Wikimini – nu är den här!

En gång har mina elever bidragit till innehållet på Wikipedia genom att skriva en gemensam artikel. De är 10-12 år och det är svårt för dem att i skrift bidra till de artiklar som finns. Därför önskade jag mig ett Wikipedia för yngre och efterlyste det på Twitter för ett tag sedan. Då fick jag svar om att Wikipedia för yngre fanns på franska och jag blev grön av avund eftersom jag (trots att jag inte kan ett ord franska) förstod att här fanns en guldgruva. Strax därefter fick jag vetskap om att ett svenskt Wikimini var i planeringsstadiet och nu finns den, det svenska Wikimini. Det är helt fantastiskt eller kanske helt självklart. 76 artiklar finns i dag att läsa så det måste finnas oändliga möjligheter att skriva och illustrera precis vilka artiklar som helst. Här är ett smakprov på en artikel hämtat från Wikimini på svenska.

Nu vill jag att mina elever i ord, bild och film ska få utforska och bidra till att det svenska Wikimini ska bli en kunskapsbank som barn och ungdomar kan använda för att lära sig mer om det mesta, både som skribent och som läsare. Jag ska fråga dem om vad de skulle vilja skriva om, så jag lär väl återkomma med deras önskemål så småningom.

Fick tips av att elever i yngre åldrar kan bidra på Wikipedia med bilder och filmer och det tycker jag är en fantastisk pedagogisk idé. Tänk så många artiklar som skulle behöva ett lyft i form av en bild eller en film.

Wikipediamini

Jag var på SETT 2013 och lyssnade på Sophie Österberg, utbildningsansvarig på Wikimedia Sverige. Hon ville att fler skulle dela med sig av sina kunskaper på Wikipedia. Jag blev också upplyst om att 90% av de som skriver på Wikipedia är män. I en veckas tid har jag funderat på det som Sophie sa (och lite andra saker hon tog upp). Jag funderade kring hur mina elever, de yngre, ska kunna få vara med och bidra på Wikipedia där det redan finns så mycket men där det ändå är ”svårt” att slå sig in  då artiklarna skrivs av vuxna (män?). Jag skrev ett inlägg på :

Jag är lärare för elever som är aning yngre och tänker på hur de ska kunna bidra med innehåll på Wikipedia. Inte så lätt att ”slå sig in” bland alla vuxna (män?) som skriver och redigerar på Wikipedia. Hur tänker ni kring detta? BarnWikipedia? Jag tycker det är oerhört viktigt att även yngre barn får vara med och bidra och redigera innehåll på Wikipedia. Det är en demokratifråga och en oerhört viktig kunskap för att eleverna ska utveckla en del av sin sin medie- och informationskunnighet. Mina elever har iofs skrivit , så vi har i alla fall försökt.

En väldigt intressant diskussion tog fart, både på Facebook och på Twitter där jag bl a fick reda på att det redan finns en Wikipediamini, på franska. Det verkar också som om intresset är stort för ett Wikipediamini i Sverige och att det redan är i ”planeringsstadiet” hos WikiiSkola:

Jag tror också att det hade varit intressant att jämföra artiklar på Wikipedia med artiklar skrivna på Wikipediamini – samma artikel skulle presenteras på så olika sätt. Jag tror att bilder och filmer skulle vara mer frekvent använda på Wikipediamini än på Wikipedia. Nu är jag inte riktigt insatt i alla riktlinjer etc men jag tror att unga skulle presentera sina artiklar på ett mer kreativt sätt än vad 90% av alla män som skriver på Wikipedia gör. Det här ”projektet” kommer att bli väldigt spännande att följa och blir det ett Wikipediamini kommer det att bli en stor del av min kommande undervisning. Jag vill att eleverna ska dela med sig och bidra med all sin klokhet och kunskap. Det är deras demokratiska rättighet och en förutsättning att bli medie- och informationskunniga. Den stora knäckfrågan är vad ”unga” innebär – vilken åldersgräns skulle det vara på Wikipediamini? Det har jag inget svar på än, från yngre upp till 13-15 år? Jag funderar vidare och lär återkomma med fler blogginlägg.

Hej tomten…

Vi har under höstterminen arbetat med källkritk och informationssökning. Det gör vi i och för sig mest hela tiden men jag har verkligen gått till grunden med detta för att medvetandegöra för eleverna vad dessa begrepp innebär så att eleverna till slut äger kunskaper kring detta viktiga ämne. Eleverna har nu prövat att använda olika källor och berättat för varandra om de varit trovärdiga och användbara. För tillfället skriver eleverna brev till någon – husdjuret, tomten, en kompis eller till någon annan för att förklara vad källkritk och informationssökning är utifrån elevens kunskaper kring detta ämne. För mig är det väldigt intressant att ta del av deras tankar. Jag ser att alla börjar förstå medan andra har kommit lite längre på vägen. Jag ser också att jag i min undervisning kanske varit en aning otydlig och att jag under vägen får rätta till det. Några av sakerna jag vill vet mer om hur eleverna tänker är:

  • Är det bara fakta till skolarbeten etc som eleverna söker efter när de söker efter information eller finns det andra saker som är intressanta för dem och som de kan hålla sig källkritiska till?
  • Många av eleverna anser att vi inte ska lita på Wikipedia.
  • Eleverna skriver och berättar att de inte ska lita på någon – Wikipedia, personer, böcker, filmer etc. Är det så kritiska de ska vara eller behöver denna föreställning luckras upp en aning?

Fortsättningen kommer att bli lika intressant som den har varit så här långt.

20121125-180806.jpg

20121125-180850.jpg

20121125-180935.jpg

Wikipedia – en 14-årings hemsida

Brorsonen har en iPod touch i handen mest hela tiden. Han lär sig en hel del, bl a om filmen Alien, Transylvanien, Ghost Rider och innebandy. Wikipedia kan man kalla hans ”hemsida”, där känner han sig hemma, det är hans hemvist. Borta bra men hemma bäst. Han läser högt för oss som sitter bredvid och ibland läser han vidare, tyst och engagerat.

Wikipedia – orginalet och den nuvarande artikeln

I arbetet med Detektiven Emil skrev vi en artikel i Wikipedia om Emil Wern. Jag ville att vi skulle göra det för att eleverna skulle få en förståelse för att det i en wiki finns flera personer som kan skriva, lägga till och ta bort. Det är en oerhört viktig kunskp för eleverna att ha med sig eftersom de Googlar och gärna tar all fakta från just Wikipedia. Det är kanske inte så konstigt att de gör det när Wikipediaartiklaran allt som oftast ligger överst i Googlesökningen. Och om vi i skolan inte använder oss av Wikpedia på olika sätt kommer heller aldrig eleverna förstå hur Wikipedia fungerar. Jag har skrivit om artikelskrivande i Wikipedia förut.

I fredags fick eleverna titta på den text som vi skrev allra först (den översta bilden) och jämföra den med den artikel som idag finns på Wikipedia (den undre).

Eleverna fick arbeta i par och se vad de tyckte hade förbättrats i den nuvarande artikeln jämfört med ”orignalet” och även se på sånt som de tyckte hade försämrat. Det var intressant att se hur de luslästa varenda ord och ifrågasatte de ändringar som hade gjorts. De var aktiva, de undrade och jag tror att de nu börjar förstå lite av hur Wikipedia fungerar.

 

 

Skriv en artikel i Wikipedia tillsammans med dina elever

Carolyn_Sewell ParentsPstcard_042710.jpg CC (by,nc,nd)

och lär dig själv och dina elever hur det fungerar. Det gjorde vi och tänk vad vi lärde oss. Det bästa var att strax efter att vi hade publicerat vår artikel om Emil Wern hade någon varit inne och redigerat den. Eleverna och jag fick våra funderingar bekräftade. Det ÄR alltså så att vem som helst kan skriva och ändra i Wikipedia. Och det var det som var själva poängen med att publicera en artikel i Wikipedia – att få eleverna att förstå att vem som helst kan lägga till och ta bort vilket innebär att vi måste vara källkritiska. Innan vi skrev artikeln om Emil Wern fick eleverna säga vad de visste om Wikipedia.

När vi ändå höll på diskuterade vi hur Google fungerar och varför Wikipediaartiklar oftast kommer högst upp i Google när vi söker på olika saker. Först fick eleverna gissa varför det är just så.

Missa nu inte chansen att undervisa om Wikipedia eftersom vi har som uppdrag att undervisa om källkritik och då är Google och Wikipedia ett naturligt undervisningsinnehåll. Sedan finns det självklart annat att undervisa om som har med källkritik att göra men våra elever lever nästan dagligen med Google och Wikipedia och då har de rätt att få veta hur det fungerar.

Varför får inte en del elever hänvisa till och använda Wikipedia i skolarbetet?

För en tid sedan fick jag reda på att en gymnasieelev, som jag känner, inte tilläts använda och hänvisa till i sina skolarbeten. Gymnasieläraren hade sagt blankt nej till detta. Redan då undrade jag varför Wikipedia ska vara bannlyst i skolan. Det är väl ett ypperligt tillfälle att visa varför elevernas sökningar på oftast  har en Wikipediaträff högst upp och prata om vikten av att länka när man webbpublicerar. Det är också ett ypperligt tillfälle att diskutera vad Wikipedia är, hur det fungerar och varför det är viktigt att kolla fler källor när man hittar information och fakta på Wikipedia och nätet i övrigt.

Det gick en tid och så får jag reda på att en elev i grundskolans tidigare år inte heller får hänvisa till Wikipediaartiklar. Även den här läraren sa blankt nej. Anledningen till varför läraren säger nej är inte känt, men jag funderar på vad det är som gör att lärare nekar elever att använda Wikipedia i skolan.

Jag säger inte nej till Wikipedia utan säger: Ja, självklart ska vi använda Wikipedia. Och när jag säger det innebär det också att jag måste sätta mig in hur det fungerar och hur man skriver en artikel. Det är jobbigt men oj vad roligt det är när jag har kommit över tröskeln och inser att jag förstår hur det fungerar. För självklart ska eleverna få använda Wikipedia som källa i sina skolarbeten och självklart ska de få reda på hur det fungerar och vad som ligger bakom detta gigantiska uppslagsverk. Jag tänker till och med ta steget längre än att bara säga ja. Jag och mina elever ska imorgon börja att skriva en artikel i Wikipedia med anledning av att jag vill att de ska förstå hur det går till att fylla Wikipedia med information och kunskap om det mesta. Det är också ett bra tillfälle att diskutera Creative Commons-licenser med eleverna, eftersom artiklarna i Wikipedia lyder under CC-licens. Jag vill att vi ska bidra och dela med oss med vår kunskap om en alldeles speciell sak. Jag ber att få återkomma när artikeln är publicerad.

Matematiken – en språngbräda till andra ämnen

Jag läser och fördjupar mig i matematikbokens innehåll. Jag vill att eleverna ska komma åt mer än att bara flytta siffror och att snabbt gå vidare till nästa uppgift för att bli ”klar”. Jag vill att eleverna ska få en förståelse för att matematiken är en del av ett sammanhang. Jag har hittat matematikböcker vars innehåll är mindre bra (enligt mitt sätt att se) och andra som är bättre. Vissa böcker innehåller riktig fakta och det i sin tur innebär att om vi lärare stannade till vid dessa faktauppgifter skulle eleverna få möjlighet att fördjupa sig och få in matematiken i ett sammanhang. I och för sig blir det kanske inte matematik då utan matematiken blir en språngbräda till andra ämnen. Jag ska ge ett exempel så kanske mina funderingar klarnar:

I en matematikbok tas Broloppet upp i en av uppgifterna. Eleven får information om att Broloppet går mellan Danmark och Sverige och att det är finns olika avstånd att förhålla sig till för att till slut räkna ut hur långt Broloppet är. Ja, den uppgiften löses kanske snabbt av vissa elever och andra behöver lite mer tid och hjälp. Och sen då…? Eleven går vidare till nästa tal och reflekterar antagligen inte mer över vad Broloppet är. Här skulle du och jag kunna stanna upp, samla hela klassen och börja med att visa ett YouTubeklipp om Broloppet. Då får eleverna något att relatera till och Broloppet blir mer än en isolerad räkneuppgift i en matematikbok.

Utifrån filmen/filmerna kan man sedan höra vad eleverna vill veta mer om och jag som lärare kanske redan från början har funderat kring:

  • Varför finns det en bro mellan Danmark och Sverige?
  • Vad heter bron?
  • Hur lång är bron?
  • Vilket vatten flyter under bron?
  • Vad heter det lustiga vridna huset och var finns det?
  • Hur långt är Broloppet i m, dm, cm, mm?
  • Hur många tror du springer Broloppet?
  • Hur många tjejer/killar springer Broloppet?
  • Var startar de?
  • Var går de i mål?
  • Vad heter ön?
  • Hur många liter vatten skulle kunna tänkas att gå åt?
  • Hur låter det när de pratar danska?
  • Hur räknar de i Danmark?
  • Vart tar vägen vägen när den går ner i havet?
  • Varför flög ett flygplan så nära de som skulle springa?
  • Vi tittar på Google Earth

Utifrån våra funderingar har vi sedan åtskilliga lektioner planerade. Det blir geografi, historia, svenska, engelska, matematik -  matematiken hamnar i ett sammanhang och det är väl så vi vill att eleverna ska lära sig. Självklart behöver eleverna färdighetsträna sina matematikkunskaper, det är inte det jag funderar kring – men jag gillar helhetstänket. Så fram med, gemensamma diskussioner, YouTube, Wikipedia, GoogleEarth och se till att matematiken blir en språngbräda till andra ämnen.

… och så här skrev på Twitter som en kommentar på ovanstående inlägg: ”skippa boken i det fallet helt och kör broloppetfilmerna som uppstart, låt eleverna formulera problem -> relevant matte!

Leka bör vi annars blir det trist

Sång, lek, rim  och ramsor är garanterat ingångar till att utveckla språket och att utveckla ett aktivt lärande. Jag har förmånen att få arbeta med yngre barn och att använda sång, lek, rim och ramsor i undervisningen skapar glittrande ögon, engagemang, nyfikenhet, skratt och fniss. Det står i läroplanen att vi ska leka i undervisningen

Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet

Jag arbetar även med äldre elever, deras ögon glittrar också när de får leka och deras engagemang visar att leka är helt okej. Leka – själva ordet låter som om vi slösar med tiden, att det är något barnsligt men ordet lek har en än så. Det finns avhandlingar om lek och högskoleutbildningar som har lek i sina kurser. Vi kan leka inne, ute, ensamma, tillsammans, med hjälp av tekniken, i idrottshallen, i klassrummet och i andra sammanhang . Skolan, undervisningen och livet i stort blir en aning trist utan leken, så LEK!
Bild: Öpedagogen