutsättningar för pedagogiska och utvecklande diskussioner.

Det skrivs och läses som aldrig förr i klassrummen

Ibland görs det på en surfplatta,

ibland på papper,

ibland i en bok,

ibland med penna i ett räknehäfte,

… och ibland görs det på datorn.

 Ville bara säga det om någon inte tror att vi gör det vi ska göra i skolan.

Hitta på fantasikompisar till Herr Gurka

Jag besökte Kristianstads museum för ett tag sedan. De hade en utställning med/av Lennart Hellsing. Hittade följande uppmaning och kanske något att ta in i undervisningen:

Eller varför inte nya fantasikompisar till Pippi Långstrump, Madicken, Bamse, Björne eller .. ja vem som helst 🙂

Skönlitteratur skapar nyfikna och engagerade elevfrågor

Under förra läsåret lärde jag mig något väldigt viktigt – att skönlitteratur är ett kraftfullt läromedel, ett läromedel som engagerar eleverna och att de genom sitt engagemang kan påverka innehållet i undervisningen. Det blir elevernas tankar och funderingar som står i fokus tillsammans med innehållet i den skönlitterära boken. Elevernas tankar och funderingar lyfts upp till diskussion i klassen just för att vi läser och diskuterar tillsammans. Eleverna läser inte tysta i sin egen Emil Wern-bok, utan vi läser tillsammans och då får eleverna syn på varandras läsning. Nuförtiden vill många av eleverna läsa högt och jag träder tillbaka – jag lyssnar och njuter av att eleverna vill och vågar!!!!

Idag började vi arbeta med vår tredje bok om Detektiven Emil Wern, Förbjudna sopor, skriven av Anna Jansson. Vi hann bara till första sidan av boken (och då pratar jag inte om själva berättelsen om Emil Wern, utan första sidan, ni vet, där det står ISBN -nummer, förlag och annat som kan tyckas ointressant). Men för eleverna blev just den här sidan väldigt intressant idag. Bara att diskutera ett copyright-märke kan fylla flera lektioner. Nu är mina elever insatta i vad copyright innebär och Creative Commons-licenser men ändå uppstår det frågor, som t ex den här:

Hur länge efter en upphovsmans död gäller copyright? 

Och så läste vi några rader till och helt plötsligt stod det ett ISBN-nummer där och då kom dessa frågor:

Om man har skrivit en bok och sen vill publicera den hur får en bok sitt ISBN-nummer?
Är det samma ISBN-nummer på en ny upplaga? 

Vissa av frågorna skulle jag kunna svara på på en gång, men det gör jag inte. Självklart diskuterar vi frågan och förslagen kan bli många. Den obesvarade frågan skapar en nyfikenhet hos eleven och de vill ofta ta reda på mer. När vi hade diskuterat klart ISBN-nummer, copyright och upplagor (rätt avancerat innehåll för en årskurs 4-6, men ändå viktiga funderingar) så satte eleverna igång att läsa – med stor inlevelse och fler frågor kom upp – alla med fokus på sopor, återvinning och miljö. Frågorna hittar ni på vår sida om Detektiven Emil och vi.

Geocaching – skolarbete som är på riktigt

Så var eleverna igång!! Idag har varje team börjat att planera 2 geocachingresor. De har i uppdrag att själva välja vilka cacher de ska leta upp och bestämma sin egen geocachingrunda. Det kan vara att hitta enbart en cache som ligger väldigt långt borta eller att hitta flera i närheten av skolan – det är upp till dem. De vet att de har ca 2,5 timme/geocachingresa. Några elever har siktat in sig på att enbart hitta stora cacher, andra har valt att välja en geocachingresa på landsbygden och en till Visby. Några vill klura med mysteries och andra vill testa multicacher. En elev läste en engelsk logg och översatte till svenska för sina kamrater. Några är intresserade av att hitta cacher med svårighetsgrad 3  medan andra klurade på hur lång tid det kunde ta att hitta en cache. Vissa läste attributen för att få information om platsen där deras cache är gömd och … det är liksom ingen hejd på nyfikenhet, entusiasm och kreativitet. Deras geocachingplaner skrevs ner i deras ”Geocachingböcker” som ska få vara med under hela läsåret. Ja, det här är verkligen att göra skolarbete på riktigt för eleverna och på riktigt känns viktigt för eleverna.

Det var en livlig aktivitet kring datorerna där varje team hade loggat in på geocaching.com för att se var de gömda cacherna fanns. En elev som inte varit allt för förtjust i idéen med geocaching sa: Ju mer vi letar efter cacherna här på geocaching.com desto roligare verkar det här bli. En annan elev har idag publicerat sin allra första cache. Och allt det här viktiga och riktiga är taget direkt från Lgr11.