Jag har börjat göra något nytt. Jag ställer frågor till läroplanen. Det är utvecklande och en aning knepigt men jag får lättare syn på läroplanens innehåll när jag gör det. Jag håller på att planera kommande undervisning kring informationssökning och källkritik.
Jag testar appen SKitch och hittar nya användningsområden. Utifrån en karta blir det lätt att ställa frågor om en plats och kommunicera med hjälp av kartan som utgångspunkt. Jag funderar vidare.
Jag har precis blivit telefonintervjuad och att besvara frågor är inte alltid så himla lätt men väldigt utvecklande. Utifrån frågorna fick jag fundera, vrida och vända på saker som i mitt medvetande känns en aning diffusa. Hur gör jag? Varför gör jag det? Hur tänker jag kring ditten och datten? Att bli ifrågasatt skapar också nya tankar kring hur jag kan arbeta vidare kring olika saker. Redan nu, direkt efter telefonintervjun, funderar jag väldigt mycket kring en alldeles specifik sak.
Det fick mig att fundera på att rektorer skulle behöva ställa fler pedagogiska frågor till sin personal. Varför inte ställa en specifik fråga som pedagogen kan fundera på och sedan berätta hur han eller hon tänker kring ställd fråga. Tror också att vi lärare bör ställa fler frågor till våra elever än att avkräva svar mest hela tiden. Det skulle kunna vara början till intressant skolutveckling och lärande!
Kolla!!
Vi har nu 5 bidrag i Webbstjärnan, vi som arbetar på Eskelhem skola. Några är precis i startgroparna men jag vet att webbplatserna kommer att fyllas med mycket intressant innehåll och att lärarna bakom webbplatserna har tydliga kopplingar till Lgr11.
Att det är just 5 stycken bloggar är inte det intressanta, det som är intressant är att eleverna i Eskelhem skola har börjat en Internetresa, där de ska få möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. Nu får alla elever, från årskurs 1 till årskurs 6, möjlighet att utforska Internet. Och jag vet att det kommer att bli intressanta och Internetrelaterade frågor som kommer från eleverna – jag vet inte vilka frågor, men jag vet att frågorna kommer att komma. Att webbpublicera innebär att man inte kan undvika att diskutera källkritik, upphovsrätt och annat som innebär att eleverna utvecklar en digital kompetens. Och det fina i kråksången är att du som lärare också utvecklar DIN digitala kompetens – det får du på köpet, som en bonus 
Vi lärare har tur att vi har tillgång till våra elever. Deras nyfikna frågor gör att vi måste utmana vår kunskap om Internet och därmed lära oss mer om Internets spännande värld!
Om du inte har satt igång att webbpublicera tillsammans med dina elever tycker jag absolut att du ska ge det ett försök. Det är inte svårt och det är helt okej att göra en massa fel, det är ju i slutändan det vi lär oss en hel del på. Tror inte att du kommer att ångra dig!
Bloggande elever.
Vad skapar de två orden för bild hos dig?
Min bild blir:
Jag läser och fördjupar mig i matematikbokens innehåll. Jag vill att eleverna ska komma åt mer än att bara flytta siffror och att snabbt gå vidare till nästa uppgift för att bli ”klar”. Jag vill att eleverna ska få en förståelse för att matematiken är en del av ett sammanhang. Jag har hittat matematikböcker vars innehåll är mindre bra (enligt mitt sätt att se) och andra som är bättre. Vissa böcker innehåller riktig fakta och det i sin tur innebär att om vi lärare stannade till vid dessa faktauppgifter skulle eleverna få möjlighet att fördjupa sig och få in matematiken i ett sammanhang. I och för sig blir det kanske inte matematik då utan matematiken blir en språngbräda till andra ämnen. Jag ska ge ett exempel så kanske mina funderingar klarnar:
I en matematikbok tas Broloppet upp i en av uppgifterna. Eleven får information om att Broloppet går mellan Danmark och Sverige och att det är finns olika avstånd att förhålla sig till för att till slut räkna ut hur långt Broloppet är. Ja, den uppgiften löses kanske snabbt av vissa elever och andra behöver lite mer tid och hjälp. Och sen då…? Eleven går vidare till nästa tal och reflekterar antagligen inte mer över vad Broloppet är. Här skulle du och jag kunna stanna upp, samla hela klassen och börja med att visa ett YouTubeklipp om Broloppet. Då får eleverna något att relatera till och Broloppet blir mer än en isolerad räkneuppgift i en matematikbok.
Utifrån filmen/filmerna kan man sedan höra vad eleverna vill veta mer om och jag som lärare kanske redan från början har funderat kring:
Utifrån våra funderingar har vi sedan åtskilliga lektioner planerade. Det blir geografi, historia, svenska, engelska, matematik - matematiken hamnar i ett sammanhang och det är väl så vi vill att eleverna ska lära sig. Självklart behöver eleverna färdighetsträna sina matematikkunskaper, det är inte det jag funderar kring – men jag gillar helhetstänket. Så fram med, gemensamma diskussioner, YouTube, Wikipedia, GoogleEarth och se till att matematiken blir en språngbräda till andra ämnen.
… och så här skrev på Twitter som en kommentar på ovanstående inlägg: ”skippa boken i det fallet helt och kör broloppetfilmerna som uppstart, låt eleverna formulera problem -> relevant matte!
Jag är intresserad av frågan och jag försöker bli medveten om hur jag ställer frågor till mina elever. Jag har under den senaste veckan försökt att ställa öppna
frågor men oftast kommer jag på mig själv med att fråga de där trista och stängda frågorna. Då biter jag mig i läppen och ibland hinner jag faktiskt avbryta mig själv när jag är på väg att ställa den stängda frågan. Jag har nu bett mina elever att säga till mig om jag ställer stängda frågor, på så sätt blir både de och jag uppmärksammade på hur att fråga frågor. Än så länge har ingen elev opponerat sig men både de och jag befinner oss i en lärande fas och när vi lär måste det få ta tid. Jag har lovat mig själv att bli medveten om hur att ställa frågor. Det är inte lätt, inte alls, men jag är medveten om mitt sätt att fråga (oftast när jag redan ställt den där hopplöst trista 0ch stängda frågan) men hoppas att mina frågor snart blir de öppna frågorna, de som sätter fart på nyfikenheten, fantasin och kreativiteten.