Härma är inte fult, det är pedagogisk utveckling

Jag tycker om när jag kan härma, få göra likadant och luta mig mot någon annans erfarenhet. Visst gillar jag även att pedagogiskt kasta mig ut och testa helt nya saker men ibland känns det skönt att få göra likadant som någon annan och slippa uppfinna hjulet igen. Det är precis det jag håller på med nu och kommer så att fortsätta under hela den här terminen.

Redan i höstas bestämde jag mig för att utveckla min språkundervisning. Detta efter alla larmrapporter om hur läsundervisningen ser ut i Sverige (och nu generaliserar jag). Jag har läst böcker, diskuterat med mina kollegor på nätet och på så sätt sakta men säkert utvecklat min tänk, min förståelse och mina verktyg för att läsundervisa på ett bättre sätt. Under hösten hann jag även använda olika lässtrategier i mina klasser. Vi hann inte med så himla mycket men jag försökte modella, visa på olika strategierna som behövs för att bli en bra läsare och därefter fick även eleverna testa. Vi gjorde ett litet pyttesteg som tog oss ett pyttelitet steg i rätt riktning.

Nu har vårterminen startat igång och idag läste jag Rödluvan och vargen för ettorna. Jag valde en saga som de flesta eleverna har en förförståelse om och på så sätt kände jag att de lättare skulle ta emot min undervisning. Alla elever fick i grupp ett uppdrag där en grupp skulle hitta de personer, djur och varelser som fanns i sagan. Nästa grupp skulle upptäcka de miljöer som beskrevs och den sista gruppen fick till uppgift att upptäcka vilka händelser som fanns i sagan. Varje grupp skulle också se var dessa personer, miljöer och händelser fanns,  i början, i mitten och i slutet av sagan.

Jag har en dokumentkamera och med den projicerade jag upp sagan på väggen. Vi släckte ner och med inlevelse och intonation satte jag igång att läsa. Under tiden jag läste diskuterade vi svåra begrepp och uttryck som t ex: Solstrålarna dansade i skogen, klen och glupsk. Eleverna var verkligen med trots att någon var lite trött direkt efter maten. Eftersom eleverna kunde sagan kunde jag också utesluta vissa meningar som de lätt fyllde i. När jag läste ”Mormor varför har du så stora öron?” så svarade eleverna i kör: ”Bara för att jag ska kunna höra dig bättre!”

Därefter projicerade jag upp Berättelseschemat som är hämtat från En läsande klass och vi fyllde i schemat tillsammans. Eleverna var verkligen riktiga experter på att fylla i den och när de inte riktigt visste hjälpte hela klassen till. De sade och jag fyllde i:

Berättelseschema

Det här var en sådan där lektion som känns så lyckad. Jag kände att jag och eleverna hade gjort ett bra jobb. Visst fanns det vissa saker som jag behöver göra bättre till nästa gång men jag kände att vi verkligen arbetade med att utveckla elevernas  språkliga förmåga. Allt detta för att jag kunde härma ett redan beprövat koncept. Så nu tänker jag fortsätta att härmas, utvecklas och se eleverna så småningom bli de expertläsare de har rätt att vara.

Det här är också ett steg i rätt riktning i mitt deltagande i Digitala skollyftet Jag har satt upp som mål att utveckla mitt kunnande kring den reciproka undervisningen. Jag tycker jag är på god väg 🙂

Pedagogiskt pirr med rätt att misslyckas

IMAG0360

Ulrika Pettersson, lärare på friskolan AtheneFardhem, år 1-3 på Gotland och jag startar igång ett gemensamt och spännande bokprojekt vid terminsstarten 2014. Ni kan följa vårt arbete på bokbloggen MioVi som ännu är under uppbyggnad. En bokblogg där lärarreflektioner blandas med elevernas tankar och funderingar kring Astrid Lindgrens bok Mio min Mio, lässtrategier och framför allt läsförståelse. Vi ska arbeta utifrån tankarna kring cirkelmodellen, reciprok undervisning och genrepedagogik för att utveckla elevernas läs- och skrivförståelse Här är mitt första inlägg kring vårt samarbete – ett pedagogiskt pirr med rätt att misslyckas.

Där kommer jag springandes som värsta upphovsrättspolisen

IMG_4002

Att arbeta med Wikimini och framför allt kring upphovsrättsskyddat material är inte det lättaste. Eleverna har oerhört intressanta frågor som de ställer, ibland kan jag svara men oftast står jag där som ett frågetecken.

Just nu diskuterar vi det här med skärmdumpar av t ex Minecraft, Clash of clans och copyrightskyddade figurer, som t ex Pokemon. Eleverna vill såååå väldigt gärna lägga in skärmdumpar till sina artiklar (vilket, enligt mig, gör artikeln mer intressant att läsa). Eleverna söker via CC search och hittar till slut bilder på Minecraft och Clash of clans som ligger under Creative Commonslicens. De gör det efter konstens alla regler. Då kommer jag springandes som en upphovsrättspolis och säger: Nix, ni får inte använda de där bilderna, den som har lagt ut det gör troligen fel (eller gör personen rätt på Flickr men bilden får inte användas på Wikimini????) Ja du ser, ju mer jag funderar desto fler frågor dyker upp. Eleverna suckar och svarar snabbt att de minsann har sökt reda på Creative Commonslicenserat material och så är diskussionen igång. Det är inte lätt för 10-åringar att förstå och det är inte heller lätt för en gammal fröken att förklara alla turer kring detta område som verkar vara hur stort som helst. Jag hänvisar till Wikiminis regler för upphovsrättsskyddat material och berättar att de som lägger ut upphovsrättsskyddade bilder på Flickr, under Creative Commonslicens, troligen inte riktigt vet vad som gäller.

Skärmavbild 2013-11-15 kl. 15.00.01 En av mina elever löste i alla fall upphovsrättsfrågan genom att lägga in en bild som eleven hade ritat själv. Jag tycker att det är en toppenlösning men samtidigt kan jag förstå elevernas vilja att få lägga in skärmdumpar som visar så mycket mer om hur spel och figurer ser ut. Visst kan eleverna skicka mejl och fråga upphovsmännen och kanske få lov att använda verket på webben men då är det Wikiminis/Wikipedias regler som sätter stopp för användandet. Det är inte lätt att försöka göra rätt i den upphovsrättsliga världen, vara källkritisk och få ihop allt rätt, varken för en lärare eller en elev.

Slutligen undrar jag vad Wikimini gör med de artiklar där det finns upphovsrättsskyddat material?

Det blev några nya Wikiminiauter idag

IMG_3995Idag fick eleverna stifta bekantskap med Wikimini. Det var med stort intresse och entusiasm som eleverna började skriva sina allra första artiklar. Andra valde att gå in och redigera i redan befintliga artiklar.

De skrevs både på iPad och på dator och det verkade fungera bra, till en början. Innehållet i elevernas artiklar blev en blandad kompott och enbart utifrån elevernas egna intresseområden. Jag ville inte styra  första gången de arbetade med Wikimini utan bara låta dem utforska och pröva efter eget intresse och nyfikenhet. Jag och eleverna fick lösa många saker tillsammans under dagen. För det blev en dagslång lektion. Vi startade direkt på morgonen och höll på till tidig eftermiddag, eleverna ville aldrig sluta och till sist fick jag fösa ut dem då det blev rast. Det sista eleverna frågade mig innan det gick hem var om de fick fortsätta att skriva hemma på den artikel de hade börjat med i skolan.

Eleverna stötte också på saker som inte riktigt funkade (eller om vi kanske gjorde fel). När de skrivit sina artiklar och skulle spara dem försvann allt som hade skrivits. Jag trodde att eleverna skulle ge upp men de satte sig tålmodigt och skrev samma artikel en gång till. Vissa elever fick skriva om tre gånger innan det blev publicerat men de gav aldrig upp.

Några elever ville lägga till bilder i artiklarna och då blev det självklart diskussioner kring upphovsrätt. I det sammanhanget är det skönt att vi redan tidigare har pratat och lärt oss en hel del om Creative Commons vilket underlättade dagens arbete. Det är härligt att se äldre elever hjälpa de yngre som ännu inte riktigt har fått grepp om turerna kring Creative Commons. Eleverna utgick därför från CC Search för att hitta bilder som passade till deras artiklar. Och det blev många turer kring hur man spar och laddar upp filer på PC kontra iPad. Jag har tur att det finns elever som förstår fort och kan lära sina klasskamrater.

Genom att utforska Wikimini tillsammans med eleverna dök det upp funderingar kring saker jag behöver lära mig mer om och som också är en del av mitt personliga kursmål i det Digitala Skollyftet:

  • Hur ska en artikel skrivas? Vad ska den innehålla? Rubriker, fetmarkerat eller inte fetmarkerat,  länkar, bilder, filmer eller annat. Finns det en övergripande struktur på det hela? Vet att Pernilla Laursen har någon struktur som hon och hennes elever använder och den är jag nyfiken på.
  • Även om jag känner mig säker är jag osäker kring de skärmdumpar från olika TV-spel och datorspel som ligger ute på nätet under Creative Commons. Får dessa bilder verkligen användas på Wikimini? Jag tror inte det så jag måste ta reda på hur det verkligen ligger till eftersom många artikelförfattare skriver just om spel och de vill ha med skärmdumpar för att texten ska bli lättare att förstå. Och redan nu har jag via Twitter fått svar på min fundering. Det är INTE okej med skärmdumpar i artiklar på Wikipedia eller Wikimini.
  • Jag behöver lära mig mer om Diskussion på Wikimini. Är det en chatfunktion (som några av mina elever uppfattar det) eller är det mer en diskussion om innehållet i artiklarna?
  • Hur noga ska språket vara, både till form och innehåll? Det är ju ändå en encyklopedi så jag tycker nog att det ska vara språkriktigt. Hur tänker andra vuxna/lärare kring detta?
  • Lärarfliken på Wikimini – vad ska den fyllas med? Jag vet att jag kan bidra men undrar själv vad som ska finnas med. Läroplansanknytning? Filmer och text om upphovsrätt för den som är osäker och behöver snabb support för att inte villa bort sig tillsammans med sina elever?

Så här sammanfattar eleverna sitt första möte med Wikimini:

IMG_4004

Mitt personliga kursmål i Digitala skollyftet

Framåt

Jag heter Marie Andersson och har under de senaste åren utforskat olika saker i undervisningen tillsammans med mina elever. Vi har bloggat, Skypat, skrivit en artikel på Wikipedia, gjort e-böcker, recenserat appar att använda i undervisningen, utforskat upphovsrätt, utvecklat appar tillsammans med högskolestudenter, geocachat som en del av undervisningen och säkert en hel del andra saker som jag för tillfället inte kommer på. Idag ser jag inte det digitala som något specifikt verktyg eller arbetssätt och jag vill inte längre benämna det som att vi arbetar digitalt utan det är en del av undervisningen precis som allt annat jag använder mig av i mitt dagliga arbete.

Efter alla larmrapporter i media om svenska elevers dåliga resultat i läsförståelse började jag fundera över min egen undervisning kring läsförståelse och elevers skrivutveckling. När jag gjorde det var jag tvungen att dra hårt  i handbromsen. Jag behöver för egen del stanna upp, djupdyka och fokusera på att utforska läsförståelsens betydelse kring elevernas lärande. Det gör jag tillsammans med människor som jag bl a hittar i det utvidgade kollegiet på Twitter och i olika Facebookgrupper, t ex Stärk språket stärk lärandet och En läsande klass. Jag har under sommaren läst Pauline Gibbons bok Stärk språket stärk lärandet  (vilken vi nu arbetar med på vår skola) och även boken Låt språket bära (genrepedagogik). Jag har också börjat att utforska det reciproka undervisningssättet, via litteratur och därefter tillsammans med mina elever i skolan.

Jag blir bättre på att undervisa genom att delta i diskussionerna på nätet där jag får möjlighet att höra vad andra människor tänker. Den pedagogiska litteratur som jag har läst har gjort att jag idag undervisar mer medvetet och ser mer kritiskt på min undervisning i ämnet svenska än vad jag har gjort tidigare. Det utvidgade kollegiet gör att jag också kan ta med mig andras erfarenheter till mitt eget skolområde, till mina kollegor på skolan, där vi i diskussion med varandra, i små steg, förändrar och utvecklar skolans verksamhet tillsammans.

Mitt personliga kursmål i Digitala skollyftet har fokus på elevers läs- och skrivutveckling:

1. Arbeta med den reciproka undervisningen

2. Tillsammans med eleverna utforska Wikimini (barn och ungdomars eget Wikipedia). En fantastisk möjlighet för yngre barn och ungdomar som inte riktigt kan slå sig in på Wikipedia och bidra med sin text där (däremot kan de bidra med bilder och filmer). Wikimini blir de ungas arena där de får skriva för riktiga mottagare, samarbeta med andra online, bidra till en svensk kunskapsbank i text, bild och animationer, arbeta med upphovsrättsfrågor och säkert många andra saker som vi ännu inte har upptäckt. Jag vill utforska och se vad som händer med elevernas skrivutvecking när de får arbeta med Wikimini. Kommer eleverna att bli mer motiverade till att skriva, kommer innehållet att bearbetas på annat sätt än när de enbart skriver för oss i klassen, kommer text och bild få en större plats när de lägger ut sina skrivuppgifter online och kommer Wikimini, på lång sikt, bli en lika viktig sökmotor som Wikipedia är idag?

Arbetet med Wikimini bygger på Digitala skollyftets tre hörnstenar:

1. Utveckla sin (elevernas) digitala kompetens,

2. Dela med sig (Sharing is caring)

3. Utvecklar sin (elevernas) läs- och skrivförmåga genom att använda sig av Wikimini som arena (kalla det skolutveckling/elevutveckling).

Om mina två olika kursmål kommer att gå hand i hand eller löpa parallellt får framtiden utvisa men jag är redo att lära mig nytt tillsammans med eleverna och det utvidgade kollegiet. Jag går in i det nya och outforskade med stor nyfikenhet och med rättighet att misslyckas.