När slutar flyktingar att vara flyktingar

De bästa lektionerna utgår alltid från elevernas tankar och funderingar. En elev frågade mig i början av december när flyktingar slutar vara flyktingar. En så fin, viktig och aktuell fråga men som jag inte hade något direkt svar på. Jag funderade på hur jag skulle kunna ta oss vidare och sökte upp @migrationsverk på Twitter för att se om de hade ett konto, vilket de hade. Vi skulle kunna se om Migrationsverket kunde ta sig tid att twittra med mina elever.

Dagen efter presenterade jag idéen för mina elever, som aldrig tidigare hade twittrat, och de var nyfiket intresserade att testa. Jag ”förvarnade” Migrationsverket på Twitter att eleverna skulle höra av sig vid en viss tid och fick svar att de satt redo vid tangenterna:

Eleverna förberedde sig genom att skriva ner frågor som de ville ha svar på och vid det angivna klockslaget satte den intensiva frågestunden med Migrationsverket igång. Eleverna fullkomligt bombarderade Migrationsverket med sina nyfikna frågor. Här nedanför hittar du några tweets:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vill du se hela samtalet får du kolla på elevernas twitterkonto @eskelhemskola

Twitter blev ett alldeles utmärkt undervisningsverktyg för eleverna att få äkta och riktiga svar från en myndighet som ansvarar för flyktingfrågor i Sverige. Jag önskar att ni alla hade varit med i mitt klassrum när svar efter svar trillade in på elevernas twitterkonto. Fniss, förvåning och leenden som övergick i att inte riktigt förstå. Eleverna var engagerade, nyfikna och motiverade att svara på allt som kom. Efter en timme (!) kroknade eleverna men var så nöjda. Att i skolan få möjlighet att kommunicera med vuxna som i sin tur blir en del av elevernas skolvardag och undervisning. Det är skola när den är som allra bäst.

Att Skolverkets generaldirektör Anna Ekström uppmärksammade elevernas twittrande var ju extra roligt. Fint att Anna inte bara sitter på möten hela dagarna utan kan delta i skolvardagen via sociala medier. Kram på dig Anna!

Foto 2015-12-31 10 44 50

På morgonen idag deltog jag i en diskussion på Twitter där vi diskuterade vilka fördelar Twitter har i förhållande till bloggandet. Det var en väldigt intressant tråd vilket gjorde att jag började blogga igen och vad passar bättre än att skriva om Twitter. 😉

Snabbt svar om upphovsrätt

Vi har ett fadderbarn och det bloggar mina elever om på sobita.se Vi har lite olika projekt på gång och bl a ska eleverna göra ett bokomslag till en berättelse de skrivit.

Flera elever ritar sina bokomslag medan flertalet faktiskt gör sina bokomslag i Minecraft. Detta utmynnade idag i en diskussion om de verkligen får publicera en skärmdump, från Minecraft på vår gemensamma klassblogg. Jag föreslog att de skulle hitta kontaktuppgifter till Minecraft och en elev satte genast igång att leta, iPaden låg på bordet framför honom. Det var inte det lättaste att hitta kontaktuppgifter och medan eleven surfade runt på Mojangs webbsida såg jag deras Twitterflöde. Eftersom mina elever har ett eget twitterkonto var det lätt för dem att twittra ut vår undran angående skärmdumpar och copyright. Svaret kom snabbt. Det tog bara 2 timmar.

Den digitala kommunikationen är helt fantastisk! Elever på den gotländska landsbygden kan faktiskt få tag på nästan vem som helst när frågorna pockar på. Det digitala skapar möjligheter till det livslånga lärandet och jag som lärare sitter bredvid och småler.

IMG_6694.PNG

Jag har tittat tillbaka för att kunna se framåt

Jag har blivit så inspirerad av kollegor runt om i Sverige som på olika sätt arbetar med elevernas lärande – tänk vilken fantastisk lärarkår som varje dag undervisar runt om i Sveriges skolor. Björklund borde vara stolt som en tupp!

Jag har läst vad mina kollegor skrivit, tittat och läst på det som de länkat till och jag har lyssnat på dem när de har föreläst. När jag har inspirerats har jag självklart funderat hur jag själv arbetar med de områden som kollegorna har berättat om och hänvisat till. Utifrån det har jag funderat över min egen undervisning, min roll i klassrummet, elevernas kunskapsnivåer, elevernas lärande, elevernas inflytande på undervisningen, klassrummets utformning, elevernas språkutveckling och deras kunskaper i matematik. Elevernas resultat återspeglar min undervisning – så är det bara och det har fått mig att se tillbaka på vad jag har gjort under detta läsår för att på så sätt kunna se framåt. Se framåt och ändra på invanda mönster som behöver utvecklas och/eller undersökas djupare.

Jag satte mig helt enkelt ner och gjorde en tankekarta över saker som jag och eleverna kommer att fokusera mycket på under nästa läsår. Först kändes det lite sådär att visa upp mina ”tillkortakommanden” här på bloggen men samtidigt är det väl bara så det är. Alla lärare behöver ständigt utvärdera och fundera hur de ska utveckla sin undervisning för att eleverna ska känna sig motiverade och intresserade av den undervisning som erbjuds. Visst vore det intressant att se hur jag, du och alla andra funderar kring vårt uppdrag och tänk att samla alla våra fundering – det skulle bli värsta dokumentationen om vad vi lärare vill och behöver utveckla. En lärare till har i alla fall funderat och delgivit oss andra, nämligen Johan Falk. Han har verkligen strukturerat upp sina tankar medan ni hos mig får fundera hur jag tänker utifrån min tankekarta.

tankekarta

Nyfiket undrar jag nu hur du har tänkt, när du har tittat tillbaka för att kunna se framåt och kanske ändra något litet i kommande undervisning? Det vore så himla intressant att få ta del av.

Hallå alla företag, var är ni?

Jag läser Stefan Pålssons intressanta Omvärldsblogg och den ena länken för mig vidare till den andra och så där håller jag på. Till slut hittar jag  I am Creative där elever/studenter i Storbritaninen uppmanas att komma med kreativa idéer till storföretag som t ex Nokia.

Jag önskar att mina elever hade möjligheten att få delta i ett liknande projekt i Sverige, ett projekt där elevernas kreativa och entreprenöriella förmåga tas till vara på och där de kan få möjlighet att se vad framtiden efterfrågar för egenskaper, förmågor och färdigheter. För eleverna kan bidra, trots att de är unga. Alla elever i Sverige skulle få chansen att delta i något liknande. Jag ser att mina elever tycker att det är viktigt, intressant och utvecklande att vara en del av något där skola och samhälle samverkar, det kan ni läsa om här.  Det är inte enbart själva processen kring att skapa appar som är viktigt utan eleverna får också syn på vad samhället ”är” och det är något vi i skolan ska arbeta med. I vårt arbete med apparna har eleverna fått upp ögonen för att det finns en högskola och vad ett högskoleprogram/kurs kan innehålla. De har förstått att det finns något som heter distansutbilding eftersom en av högskoleeleverna som ska programmera en elevapp bor i Italien men pluggar på Gotland. De har fått konkreta bevis på att deras idéer och tankar är av betydelse, inte enbart för dem själva utan även för vuxna människor utanför skolans väggar. De har också insett att de själva är viktiga och att de faktiskt kan påverka något som ska användas av andra där ute i ”verkligheten”.

Idag när skolan har förutsättningar att använda digital teknik och komma i kontakt med precis vem som helst i världen och när det är tydligt att vi i skolan ska arbeta med entreprenöriellt lärande så måste skolan hitta nya infallsvinklar och möjligheter till hur vi ska undervisa kring detta. Mitt önskemål med det här blogginlägget är därför att hitta någon som vill skapa ett svenskt I am creative för att få med elever och studenter som i framtiden ska anställas av någon där ute i samhället.

Almedalsnytt #1; Skola med tilltro

Skolinspektionen medverkar under Almedalsveckan och jag går alltid på något av deras seminarier. I år blev det En skola med tilltro lyfter alla elever. Där redovisades Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning från 2011. På seminariet deltog även Mats Nilsson, nytillsatt ordförande i Skolledarförbundet.

Under 2011 gjorde Skolinspektionen någon form av tillsyn i samtliga 290 kommuner och på ett eller annat sätt granskades en fjärdedel av landets skolor… En skolenkät skickades ut ill 871 grundskolor och besvarades av 31 403 elever i årskurs 5 och 9,
20 183 föräldrar till elever samt 12 621 lärare och används inför regebunden tillsyn i skolorna.

I punktform redovisar jag några saker som lyftes fram på seminariet och det är inte ett resultat som kan generaliseras till hela riket men lyfter fram vissa mönster i de brister som upptäcks:

  • Läraren tror inte att eleven kan prestera och då finns heller ingen anledning att anpassa undervisningen.
  • 1/5 av lärarna kan inte hjälpa elever i behov av stöd.
  • I skolenkäten svarade 1/3 av lärarna att rektor inte arbetar med fokus på det pedagogiska arbetet.
  • Varannan elev i årskurs 9 tycker inte att det är kul att vara i skolan och att det i sin tur påverkar förmågan att lära.
  • Många elever tycker att undervisningen är för enkel.
  • Lärarna sänker kraven för att eleverna ska nå målen.
  • Elever energidräneras av rädsla för att gå ut på rast.
  • Var tionde elev i enkäten säger att lärarna tittar bort när elever bråkar.

Vi ska tala väl om skolan men jag tycker också att det är oerhört viktigt att lyfta fram det som Skolinspektionen faktiskt ser vid sina tillsyner. Om du och jag tänker till kring detta så kan vi i alla fal göra något på vår egen skola och därmed förbättra förutsättningarna för de elever som vi dagligen möter i skolan. De har rätt att gå till skolan med förutsättningen att nå de kunskapskrav som är satta.

Generaldirektör Anne-Marie Begler talade också om att hon aldrig någonsin skulle vilja arbeta på sådana arbetsplatser som eleverna i sina anmälningar, gällande kränkningar,  beskriver.

Ipaden skapar förutsättningar för skratt och applåder

.. och så enkel den är att använda, även utomhus.

Eleverna hade i uppgift att göra film om en sak man får göra och en sak man inte får göra, enligt Allemansrätten. Under en promenad drog de lappar och i grupp på väg tillbaka mot skolan planerade de vad innehållet i deras filmen skulle vara, vem som ansvarade för vad och vilka platser de behövde till sin film. Väl tillbaka på skolan delades iPadarna ut till grupperna och vips så försvann eleverna. Kreativitet och uppfinningsrikedom flödade, i skogen, vid en grind, utanför en trädgård, vid en bäck och på en fotbollsplan:

Under promenad på väg tillbaka till skolan planerade varje grupp hur de skulle göra sin Allemansrättsfilm.

På skolan filmades det...

... och här undersöks resultatet - blev det bra??

Redigering i iMovie sker utomhus, på skolans trapp.

Alla elever var engagerade och nyfiket intresserade. Samarbete, skapande, lärande och slutligen filmvisning med glada skratt och applåder 🙂

Varför kan man inte hoppa i ultrarapid?

När sådana frågor ställs av en elev kan det vara starten till undervisning.

Ta ett steg åt sidan

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag tror att vi lärare ibland ska träda tillbaka och låta eleverna ta plats och göra sin stämma hörda. Låta dem vara de som förklarar, visar och inspirerar sina klasskamrater. Idag gjorde jag det, tog ett steg åt sidan och lät eleverna som ville förklara göra det. Och vilka intressanta diskussioner det blev. Eleverna visade stora tal, men principen var densamma som när de räknar med lägre tal. Eleverna kände sig glada över att kunna multiplicera ett så stort tal som 123456789 med 5. De fixade det – tillsammans!

Ett smörgåsbord av läromedel

Om vi fastnar i att begreppet läromedel är detsamma som en bok, då har vi inte förstått vårt uppdrag .

För mig kan läromedel t ex vara:

  • en dans
  • en digitalkamera
  • en penna
  • en bok
  • en dator
  • en surfplatta
  • en sång
  • ett samtal
  • en filmkamera
  • en diskussion
  • ett ljudklipp
  • en film
  • ett YouTubeklipp
  • en burk med färg
  • en idrottssal
  • en QR-kod
  • en blogg
  • en app

Det är mångfalden av läromedel som gör att alla elever har en möjlighet att närma sig måluppfyllelsen. Vi ska möta eleven där han/hon är och då måste läromedlen i undervisningen vara som ett smörgåsbord, för att möta olika barn och ungdomars behov.

Inspirerad av en 7 åring

Jag har fått kontakt med en elev i ettan. Han går i skolan i Ystad. Det hela började med att jag såg ett filmklipp på klassens blogg I vår kikare, där eleven beskriver hur han gjort sin vinterdikt. Han filmade och jag blev nyfiken på hur han hade gjort, så jag skrev en kommentar till honom:

Inspirerad av honom och lite twittrande med elevens lärare så ville jag också försöka. Jag laddade ner iMovie i iPaden och så fick det bli ”learning by doing”. När jag till slut insåg hur allt fungerade hade jag redigerat ett litet filmklipp som jag filmat med iPaden dagen innan. Jag hade klippt bort en filmsekvens, lagt till lite musik och lade till en förtext – en bra början tycker jag och här är resultatet:

Tack snälla du för att du delade med dig och att du tog dig tid att svara på mina funderingar. Utan dig hade jag inte lärt mig iMovie. Jag ser även att du har fått många lärare att skriva till dig och att du svarar på allt som de skriver. Jag blir så glad att ditt skolarbeta har stor betydelse för andra lärare runt om i Sverige.

Tjingeling till dig 🙂