
Min sommmarläsning är delvis pedagogisk litteratur som har koppling till språkutveckling. Jag vill verkligen borra ner mig, förstå, ställa mig frågande och få mer kunskap kring detta så viktiga område. Jag har läst Pauline Gibbons Stärk språket, stärk lärandet, Hallgren&Fallgrens Låt språket bära och Anne-Marie Körlings bok Den meningsfulla högläsningen. Du kan också se ett videoklipp där bl a Mathias Sundin och Anne-Marie pratar om högläsning under Almedalsveckan, länken finner du här. Jag var även på ett seminarium under Almedalsveckan som hette ”Elevernas läsförståelse minskar – läget är akut#, där bl a författaren Martin Widmark medverkade och pratade om hans projekt En läsande klass. På seminariet lovade Martin Widmark att en studiehandledning kring En läsande klass kommer att skickas ut till alla låg- och mellanstadieklasser i Sverige under april 2014.
I Den meningsfulla högläsningen läser jag om boklockarknep – ett sätt att få barn och unga att bli nyfikna på läsning. Jag undrade vilka boklockarknep andra vuxna använder sig av för att få nyfikna läsare och twittrade därför:
Läser i högläsningsbok om boklockarknep. Vilket är det bästa för att få barn/unga nyfikna på läsning enligt dig?
— Marie Andersson (@opedagogen)
Och svaren lät inte vänta på sig:
Jag läser olika texter ur olika böcker. Börjar varje lektion med högläsning. Korta stycken. Höglästa böcker läser eleverna.
— Anne-Marie Körling (@Korlingsord)
Att själv entusiastiskt berätta om sin läsning. Alltid visa att man läser själv, att det gör något med själva livskänslan. — Anne-Marie Körling (@Korlingsord)
Jag läser allt, vad som helst, en gång högläste jag ur telefonkatalogen. Eleverna skrattade så de grät. — Anne-Marie Körling (@Korlingsord)
Jag har också en bok jag högläser från början till slut.
— Anne-Marie Körling (@Korlingsord)
Det kan man göra om man läser hela boken. Jag kan börja läsa och göra det efter två – tre kapitel.
— Anne-Marie Körling (@Korlingsord)
En underbar bok att läsa om läsning är Daniel Pennacs bok – Som en roman. Rolig, intressant, allvarlig, viktig — Anne-Marie Körling (@Korlingsord)
Antar att det är förutspå? Kolla på boken, bläddra lite, läsa baksidan och så gissa innehållet. — Cilla Dalén (@cilladalen)
. Olika för olika barn/ungdomar. Skapa nyfikenhet genom bokprat är klassiskt och funkar för vissa.
— Cilla Dalén (@cilladalen)
. Hitta rätt bok för just den eleven kan vara förlösande (innehåll och svårighetsgrad).
— Cilla Dalén (@cilladalen)
. En del behöver böcker som bekräftar deras identitet – är fotbollsspelare och läser böcker om fotboll. — Cilla Dalén (@cilladalen)
Precis, be dem fantisiera om vad o vem boken kan handla om, vad det kan vara för genre. — Hanna Stehagen (@stehagen)
Börja med en allmän diskussion utifrån boken tema före läsningen. Sedan lässtrategi nr 1 i
— Hanna Stehagen (@stehagen)
— Hanna Stehagen (@stehagen)
ta reda på vad de gillar. Visa intresse för deras värld. Lyssna. Och plocka fram en trave o bjud in.
— Maria Edgren (@edgren77)
att läsningen o lyssnandet ska vara lustfyllt. Inte följa någon manual.
— Maria Edgren (@edgren77)
Av det jag har läst och lyssnat på under de senaste veckorna förstår jag att ett medvetet språkutvecklande arbetssätt från lärarens håll är ett måste i skolan, i alla ämnen, i alla åldrar och med mycket tydlig koppling till Lgr11 och språkutvecklande forskning. Har du inte funderat på det här är det nog dags nu.


Jag har förmånen att åka runt i Sverige och möta och utvecklas tillsammans med andra lärare. Jag berättar och visar hur jag arbetar med olika ämnen kopplat till att använda moderna verktyg i undervisningen. De ställer frågor som jag behöver tänka till om. Ju mer jag berättar om min undervisning desto tydligare blir det för mig vad jag faktiskt gör, hur jag gör och vad jag INTE gör. Vi som arbetar i skolan behöver prata mycket om vår undervisning. Vi behöver lyssna till hur andra tänker och vi behöver sätta ord på vad vi gör när vi är tillsammans med våra elever. Jag tror tyvärr att diskussionen om undervisning är en bristvara men hoppas att jag har fel.
Under förra läsåret lärde jag mig något väldigt viktigt – att skönlitteratur är ett kraftfullt läromedel, ett läromedel som engagerar eleverna och att de genom sitt engagemang kan påverka innehållet i undervisningen. Det blir elevernas tankar och funderingar som står i fokus tillsammans med innehållet i den skönlitterära boken. Elevernas tankar och funderingar lyfts upp till diskussion i klassen just för att vi läser och diskuterar tillsammans. Eleverna läser inte tysta i sin egen Emil Wern-bok, utan vi läser tillsammans och då får eleverna syn på varandras läsning. Nuförtiden vill många av eleverna läsa högt och jag träder tillbaka – jag lyssnar och njuter av att eleverna vill och vågar!!!!






Bloggande elever.