#sommarboken

Tack till alla som hörsammade mitt rop på hjälp. 


Här kommer era förslag: 

Bron till Terabitia

Jagger Jagger

Coraline

Magiska trädkojan

Böckerna om Sigge

Dårfinkar och Dönickar

Doktor Proktors pruttpulver, Jo Nesbö

Mandelhjärtat

Maria Gripes böcker

Tigern, Kate DeCamillo

Snögrottan

Ishavspirater

Mio min Mio

Frida Nilssons böcker om Hedvig

Utan djur så dör jag. 

En hemlig vän, Katarina Genar. Trist framsida men bra innehåll. 

Elina, som om jag inte fanns, Kerstin Johansson i Backe

Böcker av Viveca Lärn

Tsatsiki 

Jo Salmsons böcker 

Vi ses i Obsan. Hur blir det om man alltid ljuger? 

Katitzi, Katarina Taikon

Trolldomens tre skrifter

Kampen om tiden

Mysteriet på Hester Hill

Om detta talar man endast med kaniner. 

Balladen om en bruten näsa

Berts dagbok

SVJ

God natt Mister Tom

Anne på Grönkulla

Vargbröder Michelle Paver

Matilda Roald Dahl

Parsifal och vägen till Gral? 

De trennes bok mfl Lloyd Alexander

Ingelin Angerborn

Farmorsresan, Edith Unnerstad

Alanna, Tamora Pierce

Det levande slottet (finns som film). Hayao Myazaki

Zombiefeber Kristina Olsson

Brottsplats kollo Elsie Petrén 

En annan Abbe Katarina Kieri

Jan Svensson Johanna Lindbäck

Emres handbok Siri Spont

Nour och den magiska drycken Alexandra-Therese Keining

Det är jag som är Mickan

Laura Ingalls Wilders böcker

Hjärnpunka, Staffan Cederborg l

Du&jag, Katarina von Bredow (om relationer, kärlek, nätfaror). 

Skjut kungen, Olov Svedelid

Pojken som levde med strutsar, Monica Zak

En i havet, Thor

Tonje och det hemliga brevet, Maria Parr

Som trolleri, Mårten Melin

Den magiska kepsen, Petter Lidbeck

Böcker av Ulf Stark, Katarina Genar och Camilla Lundqvist 

Min favorit för tillfället är: 

Men jag har en hel del böcker kvar att läsa innan jag hittar min absoluta favorit. 

Jaha, tänker du så?

Vi läser högt.
Lyssnar.
Ställer frågor.
Funderar.
Tillsammans.

Elevreflektioner kring just detta:

IMG_1777.JPG

IMG_1778.JPG

Härma är inte fult, det är pedagogisk utveckling

Jag tycker om när jag kan härma, få göra likadant och luta mig mot någon annans erfarenhet. Visst gillar jag även att pedagogiskt kasta mig ut och testa helt nya saker men ibland känns det skönt att få göra likadant som någon annan och slippa uppfinna hjulet igen. Det är precis det jag håller på med nu och kommer så att fortsätta under hela den här terminen.

Redan i höstas bestämde jag mig för att utveckla min språkundervisning. Detta efter alla larmrapporter om hur läsundervisningen ser ut i Sverige (och nu generaliserar jag). Jag har läst böcker, diskuterat med mina kollegor på nätet och på så sätt sakta men säkert utvecklat min tänk, min förståelse och mina verktyg för att läsundervisa på ett bättre sätt. Under hösten hann jag även använda olika lässtrategier i mina klasser. Vi hann inte med så himla mycket men jag försökte modella, visa på olika strategierna som behövs för att bli en bra läsare och därefter fick även eleverna testa. Vi gjorde ett litet pyttesteg som tog oss ett pyttelitet steg i rätt riktning.

Nu har vårterminen startat igång och idag läste jag Rödluvan och vargen för ettorna. Jag valde en saga som de flesta eleverna har en förförståelse om och på så sätt kände jag att de lättare skulle ta emot min undervisning. Alla elever fick i grupp ett uppdrag där en grupp skulle hitta de personer, djur och varelser som fanns i sagan. Nästa grupp skulle upptäcka de miljöer som beskrevs och den sista gruppen fick till uppgift att upptäcka vilka händelser som fanns i sagan. Varje grupp skulle också se var dessa personer, miljöer och händelser fanns,  i början, i mitten och i slutet av sagan.

Jag har en dokumentkamera och med den projicerade jag upp sagan på väggen. Vi släckte ner och med inlevelse och intonation satte jag igång att läsa. Under tiden jag läste diskuterade vi svåra begrepp och uttryck som t ex: Solstrålarna dansade i skogen, klen och glupsk. Eleverna var verkligen med trots att någon var lite trött direkt efter maten. Eftersom eleverna kunde sagan kunde jag också utesluta vissa meningar som de lätt fyllde i. När jag läste ”Mormor varför har du så stora öron?” så svarade eleverna i kör: ”Bara för att jag ska kunna höra dig bättre!”

Därefter projicerade jag upp Berättelseschemat som är hämtat från En läsande klass och vi fyllde i schemat tillsammans. Eleverna var verkligen riktiga experter på att fylla i den och när de inte riktigt visste hjälpte hela klassen till. De sade och jag fyllde i:

Berättelseschema

Det här var en sådan där lektion som känns så lyckad. Jag kände att jag och eleverna hade gjort ett bra jobb. Visst fanns det vissa saker som jag behöver göra bättre till nästa gång men jag kände att vi verkligen arbetade med att utveckla elevernas  språkliga förmåga. Allt detta för att jag kunde härma ett redan beprövat koncept. Så nu tänker jag fortsätta att härmas, utvecklas och se eleverna så småningom bli de expertläsare de har rätt att vara.

Det här är också ett steg i rätt riktning i mitt deltagande i Digitala skollyftet Jag har satt upp som mål att utveckla mitt kunnande kring den reciproka undervisningen. Jag tycker jag är på god väg 🙂

Pedagogiskt pirr med rätt att misslyckas

IMAG0360

Ulrika Pettersson, lärare på friskolan AtheneFardhem, år 1-3 på Gotland och jag startar igång ett gemensamt och spännande bokprojekt vid terminsstarten 2014. Ni kan följa vårt arbete på bokbloggen MioVi som ännu är under uppbyggnad. En bokblogg där lärarreflektioner blandas med elevernas tankar och funderingar kring Astrid Lindgrens bok Mio min Mio, lässtrategier och framför allt läsförståelse. Vi ska arbeta utifrån tankarna kring cirkelmodellen, reciprok undervisning och genrepedagogik för att utveckla elevernas läs- och skrivförståelse Här är mitt första inlägg kring vårt samarbete – ett pedagogiskt pirr med rätt att misslyckas.

Kan du vissla Johanna

Jag försöker bli bättre på att förstå hur jag ska arbeta tillsammans med eleverna för att utveckla deras läsförståelse. Jag behöver hela tiden utvecklas. Jag läser därför en hel del pedagogisk litteratur och tar även till mig vad andra erfarna lärare skriver om läsförståelse och lässtrategier. Det senaste som dök upp var Läsfixarna: kort och film.

Jag tänker mig att eleverna ska få arbeta med Ulf Starks bok Kan du vissla Johanna. En mycket vacker bok där det finns många saker att lyfta upp till diskussion tillsammans med eleverna. Jag kom också på att eleverna kan se filmen:

Jag tänker mig att eleverna ska få se filmen efter att vi har läst klart boken – hur det blir med det återstår att se. Det kan bli intressant att se vilka likheter och skillnader vi hittar i boken/filmen och diskussioner kring varför en filmmakare gör om en bok och inte riktigt följer den. Filmen kan du också hitta som kortare avsnitt, ca 10 minuter/film på YouTube.

Eleverna ska även få lyssna på en stenkaka med sången Kan du vissla Johanna. Undrar hur många elever som har lyssnat på en stenkaka? Det blir en historisk tillbakablick i musikens värld i alla fall:

Försökte även hitta sångtexten men där gick jag bet. Skulle eleverna kunna bidra med sångtexten på Lyrics.com? Det finns alltså en hel del att göra när vi arbetar med en bok.

Slutligen hittade jag även en studiehandledning för den som är intresserad men har inte tittat i den själv så mycket. Tänk – en idé om en bok blev så mycket mer. Vad det egentligen blir av det hela vet vi inte förrän vi är klara vilket jag har mycket positiv erfarenhet av kring arbetet med Detektiven Emil och vi.

Två prickar och ett streck

Två prickar och ett streck, nedskrivet med blyertspenna i en lånad biblioteksbok. Jag blir direkt en skolflicka, sittandes i en skolbänk på 70-talet. Precis sådana där prickar och streck gjorde min lärare också. De markerade hur långt jag skulle läsa i min lärobok, hur många tal jag skulle räkna i matteboken eller markerade var i högläsningsboken min lärare slutade läsa. Det känns som om min lånade biblioteksbok har greppats av en lärare, i skolan, som velat markera ett slut och en väntan på en spännande fortsättning.

20130708-133413.jpg

En berättelse får inget liv om ingen vill lyssna

DSC_0007

Min sommmarläsning är delvis pedagogisk litteratur som har koppling till språkutveckling. Jag vill verkligen borra ner mig, förstå, ställa mig frågande och få mer kunskap kring detta så viktiga område. Jag har läst Pauline Gibbons Stärk språket, stärk lärandet, Hallgren&Fallgrens Låt språket bära och Anne-Marie Körlings bok Den meningsfulla högläsningen. Du kan också se ett videoklipp där bl a Mathias Sundin och Anne-Marie pratar om högläsning under Almedalsveckan, länken finner du här. Jag var även på ett seminarium under Almedalsveckan som hette ”Elevernas läsförståelse minskar – läget är akut#, där bl a författaren Martin Widmark medverkade och pratade om hans projekt En läsande klass. På seminariet lovade Martin Widmark att en studiehandledning kring En läsande klass kommer att skickas ut till alla låg- och mellanstadieklasser i Sverige under april 2014.

I Den meningsfulla högläsningen läser jag om boklockarknep – ett sätt att få barn och unga att bli nyfikna på läsning. Jag undrade vilka  boklockarknep andra vuxna använder sig av för att få nyfikna läsare och twittrade därför:

Och svaren lät inte vänta på sig:

Av det jag har läst och lyssnat på under de senaste veckorna förstår jag att ett medvetet språkutvecklande arbetssätt från lärarens håll är ett måste i skolan, i alla ämnen, i alla åldrar och med mycket tydlig koppling till Lgr11 och språkutvecklande forskning. Har du inte funderat på det här är det nog dags nu.

Att skriva sig till läsning

Efter en hel dag tillsammans med fantastiska pedagoger som arbetar med ASL behöver jag sammanfatta några av mina intryck och funderingar:

Sollentunas STL-cirkel har jag stött på tidigare och är värd att lyfta fram igen. Sollentuna använder den både i svenska och matematik

20130515-190817.jpg

20130515-190854.jpg

I Sollentuna använder de sig av Voicethread för bedömning. Värt att utforska vidare, då jag tidigare bara använt Voicethread för att presentera olika saker.

Åke Grönlund lyfte fram många olika intressanta saker och jag väljer följande: ”Effektiva arbetsmetoder är problemet, inte datorn i sig”. Du och jag kan med andra ord slarva bort elevernas tid.

Arne Trageton pratade mycket men jag tänker titta lite mer på Skrivehjulet

Intressant diskussion tog upp om vi i skolan ska träna fingersättning/tangentbordsträning eller inte. Delade meningar i gruppen. Varför är det viktigt? Ska vi lägga energi på det?

Lärarcitat: Aldrig hört någon elev som sagt: ”Det är kul att forma bokstäver” däremot att det är kul att skriva med hjälp av paddan”. Jag som lärare vinner tid att sitta och arbeta med enskilda barn när vi har paddan som lärverktyg.

Digital portfolio: Skapa elevmappar i Dropbox.

Litteratur: Stärk språket och Intelligent på tangent.

iPadkompis eller skrivkompis kan vara problematiskt som begrepp. Någon lärare hade löst det med att kalla det för skrivarpar istället eftersom inte alla barn är kompisar/kamrater med varandra men skrivarpar kan man vara ändå.

ASL/STL är många olika metoder. Varje lärare gör på sitt sätt.

4-, 5- eller 6- fältare verkar vara ett bra stödmaterial för eleverna.
Jag avslutar med:

VAR DIN EGEN KRITISKA VÄN – PROBLEMATISERA DIN UNDERVISNING.

Starta bokcirkel på arbetstid

20120806-120743.jpg

Starta en bokcirkel på din arbetsplats och du skapar förutsättningar för pedagogiska och utvecklande diskussioner.

Almedalsnytt #2: Lana eller läsa?

Kulturrådet i samarbete med Utbildningsradion bjöd in till seminariet Lana eller läsa? Medverkade gjorde Anna Ekström, GD Skolverket, Erik Fichtelius, UR, Rebecka Prentell, Sverok och författaren och läsambassadör Johan Unenge.

Nyfiket gick jag ditt och undrade om det skulle bli ett seminarie om Lana är bäst eller läsa är bäst. Erik Fichtelius exempel gjorde så att det inte blev så, han lyfte fram hur han som liten hade föräldrar som inte tyckte om att han läste serietidningar, att hans dotter lärde sig läsa av undertexter i ”läskiga” Barbiefilmer och han ansåg att det inte går att utesluta det ena eller det andra. Rebecka Prentell framhöll att vi i skolan måste ta tillvara elevernas intresse och passion när de befinner sig i skolan och att lika mycket som föräldrar läser tillsammans med sina barn kan de också spela datorspel tillsammans med dem. Ett alldeles lysande sätt att utforska tillsammans och vara delaktig i det som ens barn gör.

Johan Ungenge framhöll, i sin roll som läsambassadör, självklart bokens betydelse för läsförståelsen. Han framhöll att det går att skapa läslust bara det finns en tillräckligt intressant bok och där kontrade Erik Fichtelius med att en läsplatta, i egenskap av teknisk pryl, faktiskt kan skapa läslust hos framför allt killar.

Seminariet avslutades med publikfrågor och där efterfrågade en kille i 15-18 års åldern mer tillgång till interaktiv läsning. Han berättade om att han hade dyselexi och att hans läslust tog fart då han hittade ett historiskt datorspel där han var tvungen att läsa för att komma vidare i spelet.

Vi kanske inte ska vara så rädda när det dyker upp nya saker, vi ska däremot vara intresserade och försöka sätta oss in i det nya. Först då kan vi se möjligheterna, se framåt och få förståelse för det som är nu.