Att divisionsimma och divisioncykla

DSC_0067Jag vet hur det känns – att inte förstå och inte kunna. Det är jobbigt – jättejobbigt. Att se eleverna uppleva samma sak är också jobbigt och det är min uppgift att berätta för dem att det är mödosamt att lära sig nytt och att det krävs samtal, övningar och färdighetsträning för att komma över det jobbiga, förstå och inse att de till slut har lärt sig något nytt.

Att förstå och räkna division var inte helt lätt, siffror både här och där och hur ska man göra för att siffrorna ska komma på rätt ställe? Några elever såg inte alls glada ut – snarare ledsna och en aning förvirrade. Jag fick förklara för dem att lära nytt kan jämföras med att lära sig att simma eller att lära sig cykla.
- Vad skulle hända med er om jag kastade ut er i vattnet eller satte er på en tvåhjuling när ni inte kan simma eller cykla?
- Vi skulle drunkna och ramla av cykeln direkt, svarade eleverna snabbt.
- Det är precis så det är när ni ska lära er något nytt i matematiken – det är svårt i början, ni måste träna, pröva, träna lite till, snubbla på en eller annan siffra men till slut sitter det.

Jag kopplade matematiken till vardagliga situationer, precis som läroplanen säger att jag ska göra, eller det kanske inte var riktigt så läroplanen menade ;)

Att bada i smält choklad

Idag har eleverna i år 2 diskuterat viktiga saker – hur det skulle kunna kännas att bada i smält choklad. Det började med att en elev pratade om att familjen hade doppat frukter i smält choklad under jullovet. Där tog TV-programmet Halv åtta hos mig vid med en chokladfontän som inte hade fungerat och kladdat en aning innan den fungerade som den skulle. Och när chokladfontänen svämmade över i elevernas tankar, ja det var då de började fantisera om hur det skulle vara att bada, dyka och simma i smält choklad. Bada i en hink, badkar, pool eller ett hav, En elev var helt övertygad om att det inte alls skulle kunna fungera att bada i smält choklad eftersom det blir trögt och då skulle man kunna drunkna. En annan elev trodde inte heller att man kunde bada i choklad och framförallt inte dyka i chokladen eftersom man inte kan se något utom brun choklad. Där tog tanken vid att det vore ju hemskt att dyka ner i smält choklad och inte veta vad som var upp eller ner, höger eller vänster. Eleverna kom fram till att när vi dyker i vatten är det i alla fall lättare att navigera eftersom det är ljusare upp mot vattenytan och mörkare nedåt. Då kom en elev på den fantasifulla idéen att det kunde vara vit choklad uppåt och mörk choklad ner mot botten – då skulle det bli enklare att simma rätt i det smälta chokladhavet.  En annan elev tänkte att när det blev kallt skulle chokladen stelna och då kunde man knapra i sig chokladen som hade stelnat. Någon trodde att man inte skulle kunna låta bli att smaska i sig all smält choklad så att man på köpet skulle drunkna. Och mitt i all den här smälta chokladen och elevernas entusiasm att diskutera satt jag och häpnade över elevernas fantasifulla spekulationer och prövningar i chokladens outforskade värld. Eleverna berättade, argumenterade, reflekterade, förklarade och uppfyllde flera mål i kursplanen. Och att de fantiserade med hjälp av språket var det ingen som helst tvekan om.