Jag har tittat tillbaka för att kunna se framåt

Jag har blivit så inspirerad av kollegor runt om i Sverige som på olika sätt arbetar med elevernas lärande – tänk vilken fantastisk lärarkår som varje dag undervisar runt om i Sveriges skolor. Björklund borde vara stolt som en tupp!

Jag har läst vad mina kollegor skrivit, tittat och läst på det som de länkat till och jag har lyssnat på dem när de har föreläst. När jag har inspirerats har jag självklart funderat hur jag själv arbetar med de områden som kollegorna har berättat om och hänvisat till. Utifrån det har jag funderat över min egen undervisning, min roll i klassrummet, elevernas kunskapsnivåer, elevernas lärande, elevernas inflytande på undervisningen, klassrummets utformning, elevernas språkutveckling och deras kunskaper i matematik. Elevernas resultat återspeglar min undervisning – så är det bara och det har fått mig att se tillbaka på vad jag har gjort under detta läsår för att på så sätt kunna se framåt. Se framåt och ändra på invanda mönster som behöver utvecklas och/eller undersökas djupare.

Jag satte mig helt enkelt ner och gjorde en tankekarta över saker som jag och eleverna kommer att fokusera mycket på under nästa läsår. Först kändes det lite sådär att visa upp mina ”tillkortakommanden” här på bloggen men samtidigt är det väl bara så det är. Alla lärare behöver ständigt utvärdera och fundera hur de ska utveckla sin undervisning för att eleverna ska känna sig motiverade och intresserade av den undervisning som erbjuds. Visst vore det intressant att se hur jag, du och alla andra funderar kring vårt uppdrag och tänk att samla alla våra fundering – det skulle bli värsta dokumentationen om vad vi lärare vill och behöver utveckla. En lärare till har i alla fall funderat och delgivit oss andra, nämligen Johan Falk. Han har verkligen strukturerat upp sina tankar medan ni hos mig får fundera hur jag tänker utifrån min tankekarta.

tankekarta

Nyfiket undrar jag nu hur du har tänkt, när du har tittat tillbaka för att kunna se framåt och kanske ändra något litet i kommande undervisning? Det vore så himla intressant att få ta del av.

Jag ställer frågor till läroplanen

Jag har börjat göra något nytt. Jag ställer frågor till läroplanen. Det är utvecklande och en aning knepigt men jag får lättare syn på läroplanens innehåll när jag gör det. Jag håller på att planera kommande undervisning kring informationssökning och källkritik.

20121028-230342.jpg

Kommentarsmaterialet tydliggör uppdraget

20120710-084918.jpg

Jag anstränger mig verkligen att inte arbeta på sommarlovet. Hittills har det fungerat väldigt bra. Igår, på Twitter,kom en länk från Skolverket angående kommentarsmaterialet Få syn på språket. Kunde inte låta bli att ladda ner det till paddan för att läsas senare. När jag ändå höll på laddade jag ner kommentarsmaterial till matematik och engelska och den senare blev gårdagens kvällslektyr.

När jag läst klart det 26-sidiga häftet insåg jag att hela uppdraget, vad gäller engelskan, tydliggjordes – värdegrunden, övergripande mål och riktlinjer, syftet, förmågorna, det centrala innehållet och kunskapskraven. Aha! Mmm. Ja just det! Jaha?

Allt blev till en helhet.

Ensam eller flera runt en surfplatta

Jag skrev ett blogginlägg på vår projektblogg om iPaden och om eleverna.

Publicerat i iPad | Märkt lägereldseffekt, , , social samvaro. ensam | Lämna ett svar

Jag nystar vidare

Idag såg jag den.
I läroplanen,
i syftet,
i det centrala innehållet
och i kunskapskraven.
Den röda tråden alltså.
Den finns där.
Hur tydlig som helst.
Jag nystar vidare…

En bok skapar undervisning för en hel termin

Om jag bara hade haft möjlighet hade jag arbetat med Anna Janssons bok Silverskatten under en hel termin, mer eller mindre varje lektion och så hade vi bloggat om allt vi hade gjort. Nu ser organisationen lite annorlunda ut så jag har en timme i veckan som vi arbetar med Detektiven Emil och vi. Men så fort det finns möjlighet till andra lektioner använder vi dem också. Det är fascinerande att en enda bok, på knappt 100 sidor skulle kunna skapa en hel termins arbete. Boken handlar om Visby innerstad, vilket är ett världsarv – därför arbetar vi nu med världsarven i klassen. 4:orna arbetar med Höga kusten och Stora Barriärrevet, 5:orna med Galapagosöarna och nationalparken Serengeti medan 6:orna arbetar med Frihetsgudinnan och Auschwitz. I engelska arbetar vi för tillfället med The little red riding hood – i boken Silverskatten skrivs det om Rödluvan och vips så kunde vi ta in den delen i engelskundervisningen. I bild ska vi prata om ordspråk/talesätt, vilket det finns en hel del av i Silverskatten. Sedan ska eleverna få måla ordspråken (det har jag gjort med tidigare klasser, vilket har blivit väldigt bra). Som hemkunskap fick eleverna baka kanelbullar eller chokladbollar och vilket det skrivs och äts om i Silverskatten. … och så här kan det fortsätta – matematik, historia, geografi och naturkunskap. Det är bara fantasin som sätter stopp eftersom jag kan förankra alla idéerna i kursplaner och läroplan.

Tänk om vi hade tid att diskutera pedagogiskt …

Tänk om vi hade tid att diskutera pedagogiska frågor och funderingar … tänker jag och avbryter min tanke med detsamma. Tid? Tid har vi men hur prioriterar vi tiden? Vad diskuteras i skolan idag? Praktiska saker, pedagogik, styrdokument, skolbussen, raktvaktsschema…? Vad är viktigt att diskutera när vi samlas och vad kan istället diskuteras via mail? En prioriteringsfråga som kan skapa mer tid för det pedagogiska.

Jag är uppfylld av pedagogiska diskussioner, tankar och en heldag med information från Skolverket angående ny skollag, läroplaner och kursplaner (Lgr11). Det är utvecklande att diskutera pedagogigskt. Det är utvecklande att diskutera tillsammans med andra lärare från andra skolor. Så hur använder vi vår tid egentligen?