Matematiklyftet får mig att kontinuerligt tänka till. Att sedan ändra ”allt” i min matematikundervisning känns fortfarande lite främmande. Jag trevar mig sakta fram för att eleverna slutligen ska få den undervisning de har rätt till. Språket står i fokus, både för mig och eleverna.

Idag var det Chokladbollsproblemet som skulle lösas. Vi lärare brukar vara snabba på att ”kasta ut” uppgifter till elveverna utan att ha aktiverat elevernas förförståelse kring problemet. För att alla elever skulle ha en chans att vara med på tåget redan från början gick vi igenom problemet via projektor. Jag läste högt och vi kollade av så att alla förstod varje ord och varje mening. Jag har märkt att många elever har problem med läsförståelsen när det kommer till textuppgifter, inte problem med själva matematikförståelsen. Jag har en elev som uttryckte det så här: Marie när du och jag läser tillsammans och pratar om problemet då vet jag hur jag ska lösa det. När alla visste vad det var för problem och förstod det fick eleverna först arbeta ensam (E) för att få syn på sina egna tankar, sedan i par (P) för att få en chans att höra hur kompisen tänkte och samtidigt få berätta hur eleven själv hade tänkt. Här arbetade de med förmågorna att föra och följa matematiska resonemang. Det var intressant att höra hur de diskuterade och ibland hade de ju tänkt lika men skrivit ner lösningen på olika sätt. Slutligen var det samling med alla elever (A) i helklass för att belysa några elevexempel och just detta var det bästa med hela lektionen.

Jag plockade ut olika elevlösningar med olika kvalitet. Genom att använda dokumentkameran var det enkelt att se likheter och skillnader i elevernas lösningar då deras tankar fanns tillgängliga synligt, för alla. Ett sätt för eleverna att se vart de ska för att kunna komma så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. För att se mer hur en lärare undervisar kring detta kan du titta på den här , hämtad från Matematiklyftet. Många aha-upplevelser blev det idag, både hos mig och eleverna. Här kommer några elevreflektioner:

• Jag har lärt mig att det vi jobbade med idag kan man även använda proportionalitet till.
• Jag har lärt mig om att i framtiden ska jag vara väldigt noga med att skriva hur jag har tänkt.
• Jag har lärt mig av mina fel. Att jag måste skriva ner hur jag tänker. Det ska jag ta med mig till nästa gång.
• Jag har lärt mig att det går att använda proportionalitet i problemlösning.
• Jag har lärt mig att lyssna på andra.
• Jag har lärt mig att man kan använda proportionalitet i recept.
• Jag har lärt mig att det ska finnas med en uträkning i talen.
• Jag har lärt mig att lyssna på en kompis. Jag skrev lite slarvigt och det var inte bra.
• Jag har lärt mig att man kan komma på ett mer avancerat sätt att lösa problem på.
• Att skriva mer än bara svaret.
• Skriv ALLTID lösningen.
• Jag har lärt mig om proportionalitet i vardagen.
• Jag har lärt mig att man kan använda proportionalitet till mycket.
• Jag har lärt mig att beskriva bättre.
• Jag har lärt mig visa mer hur man tänker.

Det jag tar med mig från denna lektion är betydelsen av att eleverna får se varandras lösningar, diskutera hur de har löst och därmed få syn på andra lösningar och möjligheter till att lösa problem på olika sätt. Jag tar också med mig att inte alla elever förstod d)-uppgiften – Hitta på ett liknande problem. Lös det. Många hade svårt att förstå innebörden av vad ett liknande problem var. En del gjorde helt nya problem där chokladbollarna var med men det hade ingen koppling till det ursprungliga problemet. Vi lärare ska undervisa explicit – vi ska göra det osynliga synligt och inte ta så mycket för givet. Det har eleverna rätt till.