Jag läser Skollagen, ja, tro det eller ej med det gör jag faktiskt. Jag lusläser inte från pärm till pärm utan jag sökläser och hittar till slut det jag letar efter. Att ha skollagen i min iPad underlättar när jag vill få stöd för mina tankar. Vi lärare läser läroplanen men läser vi skollagen?
I förra veckan funderade jag på följande:
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Skollagen, Kap 1, §5 Utformningen av utbildningen
Det var några tankar kring detta och sedan blev det inte så mycket mer. Tankarna tog åter fart efter att jag hade läst Göran Svanelids inlälgg i :
När jag föreläser brukar jag raljera lite om de ”visioner” som man ofta hittar på skolornas hemsidor. Min poäng är vad som ofta INTE står att finna, nämligen några rader om LÄRANDE. I samma andetag ställer jag frågan: Vilken skola blir först med att sticka ut hakan och skriva att VÅR UNDERVISNING VILAR PÅ VETENSKAPLIG GRUND.
Jag tänker på mig, den enskilda läraren. Vet jag vilken vetenskaplig grund min undervisning vilar på? Vilka ”gubbar och tanter” läste jag om på lärarhögskolan och vilka av dem är gällande idag då jag är tillsammans med mina elever? När jag läste på lärarhögskolan var t ex inte de digitala verktygen i undervisningen något som diskuterades och vad säger vetenskapen om dessa verktyg idag? Eller spelar det inte någon roll att de digitala verktygen gjort sitt intåg i skolan, är det i alla fall de ”gamla gubbarna och tanterna” som fortfarande gäller? Vad säger den beprövade erfarenheten, lärarens kunskaper om vad som funkar eller inte funkar? Räcker det med att vi utbildar varandra som nätkollegor? Idag pratas det om begreppet konnektivism. Är det en inlärningsteori eller en pedagogisk tanke? Vem av alla kloka tänkare gäller egentligen, idag, nu, i ett klassrum i Sverige? Är det , John Hattie, , eller kanske någon helt annan som ska stärka mig i mitt sätt att undervisa?
Hur gör du? Vem har du i tanken när du planerar din undervisning och arbetar tillsammans med eleverna? Vilken vetenskaplig grund lutar du dig mot och vilka beprövade erfarenheter kan du referera till?
Slutligen, står det på din skolas hemsida att undervisningen vilar på vetenskaplig grund? Det gör det i alla fall inte på vår skolas hemsida…
Jag funderar ganska ofta på detta och hur vanligt det är att vi lärare är ”ateoretiska”, dvs att vi vet vad vi gör men vi kan inte riktigt sätta ord på det och vi kan inte riktigt grunda det i teorier. Det handlar ofta om omedveten kunskap som jag tror vi behöver sätta ord på. Om någon kliver in i mitt klassrum borde jag kunna svara på frågor om min undervisning, elevgrupperingar, läromedelstexter, elevplaceringar etc ur ett vetenskapligt perspektiv, men det är lättare sagt än gjort.
Jag kan säga att min undervisning står på tre ben, de tre genrepedagogiska benen. Det ena benet handlar är teori om lärande som handlar om Vygotskys sociokulturella perspektiv, att lära genom sambarbete, närmaste utvecklingszonen och vikten av stöttning. Andra benet är teori om språket som bottnar sig i Hallidays systemisk-funktionella grammatik där man fokuserar på språket i ett sammanhang och språk som kommunikationsverkyg. Det tredje benet handlar om den pedagogiska modell som utgår ifrån skolans basgenrer, fokus på språk i ämnet och explicit undervisning.
Mer om detta här: http://www.andrasprak.su.se/vanliga-fragor/grundskola/vad-ar-genrepedagogik-1.96361
Viktiga frågor att fundera kring!
Tack Anna för dina tankar kring detta viktigt viktiga. Intressant med de tre benen. Jag har Vygotskij sittandes på min axel men jag är inte säker på att han sitter där alldeles ensam och det behöver jag få grepp om. // Marie