Jag har tittat tillbaka för att kunna se framåt

Jag har blivit så inspirerad av kollegor runt om i Sverige som på olika sätt arbetar med elevernas lärande – tänk vilken fantastisk lärarkår som varje dag undervisar runt om i Sveriges skolor. Björklund borde vara stolt som en tupp!

Jag har läst vad mina kollegor skrivit, tittat och läst på det som de länkat till och jag har lyssnat på dem när de har föreläst. När jag har inspirerats har jag självklart funderat hur jag själv arbetar med de områden som kollegorna har berättat om och hänvisat till. Utifrån det har jag funderat över min egen undervisning, min roll i klassrummet, elevernas kunskapsnivåer, elevernas lärande, elevernas inflytande på undervisningen, klassrummets utformning, elevernas språkutveckling och deras kunskaper i matematik. Elevernas resultat återspeglar min undervisning – så är det bara och det har fått mig att se tillbaka på vad jag har gjort under detta läsår för att på så sätt kunna se framåt. Se framåt och ändra på invanda mönster som behöver utvecklas och/eller undersökas djupare.

Jag satte mig helt enkelt ner och gjorde en tankekarta över saker som jag och eleverna kommer att fokusera mycket på under nästa läsår. Först kändes det lite sådär att visa upp mina ”tillkortakommanden” här på bloggen men samtidigt är det väl bara så det är. Alla lärare behöver ständigt utvärdera och fundera hur de ska utveckla sin undervisning för att eleverna ska känna sig motiverade och intresserade av den undervisning som erbjuds. Visst vore det intressant att se hur jag, du och alla andra funderar kring vårt uppdrag och tänk att samla alla våra fundering – det skulle bli värsta dokumentationen om vad vi lärare vill och behöver utveckla. En lärare till har i alla fall funderat och delgivit oss andra, nämligen Johan Falk. Han har verkligen strukturerat upp sina tankar medan ni hos mig får fundera hur jag tänker utifrån min tankekarta.

tankekarta

Nyfiket undrar jag nu hur du har tänkt, när du har tittat tillbaka för att kunna se framåt och kanske ändra något litet i kommande undervisning? Det vore så himla intressant att få ta del av.

Hallå alla företag, var är ni?

Jag läser Stefan Pålssons intressanta Omvärldsblogg och den ena länken för mig vidare till den andra och så där håller jag på. Till slut hittar jag  I am Creative där elever/studenter i Storbritaninen uppmanas att komma med kreativa idéer till storföretag som t ex Nokia.

Jag önskar att mina elever hade möjligheten att få delta i ett liknande projekt i Sverige, ett projekt där elevernas kreativa och entreprenöriella förmåga tas till vara på och där de kan få möjlighet att se vad framtiden efterfrågar för egenskaper, förmågor och färdigheter. För eleverna kan bidra, trots att de är unga. Alla elever i Sverige skulle få chansen att delta i något liknande. Jag ser att mina elever tycker att det är viktigt, intressant och utvecklande att vara en del av något där skola och samhälle samverkar, det kan ni läsa om här.  Det är inte enbart själva processen kring att skapa appar som är viktigt utan eleverna får också syn på vad samhället ”är” och det är något vi i skolan ska arbeta med. I vårt arbete med apparna har eleverna fått upp ögonen för att det finns en högskola och vad ett högskoleprogram/kurs kan innehålla. De har förstått att det finns något som heter distansutbilding eftersom en av högskoleeleverna som ska programmera en elevapp bor i Italien men pluggar på Gotland. De har fått konkreta bevis på att deras idéer och tankar är av betydelse, inte enbart för dem själva utan även för vuxna människor utanför skolans väggar. De har också insett att de själva är viktiga och att de faktiskt kan påverka något som ska användas av andra där ute i ”verkligheten”.

Idag när skolan har förutsättningar att använda digital teknik och komma i kontakt med precis vem som helst i världen och när det är tydligt att vi i skolan ska arbeta med entreprenöriellt lärande så måste skolan hitta nya infallsvinklar och möjligheter till hur vi ska undervisa kring detta. Mitt önskemål med det här blogginlägget är därför att hitta någon som vill skapa ett svenskt I am creative för att få med elever och studenter som i framtiden ska anställas av någon där ute i samhället.

Entreprenöriellt lärande skapar arbete på landsbygdsskolan

Apparbetet går vidare. Nu kan vi säga att elevernas idéer till kreativa appar har kommit till fas två. I förra veckan fick mina elever besök av studenterna på högskolan som ska programmera och skapa deras appar. Jag tror att båda parterna var lite pirriga men det släppte snart. Varje elevpar fick sitta med sin programmerare och där redovisa och presentera hur de hade tänkt och hur de ville att appen ska fungera. En av programmerarna läser på distans och befinner sig i Italien så min elev fick Skypa för att lämna över sin app. Eleverna har tänkt till bra för det verkar som om alla appar kommer att se dagens ljus så småningom. Eftersom eleverna och studenterna befinner sig på ca 2 mils avstånd så kommunicerar de för tillfället via Facebook. Facebookgruppen har varit väldigt användbar och många frågor och funderingar har fått svar på vägen och gruppen är den bästa länken vi har för tillfället. Senast idag var vi inne på Facebook för att se programerarnas mock-ups. Det är också oerhört fantastiskt att mina elever ställer sig kritiska till de fina bilderna som studenterna på högskolan använder sig av. Senast idag undrade en elev om bilderna som studenterna använder är upphovsrättsskyddade. Vi inväntar svar 🙂  Entreprenöriellt lärande när det är som bäst!

 

 

 

 

Utseendet spelar faktiskt roll

Mina elever har fått ett fantastiskt erbjudande från Högskolan på Gotland. Mina elever samarbetar med högskolestudenter på Institutionen för speldesign, teknik och lärande. Det är precis så här skolan ska fungera – att eleverna får samarbeta med andra i närsamhället eller i världen och göra meningsfulla uppgifter som har betydelse i det samhälle eleverna lever i och att det arbete de gör samtidigt har anknytning till läroplanens innehåll. Mina elever arbetar i par för att komma på idéer till vad en app skulle kunna tänkas innehålla och studenterna på högskolan ska i januari 2013 börja att programmera dessa och slutligen ska det finnas en andorid Eskelhemsapp att ladda hem – häftigt! Ni skulle höra eleverna diskussioner med varandra när de presenterar, motiverar, argumenterar, diskuterar under dessa lektioner! Jag vill inte avslöja för mycket vad appen ska innehålla exakt så här i början av projektet men kreativiteten och idéerna är absolut ingen bristvara hos eleverna. Eleverna fick först en introduktion (en kort och bra föreläsning med tillhörande PowerPoint) av läraren på högskolan vad det faktiskt innebär att göra en app och vad eleverna behöver tänka på.

IMG_1374 Ett bra tips som eleverna fick var att göra en app där innehållet är något som eleverna själva tycker om eller har ett stort intresse för. Tittar jag på innehållet i apparna nu så har det faktiskt också blivit precis så. För att lätt hålla kontakt med studenterna och ansvarig lärare på högskolan, då vi befinner oss ca 2,5 mil från Visby, har det startats en FB-grupp där eleverna skriver in sina funderingar och får svar av studenter och läraren på högskolan. Enkelt, snabbt och ett bra sätt att använda Facebook på i skolan.

IMG_1425

 

I dessa ”Minecraft-tider” där grafiken kanske inte är det som ”prioriteras” utan man fokuserar på en ”kantigare design” där en kreativ och problemlösande app uppenbarar sig gör att jag blir nyfiken på elevernas tankar kring design och grafik. Jag har i dagarna också testat appen Blocksworld som bygger på samma princip som Minecraft – bygga med kuber och det är faktiskt väldigt roligt. I Facebookgruppen dyker det bl a upp frågor från eleverna kring grafik och design. Det märks att mina elever vill ha så häftiga appar som möjligt när det kommer till grafiken. De har använt många appar i vårt arbete med iPads och det är kanske därifrån önskan om fin och häftig design kommer:

  • Kan ni göra så att det blir bättre gubbar och bakgrund som ser ut som en riktig xxxx?
  • Vi undrar om spelen kommer att vara i 2D eller 3D?
  • Ifall man ska rita en xxx måste man rita en bild för varje rörelse?
  • Ska vi rita för hand eller i Paint?
  • Ska ni göra datagjorda bilder av våra bilder/skisser/teckningar?

Utseendet spelar alltså stor roll för eleverna. Hur apparna kommer att se ut får framtiden utvisa. Eleverna kommer att få vara en del av själva kodandet – inte i praktiken men som bolllplank och support så att elevernas idéer om sina appar faktiskt blir så nära deras ursprungsidé som möjligt. Allt som eleverna skriver och skissar på sparas i plastmappar. Det ska bli roligt att se vad de själva tycker när de får blicka tillbaka och jämföra hur den färdiga appen blev utifrån alla bilder och tankar som de präntat ner på papper eller i Paint under arbetets gång.

IMG_1439Här ovanför upptäckte eleverna att de måste tänka på vilka färgkombinationer som funkar ihop. Mörkblå och svart var inget vidare som ni ser 🙂

I detta apparbete arbetar eleverna ständigt med olika förmågor. Den analytiska förmåga då de beskriver orsaker och konsekvenser, föreslår lösningar, påvisar samband, jämför likheter och skillnader. Den metakognitiva förmågan aktiveras också då de väljer mellan olika strategier och prövar och omprövar mest hela tiden och den kommunikativa som jag redan har berört här ovanför.

 

Tänkvärt från Micke Gunnarsson

Om vi ska snacka entreprenörskap på riktigt måste våra barn sluta gå i skola!

Filmen är hämtad från Mickes Gunnarssons blogg

Är det aldrig någon som kan sjösätta elevernas kreativa idéer

Vad ska jag göra med elevernass kreativa idéer till spel och appar? Just i dessa dagar har jag tre grupper av elever som skissar på förslag till olika spel som handlar om vinklar i matematiken.

Jag har inte tiotusentals kronor för att sätta elevernas idéer i verket för att tillverka en app eller ett spel. Jag har tittat på Scratch för att se om deras idéer går att omvandla där. Men jag vill så gärna att någon ”riktig person” – kanske en spelutvecklare kunde titta på deras skisser om ett vinkelspel så att eleverna kunde få feedback och växa i att deras arbeten är viktiga. Kanske är det naivt av mig att hoppas och tro men visst vore det fantastiskt om elevernas arbeten, tankar och idéer kunde tas på största allvar och inte enbart bli ett papper eller en skiss i en bänk eller låda i ett klassrum på Gotland…

 

Lusten övervinner allt – ja men vem tar död på den

Under Almedalsveckan hörde jag generaldirektören Anne-Marie Begler för Skolinspektionen säga: ”Alla lärare i Japan måste besöka en annan lärares klassrum ett antal gånger per år”.  Jag säger istället: ”Alla lärare i Sverige måste ha en 4-åring i sällskap under minst 5 dagar under sitt verksamma yrkesliv”.

Jag har haft förmånen att ha min 4-åriga systerson på besök i 5 dagar och jag har lärt mig oerhört mycket av honom genom att lyssna på honom, samtala med honom och se honom leka och pröva sig fram. Jag har sett och hört en liten kille som är så oerhört kreativ, nyfiken, engagerad och eftertänksam. En kille som funderar kring dinosaurier, riddare, skelett, vulkaner, jordbävningar, döden – ja det verkar inte finnas något ämne som inte passerar utan att behövas diskuteras eller prövas i en 4-årings värld. En kille som ibland behövde lite stöd för att våga ta sig vidare – jag tror att Vygotskij skulle ha sagt att  4-åringen befann sig i den proximala utvecklingszonen. Det hände i alla fall när vi var på Gotlands museum och besökte deras fantastiska utställning om Christopher Polhem. Att bygga och använda sig av nytt material. Att som 4-åring titta på andra, be någon vuxen visa och sedan kunna alldeles själv – wow!

Jag har sett en 4-åring spela Trivial Persuit med oss vuxna och svara på frågor som vi konstruerade åt honom. Han svarade rätt på frågor som: Vilken färg har en banan? Vad äter Bamse för att bli stark? Vad heter Pippi Långstrumps apa? Och varje gång han svarade rätt sa han: JAG KAN JU ALLT!!! med ett stort och stolt leende.

Han har prövat sig fram: Han fick min gamla digitalkamera och kameran testades: Trycka på alla knappar, fotografera upp och ner, öppna luckor, stänga luckor…

Min fundering i detta inlägg är: VAR TAR NYFIKENHETEN, LUSTEN, KREATIVITETEN, ENGAGEMANGET OCH TILLTRON TILL SIN EGEN FÖRMÅGA VÄGEN HOS BARNEN NÄR ELLER INNNAN DE TRÄDER IN I SKOLANS VÄRLD? Vad gör vi i skolan eller vad gör vi inte, eftersom den nyfikenhet, lust, kreativitet och engagemang som finns hos en 4-åring verkar försvinna längs vägen men borde finnas kvar som en självklar tråd genom hela skolan OCH livet. Det sitter elever i våra klassrum som inte tro sig kunna, inte vill och inte vågar pröva sig fram. Vi är skyldliga att se till att de faktiskt får känna att de kan, vill och vågar genom att de använder sin nyfikenhet, lust, kreativitet och engagemang. Och om det nu inte är skolan som tar död på allt detta varför kan inte vi väcka lusten till liv igen när vi har förmånen att umgås och undervisa eleverna så många timmar varje dag, år ut och år in?

Hur mycket tillåter du och jag våra elever att pröva sig fram, diskutera och nyfiket undersöka det outforskade för att skapa lust kring den undervisning du och jag har i den skola där vi befinner oss?

Entreprenörskap = geocaching?

Entreprenörskap i skolan har varit i fokus sedan innehållet i Lgr11 blev synligt. Tycker inte att det är helt lätt att få kläm på vad entreprenörskap egentligen innebär för vår undervisning med de yngre eleverna så jag har skrivit om det tidigare här och här och här. Jag försöker bena ut textens innebörd.

Idag får jag en länk från Facebook där Skolverkets generaldirektör skriver om entreprenörskap i skolan. Jag citerar några rader:

Satsningen på entreprenörskap i skolan är en del i de skolreformer som just nu sjösätts. Tanken är att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. Det handlar även om att främja barns och elevers nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Barn och elever ska vara aktiva aktörer snarare än passiva mottagare, och arbetsformer som stimulerar fantasi och skapande har en framträdande plats.

Jag tänker på geocaching direkt – nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Arbetsformer som stimulerar fantasi och skapande där eleverna är aktiva aktörer. Ja inte vet jag, men jag tolkar det i alla fall som att geocaching skulle kunna vara ett sätt att arbeta entreprenöriellt i skolan. Någon annan som har något att tillägga?

Intresserad av IT i utbildning och skola?

Har under eftermiddagen sett livesänding från regeringskansliet, där IT-ministern Anna-Karin Hatt hade bjudit in 26 olika personer som fick ge sin syn på hur och varför IT ska vara en självklar del av skolan. Har du tid att avsätta nästan 3 timmar, så är det definitivt värt det. Här kan du se.

Lgr11 – aktiva, kreativa och kompetenta entreprenörer

Lpo94 lämnar över till Lgr11

Jag läser och jämför Lpo94 med Lgr11. Med överstrykningspennan har jag markerat det som har förändrats (markerat med fet stil här i inlägget) i övergången från Lpo94 till Lgr11.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

Nu när vi har i uppdrag att utbilda aktiva, kreativa och kompetenta medborgare undrar jag vad det innebär för den undervisning du och jag bedriver i våra klassrum. Behöver du och jag ändra på något? Möbleringen, schemat, innehållet, kontrollen, bedömningen eller vad?

Detta är en ny skrivning i Lgr11:

Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få  möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Får dina och mina elever visa sin kreativitet, nyfikenhet och vilja att pröva egna idéer när de befinner sig i skolan? Och vad innebär entreprenörskap i ditt och mitt klassrum? Jag har skrivit inlägg om entreprenörskap i förskolan och om entreprenörskap i allmänhet och det är inte så ”farligt” som det låter. Det här är vårt nya uppdrag som ska bli en naturlig del av elevernas arbetsdag. Kanske ser vi redan kreativa, aktiva entreprenörer i våra elever och det vore ju toppen om det är så men om vi inte har det – då har du och jag ett och annat att fundera över.