Etikettarkiv: geografi

Pippi Långstrump, blommor, Google Maps och geocaching

Postat av
3

Jag fortsätter att geocacha. Det är riktigt roligt. Jag inser att jag gör saker som jag aldrig skulle ha gjort om jag inte höll i en GPS för att leta reda på gömda cacher.Geocachingen skapar lite äventyr.

Cachegömma

När jag befinner mig i skog och mark tänker jag ofta på hur geocachingen skulle kunna användas i skolan.  Jag funderar på vilka ämnen som ”täcker” geocachingen. Jag har lagt ut en serie med Pippi Långstrumpcacher – bor man i Visby där Pippifilmerna spelades in på 60-70-talet kunde jag ju inte låta bli. När jag väl hade fått ut Pippicacherna på rätt ställen insåg jag att det fanns  så mycket skolarbete i cachcerna. Astrid Lindgren är ju en självklarhet att läsa i skolan och att sedan kunna förena det med att leta reda på Pippicacher innebär ju faktiskt att vi kan undersöka och upptäcka vår närmiljö.  Att det sedan finns en hel drös med Pippiklipp på YouTube underlättar ju faktiskt undervisningen. En analys av böckerna i förhållande till filmerna – jo det är en spännande tanke.

Att följa TB och andra resande saker via Google Maps eller Google Earth är kartkunskap. Eller att först gå in på en karta och se var cachen är placerad innan man beger sig ut att leta – det är också ”skolgrejer”. Räkna avstånd, omvandla, kryptera – det finns hur mycket som helst att utforska och lära sig mer om. Det enda som saknas är en GPS.

Trackable (TB)

I helgen var jag ute på två ställen som jag inte ens visste fanns. Där kunde man med hjälp av geocachigen undersöka raukar, fågelliv, blommor, växter – ja det finns oändliga tillfällen att förena teknik med gammalt hederligt skolarbete. Vi kunde t ex koka soppa på ramslök efter att geocachat på en helt underbar ramslöksplats. Vi kunde ha utforskat spännande grottor eller gått vår årliga strandvandring efter var geocacherna var utlagda. Jag kan tänka mig att eleverna skulle tycka det var spännande att förena promenad med skattletning. Vi skulle också kunna vandra runt i ett naturreservat och undersöka fysiskt vad ett naturreservat innebär och på köpet leta efter en och annan cache. Eller besöka en historisk plats – många cacher är gömda på ställen som har en historisk anknytning. Möjligheterna är oändliga – varför sätter skolan inte igång?

Höger, vänster eller rakt fram?

Publicerat i Geocaching | Märkt 60-70-talet, Astrid Lindgren, blommor, cache, fågelliv, , historisk plats, möjlighet, naturreservat, Pippi Långstrump, ramslök, raukar, TB, växter | 3 Kommentarer

Matematiken – en språngbräda till andra ämnen

Postat av
1

Jag läser och fördjupar mig i matematikbokens innehåll. Jag vill att eleverna ska komma åt mer än att bara flytta siffror och att snabbt gå vidare till nästa uppgift för att bli ”klar”. Jag vill att eleverna ska få en förståelse för att matematiken är en del av ett sammanhang. Jag har hittat matematikböcker vars innehåll är mindre bra (enligt mitt sätt att se) och andra som är bättre. Vissa böcker innehåller riktig fakta och det i sin tur innebär att om vi lärare stannade till vid dessa faktauppgifter skulle eleverna få möjlighet att fördjupa sig och få in matematiken i ett sammanhang. I och för sig blir det kanske inte matematik då utan matematiken blir en språngbräda till andra ämnen. Jag ska ge ett exempel så kanske mina funderingar klarnar:

I en matematikbok tas Broloppet upp i en av uppgifterna. Eleven får information om att Broloppet går mellan Danmark och Sverige och att det är finns olika avstånd att förhålla sig till för att till slut räkna ut hur långt Broloppet är. Ja, den uppgiften löses kanske snabbt av vissa elever och andra behöver lite mer tid och hjälp. Och sen då…? Eleven går vidare till nästa tal och reflekterar antagligen inte mer över vad Broloppet är. Här skulle du och jag kunna stanna upp, samla hela klassen och börja med att visa ett YouTubeklipp om Broloppet. Då får eleverna något att relatera till och Broloppet blir mer än en isolerad räkneuppgift i en matematikbok.

Utifrån filmen/filmerna kan man sedan höra vad eleverna vill veta mer om och jag som lärare kanske redan från början har funderat kring:

  • Varför finns det en bro mellan Danmark och Sverige?
  • Vad heter bron?
  • Hur lång är bron?
  • Vilket vatten flyter under bron?
  • Vad heter det lustiga vridna huset och var finns det?
  • Hur långt är Broloppet i m, dm, cm, mm?
  • Hur många tror du springer Broloppet?
  • Hur många tjejer/killar springer Broloppet?
  • Var startar de?
  • Var går de i mål?
  • Vad heter ön?
  • Hur många liter vatten skulle kunna tänkas att gå åt?
  • Hur låter det när de pratar danska?
  • Hur räknar de i Danmark?
  • Vart tar vägen vägen när den går ner i havet?
  • Varför flög ett flygplan så nära de som skulle springa?
  • Vi tittar på Google Earth

Utifrån våra funderingar har vi sedan åtskilliga lektioner planerade. Det blir geografi, historia, svenska, engelska, matematik -  matematiken hamnar i ett sammanhang och det är väl så vi vill att eleverna ska lära sig. Självklart behöver eleverna färdighetsträna sina matematikkunskaper, det är inte det jag funderar kring – men jag gillar helhetstänket. Så fram med, gemensamma diskussioner, YouTube, Wikipedia, GoogleEarth och se till att matematiken blir en språngbräda till andra ämnen.

… och så här skrev på Twitter som en kommentar på ovanstående inlägg: ”skippa boken i det fallet helt och kör broloppetfilmerna som uppstart, låt eleverna formulera problem -> relevant matte!

En bok skapar undervisning för en hel termin

Postat av
3

Om jag bara hade haft möjlighet hade jag arbetat med Anna Janssons bok Silverskatten under en hel termin, mer eller mindre varje lektion och så hade vi bloggat om allt vi hade gjort. Nu ser organisationen lite annorlunda ut så jag har en timme i veckan som vi arbetar med Detektiven Emil och vi. Men så fort det finns möjlighet till andra lektioner använder vi dem också. Det är fascinerande att en enda bok, på knappt 100 sidor skulle kunna skapa en hel termins arbete. Boken handlar om Visby innerstad, vilket är ett världsarv – därför arbetar vi nu med världsarven i klassen. 4:orna arbetar med Höga kusten och Stora Barriärrevet, 5:orna med Galapagosöarna och nationalparken Serengeti medan 6:orna arbetar med Frihetsgudinnan och Auschwitz. I engelska arbetar vi för tillfället med The little red riding hood – i boken Silverskatten skrivs det om Rödluvan och vips så kunde vi ta in den delen i engelskundervisningen. I bild ska vi prata om ordspråk/talesätt, vilket det finns en hel del av i Silverskatten. Sedan ska eleverna få måla ordspråken (det har jag gjort med tidigare klasser, vilket har blivit väldigt bra). Som hemkunskap fick eleverna baka kanelbullar eller chokladbollar och vilket det skrivs och äts om i Silverskatten. … och så här kan det fortsätta – matematik, historia, geografi och naturkunskap. Det är bara fantasin som sätter stopp eftersom jag kan förankra alla idéerna i kursplaner och läroplan.

Jag älskar när det inte blir som jag tänkt utan som eleverna undrar

Postat av
2

Alla lektioner har en planering utifrån kursplanerna men jag älskar när lektionerna inte blev som jag hade tänkt utan det blir elevernas nyfikenhet och undran som blir innehållet på lektionerna. Vi arbetar med världsarven som tema i skolan och vi i min grupp arbetar med Frihetsgudinnan. Vi har tittat på filmer, läst artiklar från Internet (för det finns väldigt dåligt med litteratur om just Frihetsgudinnan). Vi har självklart utgått från vad eleverna redan kunde och vad de ville veta mer om. Jag älskar när en engelskalektion blir matematik, geografi, historia och samhällskunskap och svenska och …. Full aktivitet och många frågor: ”Får jag använda mobilen”, ”Hur långt är det amerikanska måttet feet?”, ”Varför blev det si, varför blev det så? ”Varför måste man tala om källan?” ”Kan vi inte titta på YouTube?”

Och appropå – Varför använder vi inte YouTube mer i undervisningen än vad vi gör? Eller jag kanske ska omformulera mig, varför gör inte jag det? YouTube är en direkt kanal ut i världen, inom alla områden, inom alla ämnen. I like YouTube!

Så idag har engelskalektionen bl a innehållit:

  • hur man räknar ut det amerikanska måttet feet till centimeter,
  • det mesta som har med Frihetsgudinnan att göra,
  • CreativeCommonsbilder på Flickr,
  • vi har sett YouTubeklipp om 11 septemberattacken, hur/om människor överlevde, om de hoppade, varför de hoppade, om de kunde ta sig ut, flygsäkerhet, flygsäkerhetskontroller, vätska eller inte på flygplan,
  • vi har diskuterat koppar och varför den blir grön,
  • använda mobilen
  • vi har prövat oss fram hur man gör en tankekarta överblickbar,
  • vi har diskuterat hur man ska omvandla feet till meter,
  • vi har pratat källor och källhänvisning,
  • vi har letat reda på en webadress till en text som jag skrev ut men glömde bort att skriva upp URL-adressen,
  • vi har läst tillsammans,

Det är sådana här dagar som jag bara älskar mitt yrkesval. Och så har jag kommit på en sak till, jag klarar inte att undervisa utan datorn!

Mer spelfilm i undervisningen

Postat av
Svara

Vi har under veckan sett på Titanic. Jag valde filmen eftersom den passade in i vår undervisning om bl a utvandringen till Amerika. Men tänk så mycket annat vi fick på köpet:

  • All historia kring Titanic
  • Geografi – med England, Amerika, Atlanten och så lite till.
  • Frågor från eleverna mest hela tiden – Varför är det så? Hur kommer det sig att? När? Var det verkligen så på riktigt? Vad? Nyfikna och engagerade elever.
  • Vi ser filmen textad på engelska och eleverna får möjlighet att lyssna och läsa samtidigt.
  • Samtal och tröst runt filmen – för den är allvarlig, sorgsen och olyckan har hänt på riktigt.
  • Samtal kring Estonia.
  • Obehag av att åka båt när det gungar.
  • Intresset kring undervisningen – våra elever är intresserade av att se på film – det ger dem mycket att fundera vidare kring.
  • … och förhoppningsvis lite till.

Nu när filmen är färdigtittad på frågar eleverna på en gång: ”Vi kan väl titta på en ny film en annan gång?” Igår skrev jag ett blogginlägg om att jag inte hade tagit tillvara på en elevs intresse och engagemang, idag svarade jag ja direkt! För filmen ger så otroligt mycket och när en film är färdigtittad på kan vi diskutera, fundera, skriva och läsa mer om det vi precis har tittat på. Och det är just det vi ska göra nästa vecka.

Flaskpost

Postat av
3

Så samlades vi, 25 elever och ja, framför projektorn. Fotografier från strandvandringen kom och gick på duken. Mummel och skratt blandades med bilderna. Detta blev inledningen på vårt brevskrivande till de pojkar, vars flaskpost vi hittade på strandvandringen. Att visa fotografier har också visat sig vara en viktig funktion för de elever som av olika anledningar inte kan delta i utflykter eller vanliga lektioner. Genom att visa bilder får även de en möjlighet att sätta sig in i den situation de missade.

Innan vi skrev svar fick eleverna fantisera om följande frågeställning:

  • Hur tror ni att pojke 1 och pojke 2 ser ut?
  • Hur länge var de på Gotland?
  • Vad gjorde de på Gotland?
  • Vilka intressen har de?

När vi sedan skulle skriva brevet satt jag vid datorn och eleverna följde med på projektorn vad jag skrev. Eleverna dikterade och jag skrev. Vi skickade även med bilder på den person som hittat flaskposten och platsen där flaskposten hittades. Nu ska bara brevet skickas iväg och nu blir det vi som med spänd förväntan väntar oss ett svar. Nästa gång du reser över de sju haven – kasta ut en flaskpost. Man vet aldrig vem som hittar den och man vet heller aldrig om man någonsin får ett svar. Ibland blir väntan en månad och andra gånger blir det kanske längre tid än så.
Bilder: Öpedagogen